Barnsäkerhet
I hemmet och dess närhet inträffar mer än hälften av alla barnolyckor. Barn är särskilt sårbara genom sin litenhet, ofärdiga motorik, högre känslighet och begränsade uppfattningsförmåga. Barnsäkerhetsbestämmelser har därför funnits i de svenska byggreglerna sedan 1973 och spelar en viktig roll för att hålla antalet allvarliga skador och dödsfall nere vid olyckor för barn.
Regler om barnsäkerhet
Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet vid användning. Enligt plan- och byggförordningen, PBF, ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att de vid användning eller drift inte innebär oacceptabel risk för olyckor. I Boverkets byggregler, BBR, finns regler för personsäkerhet och särskilda krav på barnsäkerhet.
4 §
Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .
4 a §
En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .
10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.
Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3).
Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön.Utrymmen där barn kan vistas
I vissa fall gäller reglerna i BBR endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas utan ständig tillsyn av vuxna.
Med barn avses i det här sammanhanget barn upp till förskoleåldern. Det handlar alltså om barn som är yngre än sex år, det vill säga 72 månader.
Med utrymmen där barn kan vistas utan ständig tillsyn av vuxna avses exempelvis bostäder och gemensamma utrymmen i bostadshus. Det kan också handla om barnavårdscentraler, bibliotek, köpcentra, idrottsanläggningar samt gästrum på hotell och andra liknande lokaler. Däremot avses vanligtvis inte arbetsplatser, till exempel kontorslokaler.
Reglerna i detta avsnitt gäller för byggnader, för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för andra anläggningar än byggnader på tomter. Reglerna för tomter och andra anläggningar än byggnader finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas . (BFS 2014:3).
Allmänt råd Med utrymmen där barn kan vistas avses rum, delar av rum eller utrymmen där barn i förskoleåldern ska kunna vistas eller kan tänkas uppehålla sig utan ständig tillsyn av vuxna. Exempel på sådana utrymmen är bostadslägenheter och gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor och fritidslokaler. Hit räknas även gästrum i hotell och utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. De särskilda kraven gäller även sådana kommunikations- eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig. Ytterligare vägledning finns i Boverkets handbok Bygg barnsäkert – i byggnader, på tomter och i utemiljön.I BBR hänvisas det till två standarder för provning av barnsäkerhet, SS-EN 13126-5 och SS-EN16281. Testerna enligt dessa standarder utgår från barn yngre än 52 månader. Observera att krav på barnsäkerhet enligt BBR kan ställas på utrymmen där barn upp till 72 månader kan vistas.
Säkerhetsanordningar för fönster och balkongdörrar
I byggreglerna skiljer man på "säkerhetsbeslag" och "spärranordning" för öppningsbara fönster, fönsterdörrar, glaspartier och dylikt. Säkerhetsbeslag avser en spärr som fixerar en öppningsbåge i stängt läge, medan spärranordning avser en anordning som begränsar bågens öppningsmått vid till exempel vädring. Säkerhetsbeslag och spärranordning kan vara kombinerade i samma beslag.
I BBR finns krav på att öppningsbara fönster och glaspartier med karmunderkant lägre än 1,8 meter över golvet har antingen säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd mot att barn faller ut. Kravet gäller i utrymmen där barn kan vistas. För lågt sittande fönster, där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter, och för balkongdörrar gäller utifrån risken för fall ett högre krav. Lågt sittande fönster och balkongdörrar ska ha både säkerhetsbeslag och spärranordningar. Fönster eller fönsterdörrar i markplanet är dock undantagna från krav på säkerhetsanordningar.
I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret.
Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet.
Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281. (BFS 2014:3).Testmetoder
Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt två olika standarder, SS-EN 13126-5 och SS-EN16281. För fönsterbeslag avser dessa standarder endast spärranordning för till exempel vädring. Test av säkerhetsbeslag som fixerar en öppningsbåge i stängt läge, kan göras enligt Nordtests metod NT CONS 018. Den gäller för barn upp till och med 60 månader och avser fixering i stängt läge så kallad closing device, fixerat fullt öppningsläge så kallat airing device samt vädringsläge även kallat locking device med maximal fri öppning 100 mm.
Kraven i BBR är att öppningsmåttet får vara högst 10 cm där barnsäkerhet krävs. Måttet 10 cm enligt BBR innebär en byggtolerans på +/- 5 mm. NT CONS 018 kan även användas för test av spärranordning enligt BBR. Standarden SS-EN 13126-5 anger däremot 89 mm som största öppning av spärranordning för barnsäkerhet och 100 mm för andra spärranordningar där inte barnsäkerhet krävs. Om man uppfyller standarden uppfyller man alltså kraven i BBR med marginal.
I utrymmen där barn kan vistas ska öppningsbara fönster och glaspartier – t.ex. balkonginglasningar – vilkas karmunderkant sitter lägre än 1,8 meter över golvet ha säkerhetsbeslag, spärranordningar eller andra skydd som begränsar risken för att barn ska falla ut. Balkongdörrar och öppningsbara fönster där avståndet mellan glasytan och golvet är mindre än 0,60 meter ska ha säkerhetsbeslag och spärranordningar som hindrar barn från att öppna och passera dörren eller fönstret.
Säkerhetsanordningar behöver inte finnas på fönster eller fönsterdörrar i markplanet.
Allmänt råd Med säkerhetsbeslag avses här ett beslag med en spärr som fixerar t.ex. ett fönster i stängt läge. Med spärranordning avses en anordning med en spärr som hindrar t.ex. ett fönster från att få mer än 10 cm fri öppning. Båda dessa anordningar bör vara utförda så att spärren inte kan hävas av barn men ändå kan nyttjas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Barnsäkerhet, hållfasthet och beständighet kan provas enligt SS-EN 13126-5 eller SS-EN 16281. (BFS 2014:3).Risk för utestängning
Eftersom utestängning på balkong är lätt hänt om draghandtag eller annan öppningsmöjlighet saknas på utsidan, kan det innebära stor fara för personer vintertid, särskilt barn och gamla. Reglerna i plan- och byggförordningen anger generellt att man ska beakta risk för olyckor. Boverkets byggregler innehåller dock inga särskilda regler om risk för utestängning på till exempel en balkong. Om en sådan risk finns måste man ändå beakta detta.
10 §
För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 4 plan- och bygglagen
(2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor.