Orienterbarhet inomhus

Tydliga och överblickbara förskole- och skolmiljöer gör det lättare för barn, elever och personal att orientera sig, vilket skapar trygghet och säkerhet. God orienterbarhet i byggnaden kan uppnås med hjälp av ett tydligt arkitektoniskt formspråk med universell utformning, skyltning, kontraster mellan olika färger och material och utblickar mot omgivningen.

Färgkodad hemvist på Brogårdaskolan i Bjuv med dekorationsträd som orienteringspunkt för att hjälpa till att känna igen sig och hitta i byggnaden. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Att tänka på vid gestaltningen

• Ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang och som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i inomhusmiljön.
• Orienteringspunkter i inomhusmiljön hjälper till att skapa överblick. En orienteringspunkt är något som drar till sig uppmärksamheten – en plats, ett föremål eller ett ljud som skiljer sig från omgivningen och som är lätt att känna igen.
• Belysning och kontrasterande färger och material kan rätt använda öka orienterbarheten.
• Använd färgkodning av rum, våningsplan, avdelningar eller hemvister för att öka orienterbarheten.
• Skyltning inomhus är viktig och behöver vara i barnens ögonhöjd. Bilder är ett bra komplement till bokstäver och punktskrift så att även barn som inte kan läsa kan förstå dem.
• Tredimensionella modeller av byggnad och utemiljö som går att ta på (så kallade taktila modeller) kan öka orienterbarheten för många.

God orienterbarhet för alla

God orienterbarhet innebär att individer förstår var de befinner sig, hur de kan ta sig till ett specifikt mål samt att det är tydligt för individen när den har nått fram till målet. För att orientera oss använder vi oss framför allt av synintryck, men även av hörsel, känsel och luktsinne. En god orienterbarhet bidrar till att det är lättare att läsa av sin närmiljö och förstå sammanhangen.  Det är viktigt att det system som används för att öka orienterbarheten i en förskole- eller skolmiljö är enkelt att förstå, inkluderande och konsekvent utformat.

Att som individ själv kunna förflytta sig från en plats till en annan ger frihet, trygghet och självkänsla. Det motsatta gäller för en person som har svårt att hitta på grund av en otydlighet i miljön. Alla läser ett rum på olika sätt och därför är den rumsliga tydligheten en viktig del i den pedagogiska lärmiljön. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan även mindre förändringar i miljön skapa osäkerhet. För en del består funktionsnedsättningen just i svårigheter att förstå instruktioner eller att läsa kartor.

Skapa en inomhusmiljö som är lätt att förstå

God orienterbarhet i byggnaden skapas genom en i grunden logisk organisering av rum och stråk. Genom att ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang och som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i skolmiljön kan miljön bli intuitivt lätt att förstå.

För en person med nedsatt synförmåga är det svårt att få överblick över en miljö. De måste först koncentrera sig på detaljer, som sedan kan pusslas ihop till en helhetsbild. Detta är motsatt för personer med full syn som först får en överblick och sedan ser detaljerna. Därför är det viktigt att skapa detaljer som kan uppfattas från långt håll.

Det första mötet med förskolan eller skolan är viktigt både för synlighet och signalvärde. Utformningen av entrén påverkar därför helhetsintrycket samt orienterbarheten i hela byggnaden.

Väl inne i byggnaden kan det röra sig om hur olika rum och funktioner placeras i förhållande till varandra. En stor entréhall med anslutande långa siktlinjer genom byggnaden gör byggnaden överblickbar. Placeringen av fönster k