Skolans rumssamband och huvudsakliga rumsfunktioner

Hur skolans olika rumsfunktioner placeras i förhållande till varandra och hur de förbinds påverkar hur barn och vuxna kan mötas, agera och interagera. Byggnadens rumsliga organisation kan understödja och förtydliga skolans pedagogiska idé. En rumslig indelning i hemvister blir allt vanligare av organisatoriska och sociala skäl, liksom att dela in byggnaden i olika zoner

En ellips som åskådliggör en möjlig zonindelning av en F-9 skola. Illustration: Tengbom på uppdrag av Stockholms stad.

Att tänka på vid gestaltningen

• En planlösning med korridorer ger rum som är tydligt avgränsade från varandra med ett fåtal vägar in och ut. Detta skapar ett begränsat men tydligt rörelsemönster genom rummen och byggnaden.
• I en öppen planlösning har ytan mellan klassrummen utvecklats till en plats för lärande och samvaro. Flera alternativa vägar genom denna yta luckrar upp gränsen mellan klassrum och andra vistelseytor och skapar ett friare rörelsemönster.
• Lärmiljöer fungerar bättre om de inte är genomgångsrum, eftersom det då blir lättare att koncentrera sig. Hemvisters gemensamma allrum är ofta genomgångsrum och behöver därför gestaltas med särskilt stor omsorg för att fungera som bra lärmiljöer.
• Korridorer, uppehållsrum, toaletter och omklädningsrum behöver placeras och utformas med särskild omsorg för att upplevas inkluderande och trygga. Vuxnas närvaro eller visuell kontakt mellan vuxna och elever ökar tryggheten.
• Överblick kan skapas via såväl visuell kontakt som genom öppningar och passager mellan olika rum.
• Pedagogarbetsplatserna ges med fördel en central placering för att främja oplanerade och informella möten mellan pedagoger och elever.
• Det är viktigt att det finns en plats för större samlingar med flera klasser och/eller med anhöriga. Denna plats kan vara inomhus eller utomhus.
• Samnyttjande av vissa lokaler med allmänheten (exempelvis bibliotek och salar för slöjd, musik, bild, gymnastik och hemkunskap) underlättas om dessa rum finns i en avgränsad del av byggnaden med en entré i direkt anslutning.

Mervärde

• Om skolan är skofri kan en skozon skapas i den yttre delen av entrén där skor tas av och på samt förvaras. På så sätt slipper eleverna bära smutsiga och blöta skor fram och tillbaka genom den skofria delar av byggnaden.

• Kapprummen placeras med fördel i direkt anslutning till entréerna för att minska behovet av att bära ytterkläderna fram och tillbaka.

• Specialsalar för slöjd och musik kan ligga i en egen del av byggnaden för att minska risken för att ljud stör övrig verksamhet.

• Om musiksalen ligger i anslutning till en yta för större samlingar kan den utformas så att den tillfälligt kan öppnas upp för konserter och andra uppträdanden.

Utöver byggnadens rumsliga organisation påverkar även materialval, färgsättning, konstnärlig gestaltning, luftkvalitet och ljud- och ljusmiljö byggnadens ändamålsenlighet och hur den upplevs. Läs mer om detta under respektive rubrik i denna vägledning.

Planlösningens karaktär

Genom åren har idealen för skolans rumsliga organisation skiftat beroende på läroplaner, synen på lärandet och förhållandet mellan lärare och elever. Indelning av pedagogerna i arbetslag, undervisning i hemklassrum eller ämnesklassrum, hur och var specialundervisning sker och om fritidshemmet huserar i skolans lokaler eller i egna är faktorer som p&a