Föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister

Granskad: 22 juni 2023

Om ett byggnadsverk har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel kring det.

Vem riktas föreläggande om stängsel mot?

Ett föreläggande om stängsel kring byggnadsverk med säkerhetsbrister får riktas mot ägare av byggnadsverk. Förelägganden mot juridiska personer ska riktas direkt mot den juridiska personen och inte mot dess ställföreträdare.

24 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av det. Lag (2022:909) .

Om byggnadsverket byter ägare kan byggnadsnämnden med stöd av en bestämmelse i lagen om viten förelägga den berörde ägaren att lämna nämnden uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

5 §
  Har en myndighet befogenhet att vid vite förelägga eller förbjuda ägaren eller innehavaren av viss egendom att vidta en åtgärd med egendomen, får myndigheten också förelägga denne att, om hans rättsställning upphör, lämna myndigheten uppgift om den nye ägarens eller innehavarens namn och adress. Även ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Tillfälle att yttra sig

Innan byggnadsnämnden beslutar om ett föreläggande ska nämnden ge den som föreläggandet är tänkt att riktas mot tillfälle att yttra sig.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Nämnden ska kommunicera material i ärendet med den som ska få tillfälle att yttra sig. Exempel på material är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen, remissvar och andra skrivelser från personer som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver inte göras om ärendet är så brådskande att avgörandet inte kan uppskjutas, till exempel med hänsyn till riskerna för människors hälsa och säkerhet. Kommunicering behöver heller inte göras i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans e