Urbana öppna vegetationsytor - ängar
Med öppna vegetationsytor menas en låg, markbaserad vegetation som kan användas att vistas på. Det kan vara en klippt gräsmatta, oklippt gräsmatta, en urban äng eller en perenn örtmatta. De har potential att bidra med mycket ekosystemtjänster och här beskrivs hur detta kan göras.
Tjänster och nyttor med öppna urbana vegetationsytor
I början av 2000-talet var mer än hälften av alla öppna gräsytor i Sveriges städer konventionella gräsmattor och ca en tiondel var ängar. Andelen ängar har troligen endast ökat marginellt sedan dess. Klippta gräsmattor är ensartade och skötselintensiva ytor som har mycket lägre potential för att leverera ekosystemtjänster än högt gräs och urbana ängar. Alla typer av öppna gräsytor kan ha rekreativa värden, även om det kan bli svårare att använda ytan om vegetationen är hög och den trampas ned. Öppna gräsytor kan med fördel anläggas så att dagvatten uppehålls, infiltrerar och renas.
En urban äng har många fördelar jämfört med en klippt gräsyta, bland annat uppfattar många människor den positivt, den bidrar med biologisk mångfald och den kan stödja pollinatörer som humlor, bin och fjärilar. En stor variation av insekter ger en näringsväv som även innehåller rovinsekter, vilka kan vara viktiga för att hålla nere utbrott av skadeinsekter. En äng är en del av vårt kulturarv som varit vanligt förekommande i landskapet under lång tid.
Gräsmattor
Traditionella klippta gräsmattor finns i många olika varianter beroende på funktion och lokalisering. Det finns allt från relativt slittåliga bruksgräsmattor till enhetliga paradgräsmattor, fotbollsplaner och golfgreener. De kan innehålla olika sorters gräs, men oftast inte många arter. Med åren kommer andra arter vandra in och artrikedomen ökar. Oklippt eller med endast årlig klippning kommer ännu fler arter sprida sig till en gräsmatta, eftersom gräs tål att klippas bättre än många andra örter. Gödsling gynnar också gräs mer än många andra örter.
Urbana ängar
En urban äng kan se väldigt olika ut. Eftersom de anläggs kan arterna som ska ingå väljas och urbana ängar kan därför få väldigt olika uttryck. Urbana ängar är oftast anlagda med arter som är vanliga på ängar. Det tar tid för en oklippt gräsmatta att utvecklas till en äng i stadsmiljö. Gräsmattan behöver först utarmas på näring under lång tid. Ängsarter behöver också ha möjlighet att sprida sig dit. Generellt kan sägas att vilka arter som finns på platsen bestäms av närvaron av arter i närheten och i fröbanken och spridningen av arter. Antalet arter styrs mer av miljöförhållanden som näringshalt och stressnivå.
Lämnas en jordyta utan vegetation kommer växter snabbt att etablera sig på den. De arter som finns i fröbanken, de frön som redan finns i jorden, kommer först. Sedan sker en succession där allt fler långlivade arter tar sig in. Oftast blir det ett övergångsstadium med en kombination av gräs/ört- och buskvegetation under ganska lång tid där fler och fler träd vandrar in successivt, eftersom jorden i städer ofta är torr och många träd har begränsade möjligheter att sprida sig in i städerna naturligt.