Satsa på tidiga skeden
En bra grund för att gestalta en hållbar skola eller förskola läggs i tidiga skeden, det vill säga redan under planeringen. Analyser av behov och kapacitet utgör tillsammans med tidiga diskussioner om mål viktiga utgångspunkter. En god kunskap om de formella och ofta parallella processerna för till exempel detaljplan och bygglov är centrala för att gestaltningens intentioner ska kunna realiseras under genomförandet.
Att tänka på vid gestaltningen:
- Kartlägg processen och tydliggör kritiska moment så att alla inblandade förstår de olika stegen.
- I de tidiga skedena tas många beslut som påverkar hur den fysiska miljön kan användas, exempelvis gällande lokalisering, placering på tomten och entréförhållanden. Detta behöver alla aktörer, inklusive verksamheten, känna till.
- Planera för utvärdering, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Avsätt medel redan i tidiga skeden för att testa och förbättra miljöerna såväl under tillblivelseprocessen som efter att de har tagits i bruk.
Flera parallella processer som måste gå i takt
Byggandet av en skola eller förskola styrs av flera processer som ofta sker parallellt. Med komplicerade tomter behöver man ofta projektera parallellt med att detaljplanen tas fram så att man kan garantera att byggrätten och friytan blir tillräckligt stor. Utöver detaljplaneringsprocessen behöver det i vissa fall även ske en fastighetsbildning.
Även om man planerar långsiktigt så kan mycket hända på vägen. En sämre världsekonomi påverkar bostadsbyggandet som i sin tur påverkar behovet av skolor och förskolor. Läroplaner som ändras påverkar skolans verksamhet och organisation. Detaljplaneprocesser kan dra ut på tiden på grund av överklaganden eller på att de behöver gå i takt med utbyggnad av kommunal infrastruktur. Det handlar mer om att hela tiden vara aktiv i processen och samverka med olika parter och göra professionella bedömningar under resans gång.
Lärande exempel: Processbeskrivning för förskolor i Umeå kommun
Processen att bygga en skola eller förskola är komplex och omfattar flera olika aktörer som behöver samverka och samspela. I Umeå kommun tog man 2010 ett funktionsprogram för förskola som har utvärderats och reviderats 2021. I funktionsprogrammet finns bland annat processen beskriven från behovsbeskrivning till garantitid. Det är en snårig väg, men processkartan gör det ändå lätt att följa vilka moment som behöver ske parallellt när och vid vilka tidpunkter som beslut måste fattas. Kartan illustrerar också vilken förvaltning som gör vad och hur lång tid olika moment tar. En förutsättning för att denna process ska fungera är dock kommunens övergripande planering.
Lärande exempel: Planering och omplanering av Adolfsbergsskolan i Knivsta
I Knivsta kommun pågår en utveckling av samhället Alsike. I Alsike fanns sedan tidigare en F-9 skola. Denna skola skulle inte räcka till för den ökade befolkningen och kommunen behövde därför bygga en ny skola. I takt med att bostäderna växte fram uppstod behovet av en idrottsanläggning och park. I detaljplanen för den nya bebyggelsen fanns det en tomt för förskola och skola, men inte för en idrottsanläggning. Idrottshallen krävde därför en ny detaljplaneprocess. Då kom man fram till att det var bra att bygga en hel anläggning med idrottshall och att i parken intill skolan anlägga ytterligare funktioner så som allaktivitetsyta/bollplan, friidrottsanläggning med löparbana, gradänger, utegym och grillplats för skolämnet idrott och hälsa. Visionen om Skolan mitt i byn växte fram under processen. Här var samverkan mellan förvaltningarna var A och O.