Brogårdaskolan – en skola med delaktighet och variation

Fönsternisch på Brogårdaskolan. Foto: Matilda Kjell

Den nya Brogårdaskolan i Bjuv invigdes i januari 2019. Brogårdaskolan är ett gott exempel på en inlyssnande gestaltningsprocess som har resulterat i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. Det är en arkitektur som inte bara stödjer skolans mål och behov utan även bidrar stort till välbefinnande för elever och personal. Skolan är dessutom en viktig satsning för kommunen i att stärka bilden av Bjuv som en nyskapande kommun med nästa generation i fokus.

Lärande exempel på skolan som en del av samhällsbyggandet

Skolans huvudentré med en anslutande entréplats. Foto: Matilda Kjell

Skolan som en del av samhällsbyggandet

Skolan som bidrar till samhällsförändring

Brogårdaskolan är placerad i anslutning till ett villaområde i utkanten av Bjuv i norra Skåne. I området fanns sedan tidigare en grundskola byggd på sjuttiotalet som behövde anpassas för nya behov och funktioner.

När den stora arbetsgivaren i Bjuv, Findus, lade ner sin verksamhet och många arbetstillfällen försvann, tog kommunen beslutet att satsa rejält på skolan och bygga en ny skolbyggnad. Detta var i linje med kommunens ambition att utvecklas från ett före detta brukssamhälle till ett kunskapssamhälle. En ny attraktiv skola skulle bli starten på denna förändring och attrahera nya invånare till kommunen. Nya Brogårdaskolan skulle inte bara bli ett ”skolhus” utan en plats som gav något mer till elever, pedagoger, lärare, föräldrar men också till lokalsamhället. Ett övergripande mål var stolthet och framtidstro till Bjuvs kommuninnevånare.

Planeringsprocessen

En bra process skapade gemensamma och tydliga mål

En av framgångsfaktorerna i projektet var investeringen i tid och omsorg i planeringsprocessen.  Kommunen tog tidigt hjälp av en processledare, med en bakgrund inom pedagogik och skolverksamhet, som tillsammans med arkitekterna förde dialog med elever, pedagoger, föräldrar och kommunens representanter. Dialogen pågick genom hela processen och i alla skeden. De tankar och idéer om lärmiljöer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning.

Skolan ska erbjuda en miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierade undervisningsmiljöer.

(Ett av effektmålen för Brogårdaskolan)

I dialogen formulerades gemensamma effektmål och principlösningar. Därefter togs beslutsunderlag och gestaltningsunderlag fram som förankrades hos både verksamhet och kommun. Under projekteringsprocessen fanns också utrymme att kontinuerligt återkoppla och revidera utifrån verksamhetens behov. Inför färdigställandet var pedagoger och barn delaktiga i val av inredning.

Delaktigheten fortsatte även under byggtiden då elever, pedagoger och lokalsamhälle kunde följa hur bygget fortskred via bilder och filmer från byggarbetsplatsen på sociala medier.

Nu när skolverksamheten är igång är det naturligt för elever och personal att delta i beslut som rör skolans utformning och verksamhet och att hjälpa till med skötsel, plantering och viss städning. Också här utgör effektmålen ett stöd.

Resultat av dialogarbetet

Ett av effektmålen som formulerades under dialogen var att skolan skulle upplevas som ”Ett andra hem”. En hemmiljö som erbjuder en trygg miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierade undervisningsmiljöer. Arkitektur och inredning skulle stödja hemkänslan, en känsla som flera intervjuade elever och lärare vittnar om blivit verklighet.

För att formge en skola som ett hem krävdes något mer än traditionella korridorer och klassrum, vilket den äldre skolan bestod av. I dialogprocessen fick processledaren den pedagogiska personalen att lyfta blicken och berätta om vilka behov de hade och hur de ville undervisa. Önskemål fanns om mer kreativa lärmiljöer med hemvister och generösa användbara ytor. Skolan utformades med det som utgångspunkt, och platser där man kan bli sedd, kan sitta och läsa, grupparbeta eller pausa karaktärisera