Rörelsefrämjande inomhusmiljö i skolan

Granskad: 16 november 2021

Fysisk aktivitet förbättrar elevers inlärningsförmåga och hälsa. Det är därför viktigt att skapa fysiska miljöer som lockar eleverna till rörelse även inomhus och under lektionstid. För att få effekter på inlärningsförmågan räcker det med korta inslag av fysisk aktivitet.

Illustrationer som visar att sidan handlar om skola och skolmiljö inne.
Korridor med ett barn som klättrar på de uppsatta fot- och handstegen som finns på väggen. Klättervägg i korridoren på Bäckahagens skola i Stockholm. Arkitekt: D. Dahl. Foto: Ulrica Zwenger/Tidningen LÄRA, Stockholms stad.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Gestalta lärmiljöer så att det finns plats och möjlighet till fysisk rörelse i undervisningen. Det förbättrar förutsättningarna för elevers lärande.
  • Rymliga klassrum skapar utrymme för att vara i rörelse under lärandet eller att ta kortare gemensamma rörelsepauser under lektionen.
  • Skolbyggnaden kan även innehålla rörelseutrymmen som till exempel en hinderbana i gemensamma utrymmen, som kan användas av elever som behöver gå ifrån och röra sig lite mer under lektionstid.

Inslag av fysisk rörelse i undervisningen förbättrar lärandet i teoretiska ämnen

Stillasittandet ökar bland barn och ungdomar vilket påverkar hälsan negativt. Traditionellt sitter elever också större delen av sin skoldag. Det är angeläget att bryta denna trend utifrån ett hälsoperspektiv, men forskning visar även att ökad fysisk aktivitet påverkar inlärningsförmågan i teoretiska ämnen. Fysik aktivitet förbättrar koncentrationsförmågan, ger bättre uppmärksamhet, ökar simultankapaciteten, ökar kreativiteten och förbättrar minnet. Det ger även en högre stresstålighet. Att hjärnan utvecklas positivt av rörelse gäller för alla, men är ännu tydligare för elever med ADHD. För dessa elever ser man även effekter som minskade humörsvängningar och färre aggressionsutbrott. (Hansen, A. 2016)

De positiva effekterna märks snabbt efter den fysiska ansträngningen och håller i sig i en till två timmar. Maximal effekt uppnås efter 30 minuters aktivitet, men så lite som fyra minuters aktivitet ger ett positivt resultat. Aktiviteten får gärna vara pulshöjande, men bör inte vara så ansträngande att eleverna blir utmattade, för då uteblir effekten. Det behövs bara en enskild rörelseaktivitet för att ge resultat, men den största effekten kommer av regelbundna rörelseaktiviteter under ett antal månader. När det gäller lärande i betydelsen att minnas någonting, har forskning visat att den allra största effekten kommer om eleverna är fysiskt aktiva samtidigt som de lär sig någonting. Det kan till exempel handla om att trampa på en cykelstol, eller att stå vid ett ståbord under lektionen. (Hansen, A. 2016)

De teoretiska kunskaper som finns om hur fysisk rörelse påverkar lärandet har omsatts i en lärarhandledning som ger tips på hur det går att föra in rörelser i alla ämnen i undervisningen. Lärarhandledningen ger tips på övningar, som rörelsepauser, lekar och pulshöjande övningar, men hjälper även till att förklara för eleverna så att de förstår vikten av att röra på sig. (Skolvärlden. 2021)

Gestaltning som ger utrymme för rörelseinslag

Många skolor arbetar aktivt för att öka rörelseinslagen inomhus i skolan. Det kan till exempel vara schemalagd pulsträning, rörelsepauser eller möjlighet att välja ståbord och cykelstolar under lektionstid. För att skapa en fysisk miljö som stödjer rörelseinslag under hela skoldagen är det viktigt att dessa tankar får ta plats tidigt i planeringen. Klassrummen behöver vara tillräckligt stora för att tillåta rörelsepauser eller att elever kan vara i rörelse under inlärningen. Plats för större satsningar på rörelse inomhus, som en hinderbana eller en klättervägg bredvid trappan mellan två våningsplan, behöver också tänkas in tidigt.

Det är även viktigt att tänka på att koncentrationsförmågan kan försämras för vissa elever om andra elever rör sig i deras närhet. Rörelse inomhus kan även skapa problem som fallolyckor och krockar. Problemen kan avhjälpas med interna regler kring hur de rörelsefrämjande miljöerna får användas så att de positiva effekterna av rörelse kan nås, utan att få negativa effekter. (PEP Skola, 2021)

Exempel på hur skolor kan arbeta aktivt för att skapa rörelsefrämjande miljöer inomhus

Rörelsefrämjande miljöer på Bäckahagens skola i Stockholm

Bäckahagens skola (F-9) har tagit ett helhetsgrepp för att få in mer fysisk aktivitet för eleverna under skoldagen. En av de satsningar som gjorts är att använda whiteboards för att få eleverna att röra sig naturligt under lärandet. Fyra klassrum har målats med whiteboardfärg p&ar