Barns rättigheter i detaljplanering

I detaljplanen anges ramarna för hur ett specifikt område kan användas och den påverkar därmed barns livsmiljöer. I detaljplaneprocessen handlar barns rättigheter bland annat om att skapa goda livsmiljöer för alla barn att kunna utvecklas och må bra i. Barn är experter på sin egen närmiljö och har enligt barnkonventionen rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Detaljplaneprocessen innehåller flera skeden där det finns ett stort värde av att involvera barn.

Detaljplanen är viktig för barn och kommande generationer

Detaljplanen är bindande vid den kommande bygglovsprövningen och styr därmed markens användning under lång tid framöver, vilket påverkar hur barn och unga kan använda platsen. Barnkonventionen stärker barns rättigheter i detaljplaneprocessen och det är särskilt viktigt att beakta dessa rättigheter när planeringen rör skolor, skolvägar, kultur, bostäder, lekplatser, friytor och grönområden.

Barn och jämlika livsmiljöer

Barnkonsekvensanalys är en av flera olika metoder som kan användas. Det är alltid kommunen som ansvarar för att ta fram en barnkonsekvensanalys och inte en projektör eller byggherre.

Barn i olika åldrar har skilda behov

Det är viktigt att kommunen tar hänsyn till att olika åldersgrupper inom gruppen barn har olika behov i planeringsarbetet. För yngre barn i förskoleåldern är närmiljön kring boende och förskola av stor betydelse eftersom det är i dessa miljöer de rör sig mest. Barn i förskoleåldern är känsliga för trafikbarriärer och leker främst på platser och grönytor nära hemmet. Plats för inspirerande och utforskande närmiljöer med mycket grönska är därför viktiga för de yngsta barnen.

Barn i låg- och mellanstadieåldern rör sig längre bort från hemmet än yngre barn. I den åldern är det viktigt för barn att kunna vara tillräckligt långt borta för att vara utom synhåll från föräldrarna men ändå tillräckligt nära för att få tillåtelse att gå till platsen. Det kan handla om platser som till exempel skola, fritidsgård, idrottsanläggningar, kulturbyggnader och bibliotek, men även parker och grönområden.

Illustration: Annika Carlsson/Boverket

I takt med ökad ålder utvidgas utforskandet av den fysiska omgivningen. Ungdomars användning och upplevelse av utemiljöer skiljer sig från de yngre barnens. För unga personer är miljöer som affärsområden, torg, gator och parker viktiga mötesplatser. Unga är oftast mycket rörliga och kan ta sig långa sträckor från hemmet för att söka efter både aktivitet och avskildhet. Unga personer dras även till platser som inte redan är funktionsbestämda, såsom övergivna eller överblivna platser i gränszoner mellan områden.  

Goda kvaliteter i utemiljön

Barn använder sina närområden flitigt och utemiljöns värde är därför av hög betydelse för kvaliteten på barns livsmiljöer. Utemiljöer i detaljplanen kan omfatta både offentliga miljöer och bostadsgårdar. Oavsett behöver utemiljöer utformas så att de upplevs säkra och trygga över dygnets alla timmar och årets alla månader. Omgivningar och grad av variation på miljön kan ha betydelse för hur platsen upplevs. Platser bör även upplevas inkluderande av alla barn och unga oavsett ålder, kön eller funktionsförmåga.

Barnkonventionen belyser genom artikel 2 och artikel 31 alla barns lika rätt till utveckling, lek, vila och fritid. Bestämmelser om bebyggelsetäthet, grönska och byggnadshöjd är exempel på sa