Vite
Vite är ett verkställighetsmedel som kan användas för att få någon att följa ett föreläggande eller ett förbud. Vite är ett penningbelopp som ska betalas om ett föreläggande eller förbud inte följs. I lagen om viten finns bestämmelser som är tillämpliga vid föreläggande och förbud enligt plan- och bygglagen, PBL.
Vilka förelägganden och förbud får förenas med vite
Byggnadsnämnden får förena följande förelägganden och förbud med vite:
- åtgärdsföreläggande,
- rättelseföreläggande,
- rivningsföreläggande,
- föreläggande för ökad trafiksäkerhet,
- föreläggande om stängsel kring byggnadsverk,
- förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd, och
- förbud mot användning av byggnadsverk.
37 §
Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .
Byggnadsnämnden måste inte förena ett föreläggande och förbud med vite utan nämnden får ta ställning till behovet i varje enskilt fall. Om byggnadsnämnden har anledning att tro att ett föreläggande eller förbud kommer att följas, är det oftast inte nödvändigt att använda vite. I vissa fall så kan det dock vara lämpligt att använda vite och då kanske också i form av löpande vite. Det kan till exempel vara när ett föreläggande eller förbud riktas till någon som tidigare inte följt sådana eller byggnadsnämnden av andra skäl har anledning att tro att de inte kommer att följas.
Vitesföreläggande eller vitesförbud ska inte beslutas om mottagaren inte kan antas ha faktisk eller rättslig möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Exempelvis har en konkursgäldenär inte ansetts ha rådighet över det som ingår i konkursboet och saknar därmed oftast möjlighet att följa ett föreläggande eller förbud. Detsamma har ansetts gälla om det pågår en äganderättstvist i ett företag. Det är också viktigt att ta hänsyn till om åtgärden på grund väderleksförhållanden är möjliga att utföra vid den tänkta tidpunkten eller om tiden måste flyttas fram, till exempel om det innebär markarbeten vid sträng vinter. (RÅ 2006 ref. 27 och MÖD 2018-12-13 mål nr P 9835–17)
Mål: P 9835–17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
2 §
Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.
Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.
När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.
Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.
Vem får ta beslut om vite
Om ett föreläggande eller förbud förenas med vite får beslutanderätten inte delegeras. Detta innebär att en enskild tjänsteman inte får fatta ett sådant beslut, utan det måste tas av byggnadsnämnden. Beslut om förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd samt förbud mot användning av byggnadsverk som förenas med vite får däremot delegeras till tjänsteman, eftersom det då ofta är bråttom med att ingripa.