Olovligt byggande

Granskad: 12 juli 2023

Byggnadsnämnden ska enligt plan- och bygglagstiftningen ingripa om det utförs lov- och anmälningspliktiga åtgärder utan lov eller anmälan eller i strid mot beslut. Byggsanktionsavgift ska tas ut i de fall en åtgärd har påbörjats utan startbesked. Övriga ingripanden som kan bli aktuella är lovföreläggande och rättelseföreläggande med eller utan verkställighetsmedel.

Hur ett tillsynsärende inleds

Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan inledas genom att det kommer in en anmälan till byggnadsnämnden om att det skett en överträdelse. Ett tillsynsärende om olovligt byggande kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

Dokumentationsskyldighet

Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Det kan till exempel vara muntlig eller skriftlig information från en anmälare eller någon annan. Det kan även vara iakttagelser som görs vid platsbesök i form av tjänsteanteckning eller foton. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

27 §
  En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

Från rättssäkerhetssynpunkt är det av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Detta är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet. Detta utgör också en förutsättning för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett betryggande beslutsunderlag samt för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.

10 §
  Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap.
3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Kan anmälare vara anonym?

En inte ovanlig fråga är om en anmälare har rätt att vara anonym. JO har delvis klargjort vad som gäller vid en anonym anmälan.

Det finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig, undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO 2006/07:JO1 sid 366-370)

En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller hans eller hennes identitet är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör. (JO 2006/07:JO1 sid 366-370)