Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter
En trend inom utvecklingen av skolor och förskolor är att dessa enheter blir allt större med fler barn och elever. Stora enheter kan ha fördelar för kompetensförsörjning och logistik. Mindre enheter kan vara tryggare och lättare att passa in i den byggda miljön. Storleken har också en betydelse för lärmiljöns funktion, ändamålsenlighet och utformning. På den här sidan beskrivs för- och nackdelar med olika storlekar.
Hur stora är skolorna idag?
Sverige har idag många mindre skolor och förskolor. Närhets- och grannskapsprincipen har i stor utsträckning varit styrande i planeringen. En majoritet av Sveriges skolenheter har färre än 200 elever. Samtidigt går cirka 31 procent av alla barn i en skola med fler än 400 elever (Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Anledningen till denna fördelning är att många mindre kommuner i Sverige har en gles befolkningsstruktur och därmed många mindre skolor. Den gängse uppfattningen i Sverige tycks vara att en skola med fler än 600 elever är att betrakta som tämligen stor, och en med fler än 900 elever som mycket stor (Adolfsson, C.H. 2014).
De senaste decennierna har staten genomfört ett flertal reformer gällande organisation och styrning av skolan vilket påverkar de fysiska lärmiljöernas utveckling. Exempel på sådana reformer är den stadieindelade timplanen som infördes 2018, vilket påverkar stadieindelningen av skolan, och den nya lärarutbildningen som infördes 2010, vilket påverkar kompetensförsörjningen (Göteborgs Stad. 2020). För att klara dessa krav finns en tydlig trend att organisera sig i större enheter för både skola och förskola. Om kommunerna tidigare planerade för förskolor med två till fyra avdelningar planerar de idag för åtta till tio avdelningar. Större städer planerar för grundskolor för minst 800 elever. Mindre skolor läggs ned och befintliga skolor byggs ut för att rymma fler elever.
Begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet. (Prop. 2009/10:165, s. 633).
Definition av skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad. (1 kap. 3 § skollagen (2010:800))
Definition av förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad. (1 kap. 3 § skollagen).
Pär Lagerqvistskolan i Växjö är ett exempel på en nybyggd förskola och grundskola för årskurs F–9 med plats för över 1 000 barn – 200 barn i förskolan och 800 elever i skolan. Foto: Lena Jungmark
Skolstorleken kan påverka studieresultat och trivsel
Det finns många forskningsstudier som visar på betydelsen av barngruppens storlek för