Processen att ta fram en grönplan

Granskad: 13 december 2023

För att på ett strukturerat och effektivt sätt kunna ta fram en grönplan presenteras här ett förslag till arbetssätt. Här redovisar vi metoden och de olika arbetsmomenten i korthet. Under Relaterad information finns en länk till hela dokumentet med mer utförlig vägledning för hur arbetet med att ta fram en grönplan kan genomföras.

Schematisk bild över processen att ta fram en grönplan. Illustration över de övergripande arbetsmoment som ingår i arbetet med att ta fram en grönplan. Illustration: Naturvårdsverket

Använd processen för att skapa en gemensam plattform

Själva processen kan ibland vara minst lika viktig som slutprodukten – grönplanen. Erfarenheter från flera kommuner visar att processen med att ta fram en grönplan bidrar till att de gröna värdena tydligare kommer upp på agendan och kan börja diskuteras bredare i planeringssammanhang. Arbetet bidrar ofta till en gemensam kunskapshöjning och en förståelse för gröna värden ur olika aspekter. Det öppnar för nya idéer och tankar kring hållbar samhällsplanering.

Planera och organisera

Som ett första steg i arbetet med att ta fram en grönplan behöver förutsättningarna för grönplanearbetet klarläggas, syfte och mål för grönplanen preciseras och underlag för beslut tas fram liksom förslag till arbetsorganisation. Arbetet med grönplanen underlättas om beslutet att ta fram en grönplan fattas av en nämnd eller kommunfullmäktige. I beslutet behöver kommunen också ange ramarna för mandatet och budget för arbetet. Det är också lämpligt att kommunen planerar hur olika aktörer kan involveras i arbetets olika skeden.

Kartlägga och analysera

Kartläggning av vegetationstyper i Vaggeryds kommun. Kartläggningen är gjort med Nationella marktäckedata som grund. Karta: Vaggeryds kommun

När förutsättningarna är klarlagda och organisationen satt handlar det om att kartlägga och analysera den befintliga grönstrukturen, dess värden samt var det finns brister och utvecklingspotential. Vägledningen förespråkar en kartläggning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, då det är ett bra sätt att naturligt integrera begreppen i planeringsarbetet och att det ger en bra överblick över de värden som finns i landskapet och som grönstrukturen kan bidra med. I vägledningen presenteras översiktligt vad som är bra att tänka på när det är dags att kartlägga och hur ett urval av kartläggningar och strukturbilder kan göras för att skapa bra underlag för kommande beslut, strategier och åtgärdsförslag.

Naturvårdsverket har tagit fram fördjupad vägledning om hur kartläggningen i samband med grönplanering kan genomföras. 

Fördjupad vägledning om kartläggning för grönplanering (webbsida)

Ta fram temakartor och strukturbilder

För att kartläggningarna ska bli användbara behöver de tolkas, analyseras och sammanfattas i olika temakartor. För att grönstrukturen ska kunna integreras i översiktsplanen behövs även en strukturbild som visar på önskad utvecklingsinriktning. Temakartor och strukturbilder blir också viktiga utgångspunkter för kommande strategier och åtgärdsprogram.

Karta över Kristianstad tätorts grönstruktur. Strukturkarta som redovisar utvecklingen av grönstrukturen i Kristianstad tätort. Karta: Kristianstad kommun

Formulera mål, strategier, åtgärder och indikatorer

När temakartor och andra underlag har tagits fram och kommunen har fått en överblick över grönstrukturens värden och brister kan resultaten analyseras för att ta fram mål, åtgärder och indikatorer. Strategierna preciserar hur målen ska uppnås och åtgärder och riktlinjer är verktyg för att praktiskt arbeta m