Internationella överenskommelser, mål och strategier
Parallellt med svensk lagstiftning kring natur, miljö, kulturmiljö, planering och byggande, finns ett antal betydande internationella överenskommelser. Sverige har i dagsläget ratificerat ett 40-tal internationella konventioner som kan stötta arbetet med grönplanering och kan också ge inspel kring vad en grönplan kan innehålla. Ett urval av dessa redovisas nedan.
Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen
FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller 17 globala mål som medlemsländerna har åtagit sig att genomföra fram till 2030. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Vissa mål sticker ut som mer tillämpliga för arbetet med grönplanering, exempelvis:
- Mål 3 om god hälsa och välbefinnande och särskilt det fjärde delmålet om att minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa.
- Mål 11 om hållbara städer och samhällen, där delmål 7 särskilt lyfter vikten av att skapa säkra och inkluderande grönområden för alla.
- Mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, där delmål 1 handlar om att stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.
- Mål 14 om hav och marina resurser samt
- Mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald, där del mål 1 handlar om att bevara, restaurera och säkerställa hållbart nyttjande av ekosystem på land och i vatten.
Men även mål 10 om att minska ojämlikheten kan ha bäring på arbetet med grönplanering och grönplanen.
New Urban Agenda
FN:s New Urban Agenda (NUA) antogs vid Habitat III-konferensen 2016 och senare av generalförsamlingen och representerar en vision för en mer hållbar utveckling av städer och tätorter. Agendan är ännu inte översatt till svenska.
Agendan innehåller drygt 170 åtaganden som adresserar olika perspektiv av hållbar stadsutveckling, men vissa riktar specifikt in sig på städer och urbana områdens gröna värden. Exempelvis lyfter princip 37 fram vikten av trygga och tillgängliga grönområden som kan stärka hälsan och en social hållbarhet i vid bemärkelse och princip 38 tar upp betydelsen av att säkra natur- och kulturarv genom policy och planering. Principerna 63–80 behandlar ekologisk hållbarhet och resilient stadsutveckling och lyfter bland annat upp de hot och
svårigheter som finns kopplat till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och påfrestningar på ekosystem etcetera.
Aarhuskonventionen
Aarhuskonventionen är en europeisk konvention som syftar till att säkerställa individers och gruppers rättigheter i relation till miljöfrågor.
Rättigheterna handlar om:
- tillgång till miljöinformation,
- rätten att påverka beslutsprocesser som berör miljön, samt
- rätten att överklaga beslut som fattats i strid mot de två tidigare nämnda rättigheterna eller i strid mot annan miljölagstiftning.
Kort uttryckt handlar konventionen om relationen mellan medborgare och regeringen, eller dess myndigheter. Inom grönplanering har Aarhuskonventionen främst bäring på processerna som genomförs inom ramen för grönplanering.
Konventionen för biologisk mångfald (CBD)
Konventionen för biologisk mångfald är en viktig utgångspunkt för grönplaneringen. Konventionen syftar till ett gemensamt arbete för att bevara arter, hållbart nyttja resurser och rättvis fördelning av de vinster som uppstår vid användning av genetiska resurser. Sverige ratificerade konventionen redan 1993 och konventionens mål har inarbetats i Sveriges miljömål.
I december 2022 fattade FN beslut om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, det så kallade Kunming-Motreal-ramverket, på COP15. Ramverket omfattar 22 mål varav ett handlar specifikt om gröna och blå områden i städer och tätorter. Mål 12 anger att urbana grönområden behöver öka för människors hälsa och välbefinnande.
Kunming-Motreal-ramverket (webbsida)
Bernkonventionen
Bernkonventionen är en internationell konvention för skydd av växter, djur och miljö. Till konventionen hör listor över strikt skyddade växtarter och strikt skyddade djurarter, liksom skyddade djurarter och förbjudna metoder för att döda, fånga eller på annat sätt exploatera arter.