Ekosystemtjänster i plan- och bygglagen

Parker, vatten, grönområden och naturmiljöer, skogs- och jordbruksmark är rumsliga förutsättningar för ekosystemtjänster. Flera av dessa områden är upptagna som allmänna intressen i 2 kapitlet PBL. När vi beaktar de allmänna intressena behöver värdet av ekosystemtjänster finnas med. Under det här avsnittet förklarar vi hur ekosystemtjänster kommer in i PBL, PBL:s verktyg samt roller och ansvar.

Från grönska till nytta

Planering, byggande och förvaltning har stor betydelse för att bevara, utveckla och skapa ekosystemtjänster både i den byggda miljön och i landskapet i stort. Parker, natur och annan grönska utgör de rumsliga förutsättningarna för ekosystemtjänster i den byggda miljön. För att åstadkomma en ändamålsenlig struktur av grönområden – en grönstruktur, behöver man beakta de rumsliga såväl som de ekologiska sambanden. Dessa samband är viktiga för att grönstrukturen ska ge de nyttor och värden som eftersträvas. Nyttor och värden som behöver beaktas inom planering för att åstadkomma en hållbar markanvändning och som kan hjälpa oss att hantera de utmaningar som vi står inför – ett förändrat klimat, folkhälsa och förlorad biologisk mångfald.

Ekosystemtjänster och allmänna intressen

Från grönska till nytta – denna modell visar sambandet mellan de rumsliga strukturerna – grön- och blåstrukturer och den socioekonomiska samhällsnytta och värden som dessa strukturer genererar. När vi planerar, bygger och förvaltar är det angeläget att synliggöra dessa värden och nyttor så att en hållbar utveckling kan främjas. (Modell utvecklad från den så kallade kaskadmodellen av Potschin och Haines-Young, 2010). Illustration: Boverket

Gröna och blå strukturer – är rumsliga förutsättningar för ekosystemtjänster som till exempel parker, trädgårdar, gräsytor, träd, skogar, grönområden. Beroende på vegetationens karaktär och innehåll skapas olika livsmiljöer för växter och djur.

Ekosystemfunktion – beroende på vilken livsmiljö det är finns det olika samspel mellan växter och djur, till exempel näringsväv (vem äter vem), fotosyntes, produktion av biomassa och nedbrytningsprocesser. Dessa funktioner upprätthåller ekosystemens struktur och karaktär. Till exempel har gräsmattor mindre arter och samspel än blommande ängar. För fungerande ekosystem är det också viktigt att arter kan förflytta sig mellan olika livsmiljöer – det vill säga att det finns en grön infrastruktur.

Ekosystemtjänster – beroende på vilka ekosystemfunktioner som finns i en grön miljö skapas olika ekosystemtjänster som är en förutsättning för vårt välmående och välfärd. Till exempel är många av våra grödor beroende av pollinering, nedbrytningsprocesser ger oss matjord, ekosystemfunktionerna i marken renar och fördröjer vatten. Växter ger kyla genom avdunstning och renar luften genom partikelfixering. Många ekosystemtjänster är beroende av biologisk mångfald.

Samhällsnytta – ekosystemtjänsterna ger oss nyttor som exempelvis mat, hälsa och välbefinnande, skydd mot översvämningar och naturkatastrofer, ren luft, naturlig skadedjursreglering och byggmaterial.

Värde – nyttorna av ekosystemtjänsterna kan värderas på olika sätt – kvalitativt, kvantitativt eller monetärt. Till exempel hur mycket dagvatten som fördröjs i en park (som också har flera andra värden för till exempel upplevelse och rekreation) i jämförelse med kostnaden för anläggning och drift av en teknisk lösning som ska ta emot motsvarande mängd dagvatten.

Välfärd och hållbarhet – det samlade värdet av nyttorna som ekosystemtjänsterna genererar, bidrar till vår välfärd och vårt välbefinnande. Dessa värden behöver vi ta med i avvägningarna mellan olika intressen för att åstadkomma en hållbar utveckling av vårt samhälle.

Planering, byggande och förvaltning – de besl