Samordning av godstransporter för ren luft i stadsmiljöer

Granskad: 13 maj 2022

Varuleveranser ingår i stadens liv men de kan också skapa irritationsmoment och hälsoproblem. Att aktivt arbeta med godstransporter i planeringen bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling med ren luft, mindre trängsel och bättre ljudmiljö, vilket också leder till attraktivare miljöer.

Porträttbild på Magnus Jacobsson Magnus Jacobsson, projektledare för vägledningen om godstransporter i fysisk planering. Foto: Charlotte Nilsson

Vi har pratat med Magnus Jacobsson på Boverket kring de här frågorna. Han var projektledare för ”Vägledning om godstransporter i fysisk planering”, som publicerades 2020. 

Magnus, vilka skulle du säga är de stora utmaningarna med godstransporter i stadsmiljöer idag?

Det finns flera olika utmaningar med godstransporter. Men för att välja något så är det kanske den stora oregelbundenhet som finns både när det gäller hur ofta leveranserna sker och på vilket sätt de sker. Godstransporter ska ju samspela med allt annat i stadsmiljön samtidigt som de ska bidra till hälsosamma miljöer.

Det är oftast småbutiker, kontor och bostäder som inte är kopplade till omlastningscentraler eller centrala distributionssystem som står för de flesta transporterna. Här går oftast varorna direkt till mottagaren med små leveranser från olika transportföretag eller leverantörer. Vissa varor levereras dagligen, några sporadiskt, vissa leveranser är volymmässigt stora och skrymmande medan andra kanske bara är ett platt paket.

Hur varorna levereras varierar också, alltifrån med stora lastbilar ner till budbilar och cyklar. Ibland behöver varorna dessutom lossas en bit ifrån mottagaren och eventuellt behöva dras eller rullas fram sista biten till leveransadressen. Så den stora utmaningen är att planera för och skapa attraktiva stadsmiljöer som inbjuder till vistelse, samtidigt som varuleveranser också måste kunna komma fram.

Ja, det är ju mycket som ska hanteras i stadsmiljön och många variabler att skruva på för att få till lösningar som minimerar konflikter – såväl miljömässiga som utrymmesmässiga. Hur ser du att vägledningen kan vara ett stöd?

Den poängterar vikten av att kommunen planerar infrastruktur, och även andra mark- och vattenområden, på ett sätt som både stödjer godstransporterna och stadslivet. En effektivare godstransporthantering kräver ytor och byggnader för sam- eller omlastning, goda möjligheter för angöring samt plats för mottagning av godset vid slutdestinationen. Sedan behövs det en förståelse för övrigt stadsliv och ett samspel om de befintliga ytor som finns.

En vanlig lösning, som vi traditionellt sett har använt oss av, är att styra in leveranserna inom ett tidsspann. Men om vi samtidigt också kan effektivisera transporterna genom samordning är det förstås bättre. För godstransporter i stadsmiljö kan lösningen också vara att byta fordon till mindre störande fordon, till exempel lastcyklar eller elfordon.

Vi lyfter flera exempel i vägledningen som man kan inspireras av.  Länk till vägledningen finns under relaterad information. Gå gärna in och titta där.

Vilka skulle du säga är de största vinsterna för stadsmiljön om sättet att leverera gods på skulle förändras?

Med samordnade godstransporter minskar sannolikt både buller och utsläpp av luftföroreningar. Ytor kan frigöras och användas till andra ändamål. Miljön blir då både trivsammare och hälsosammare. Det blir bättre plats för växtlighet, för sittplatser och sociala möten, cykelställ och ytor för tillfälliga arrangemang.

Är det vanligt att kommuner arbetar strategiskt med godstransporter i planeringen idag?

Nej, det skulle jag inte säga. Det är enligt Boverkets plan- och byggenkät från 2018 endast 15 procent av landets kommuner som har ett dokumenterat strategiskt arbete kring hur godstransporter ska hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Jag hoppas nu att vår vägledning leder till att fler kommer i gång med ett sådant arbete. Det finns stora vinster i våra stadsmiljöer att hämta hem, både miljömässiga, hälsomässiga och trivselmässiga. Men självklart även vinster för dem som utför varutransporterna och för köparna. Genom en samordning kan godshanteringen effektiviseras och det går att få ner kostnaderna för alla parter.