Evidensbaserad design och olika typer av kunskap
Evidensbaserad design är ett arbetssätt som omfattar avvägning och grundligt genomarbetade beslut baserat på evidens, praxis och kontext. Tillgången till respektive kunskapsgrund varierar, vilket gör att triangeln inte nödvändigtvis är i balans. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket baserad på diskussion med CVA
Genom att använda ett evidensbaserat angreppssätt säkerställs att projekt baseras på systematiskt genomförda studier och sammanställd kunskap. Evidens, praxis och kunskap om den specifika situationen är alla värdefulla att beakta och sammanväga.
Evidensbaserad design och olika typer av kunskap
Vid planering och gestaltning av vårdbyggnads projekt används begreppet evidensbaserad design, EBD och betyder att utformningsbeslut i ett projekt grundas på kunskap från forskning och beprövad erfarenhet. Utformningsbesluten baseras även på lokal och kontextuell kunskap. Evidensbaserad design är ett sätt att förhålla sig till bästa tillgängliga faktaunderlag och att i relation till dessa fatta beslut om gestaltning av vårdens miljöer.
I ett vårdbyggnadsprojekt är det viktigt att undersöka vilken kunskap som finns tillgänglig inom de områden som projektet berör, exempelvis medicinsk teknik, arbetssätt, ljusmiljö, energieffektivitet eller materialval. Även kvalitativt systematiskt sammanställd kunskap är viktig, exempelvis erfarenheter och upplevelser av den fysiska vårdmiljön från personer i behov av vård och omsorg, deras närstående och medarbetare i vården. Kunskaperna kan ibland vara motstridiga, vilket innebär att de behöver diskuteras och sammanvägas till en gestaltning. Därför blir det viktigt att dokumentera de val som görs, så att det även går att följa upp och utvärdera.
Evidensbaserade designbeslut i vårdbyggnadsprojekt väger samman tre typer av kunskap:
- evidens - forskning och vetenskaplig grund
- praxis och beprövad erfarenhet
- kontext – det som är givet i den specifika situationen, de lokala förutsättningarna.
Evidens inom vårdbyggnadsprojekt handlar om kunskap som är fastställd eller identifierad genom forskning och därefter validerad i flera studier. Evidens bygger på forskningsresultat som i systematiska studier över tid har säkerställt att ett förhållande gäller. Genom att luta sig mot vad flera studier kommit fram till minskar risken att exempelvis åsikter, eller allt för oprövade lösningar, får genomslag i gestaltningen.
Evidensbaserad kunskap kan erhållas genom både kvantitativa och kvalitativa studier där de senare ger röst åt personers upplevelser och erfarenheter av den byggda miljön de vårdas och arbetar inom. Kvantitativa studier studerar det som är tydligare mätbart, ex antalet förekomster av ett fenomen. Genom att komplettera kvantitativa och kvalitativa studiers resultat i en så kallad ”mixed-method design” ges en rikare bild av en företeelse som både tar hänsyn till de objektiva och subjektiva aspekterna av den fysiska vårdmiljön. Stark evidens nås exempelvis genom randomiserade kontrollerade studier (RCT, från engelskans ”randomized controlled trial”), vilket innebär att en kontrollgrupp i en icke förändrad situation också studeras, ibland utan att den som analyserar materialet vet vilken data som är kopplat till vilken grupp.
Beprövad erfarenhet kallas ibland även ”best practise” och omfattar det som är ett resultat av det dagliga gemensamma praktiserandet av ett yrke. Resultatet nås genom att systematiskt testa, diskutera och utvärdera de handlingar och färdigheter som används inom en profession. Detta oberoende om det är exempelvis arkitektens, kirurgens eller sjuksköterskans erfarenheter. En del av denna kunskap finns artikulerad och dokumenterad i manualer eller liknande, medan andra delar kan relateras till det som kallas för tyst kunskap. Tyst kunskap är praktisk kunskap vi sällan har behövt sätta ord på och det gör att den därmed är svårare att förmedla till andra. Att sätta ord på tyst kunskap är ett sätt att för sig själv eller tillsammans med andra skapa eller bidra till kunskapsdelning och gemensamma arbetssätt.
Att tydligt identifiera och dela tyst kunskap är det första steget till att systematiskt utvärdera den för att se om det kan bli beprövad erfarenhet inom en profession. Att problematisera och testa kunskapen systematiskt blir nödvändigt för att kunna studera och diskutera dess effekter.
Beprövad erfarenhet bör därför ges samma tyngd som forskning och vetenskapligt grundad kunskap i det evidensb