Brandklasser för golv, väggar tak, rörisolering och kablar
Det finns två huvudtyper av brandklasser beroende på deras olika syften. Brandklasserna om brandmotstånd (resistance to fire) reglerar hur branden sprider sig mellan olika brandceller och säkerställer byggnadens bärförmåga vid brand. Den andra typen av brandklasser som denna text handlar om beskriver brandens utveckling och spridning inne i ett rum i brandens tidiga skede.
Allmänt
Material- och ytskiktsklasser benämns reaction to fire eller reaktion vid brandpåverkan och utgör underlag för vilka typer av material man ur brandsynpunkt kan ha i olika delar av byggnaden.
Både brandklasserna för brandmotstånd och reaktion vid brandpåverkan är reglerade i europeiska standarder och ska användas av alla länder inom den inre marknaden. Det är däremot upp till varje land att bestämma vilken kravnivå som gäller.
Brandklasserna som gäller för ytskikt på väggar och tak består av en huvudklass (A1-F) och tilläggsklasser för om det förekommer brinnande droppar och mängden brandgaser (rök).
Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser
- - R bärförmåga,
- - RE bärförmåga och integritet (täthet),
- - REI bärförmåga, integritet och isolering,
- - E integritet,
- - EI integritet och isolering,
- - EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar,
- - EW integritet och begränsad strålning.
Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna
- - M mekanisk påverkan,
- - Sa eller S200 brandgastäthet för dörrar,
- - C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5.
Därutöver används följande klassbeteckningar för material, beklädnader och ytskikt där beteckningar med index L avser material för rör
- - A1, A2, B, C, D, E
- - A1L, A2L, BL, CL, DL, EL
Brandteknisk klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2, B, C, D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:
- - s1 byggnadsdelen får avge mycket begränsad mängd med brandgaser.
- - s2 byggnadsdelen får avge begränsad mängd med brandgaser.
- - s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
- - d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från byggnadsdelen.
- - d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd.
- - d2 inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar.
Brandteknisk klass E är den lägsta klassen och kombineras med tilläggsklassen d2 om inget droppkrav uppfylls. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1, A2-s1,d0, B-s1,d0, D-s2,d0, DL-s3,d0. (BFS 2011:26).- - Golvbeläggning A1fl, A2fl, Bfl, Cfl, Dfl, Efl.
Klassen A1fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klasserna A2fl, Bfl, Cfl, Dfl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser:
- - s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser.
- - s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser.
Klassen Efl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Exempel p