Hänsyn och god helhetsverkan

Granskad: 12 februari 2024

Vid planering och vid prövning av bygglov och förhandsbesked ska kommunen bedöma hur utformning och placering av bebyggelse och byggnadsverk påverkar och tar hänsyn till omgivningen ur flera olika aspekter. Detta krav på lämplighet med hänsyn till omgivningen gäller även vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver bygglov. Kravet handlar i hög grad om bedömningar och tillämpas genom en bedömningskedja från planeringen ner till det enskilda byggandet. Tillämpningen underlättas om kommunen har aktuella underlag för de olika bedömningarna.

Krav på placering och utformning

Bebyggelse och byggnadsverk ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till:

  • stads- och landskapsbilden,
  • platsens natur- och kulturvärdena, och
  • intresset av en god helhetsverkan.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Detta krav på lämplighet med hänsyn till vissa uppräknade aspekter ska tillämpas av kommunen vid såväl översiktsplanering som detaljplanering samt vid prövning av bygglov och förhandsbesked.

Kravet gäller för:

  • uppförande av nya byggnader och ändring av byggnad oberoende av om åtgärden är bygglovspliktig eller anmälningspliktig eller ingetdera,
  • bygglovspliktiga åtgärder avseende andra anläggningar än byggnader, och
  • bygglovspliktiga åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar.

När det gäller byggnader är kravet generellt gällande oberoende av om åtgärden är bygglovspliktig eller inte. Det innebär att kravet även gäller för till exempel friggebodar och utvändiga ändringar av byggnader utanför detaljplanelagt område. I ett bygglov prövar byggnadsnämnden om kravet uppfylls, men när bygglov inte krävs måste byggherren göra den bedömningen på egen hand.

Anpassning eller hänsyn

Kravet på hänsyn och god helhetsverkan enligt 2 kap. 6 § 1 plan- och bygglagen, PBL, kallas ofta för anpassningskravet. Ibland används begreppet anpassningskrav även för att hänvisa till olika bestämmelser om tillvaratagande av kulturvärden. Kravet handlar dock inte bara om anpassning till befintliga värden. Det kan även handla om att tillskapa nya värden. Detta gäller inte minst kravet på lämplighet med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan. I denna vägledning används begreppet kravet på hänsyn och god helhetsverkan, eller hänsynskravet.

Flera överlappande begrepp

Hänsynskravet innehåller i sig flera överlappande begrepp. Till exempel kan frågor om stadsbilden respektive kulturvärden sammanfalla i bedömningen. Dessutom innehåller plan- och bygglagen, PBL, flera andra krav som delvis överlappar hänsynskravet. Det gäller kravet på att byggnader ska ha en god form-, färg- och materialverkan samt varsamhetskravet och förvanskningsförbudet, där det ställs krav på att byggnaders kulturvärden ska tas tillvara vid ändringar.