Godstransporter och PBL
Transporter är inget självändamål utan ett medel för att nå andra mål som vi människor har eller vill nå. Samtidigt har vårt samhälle och dess framtida utveckling blivit alltmer transportberoende vilket gäller förflyttning av såväl gods som passagerare. Både nationell och regional näringsutveckling, arbetsmarknad och sysselsättning, liksom konkurrenskraft, livsmedelsförsörjning, tillgänglighet och attraktivitet, eller för den delen, geografisk sammanbindning och social sammanhållning förutsätter, villkoras - och motiveras - av transportsektorn i stort.
De transportpolitiska målen
Jämsides med plan- och bygglagens allmänna intressen och de målsättningar som framgår av annan lagstiftning, har riksdagen antagit ett antal transportpolitiska mål. Dessa framgår av propositionen "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93). Målen består dels av ett övergripande mål, samt ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande transportpolitiska målet handlar om att åstadkomma en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Funktionsmålet beskriver hur tillgängligheten ska utvecklas för medborgare och näringsliv. Hänsynsmålet beskriver hur transportsystemet ska utvecklas med avseende på trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet och hänsynsmålet beskrivs närmare i en rad preciseringar. En politisk uppföljning av de transportpolitiska målen har sedermera skett av regeringen vad avser den framtida infrastrukturen (prop. 2016/17:21) Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling.
De transportpolitiska målen måste också ses i förhållande till samhällsutvecklingen i stort. Folkhälsomålen och miljökvalitetsmålen står i ett direkt och ömsesidigt beroendeförhållande till transportpolitiken och dess utgör tillsammans en helhet.
Läs mer om de transportpolitiska målen i ”Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93” under rubriken ”På andra webbplatser” i ”Relaterad information”.
Plan- och bygglagens allmänna intressen och målkonflikter
Plan- och bygglagen (PBL) utgör det centrala lagverket för planläggning av mark- och vattenanvändning i Sverige. Dess regler utgår från ett flertal s.k. allmänna intressen som ska avvägas mot enskilda intressen i en given plansituation eller för att avgöra ett bygglovsärende. De allmänna intressena ska ses som en utgångspunkt och en gemensam kursriktning för all planläggning enligt PBL och påverkar därmed såväl direkt som indirekt övrig fysisk planering (och underlag för sådan). Kommunerna har fått en dominerande roll i den fysiska planeringen genom den kommunala självstyrelsen och det s.k. planmonopolet.
I en lokaliseringsprövning och avvägning mellan olika allmänna intressen - och mellan allmänna intressen och enskilda intressen - ska alltid företräde ges åt en sådan mark- och vattenanvändning som medför god hushållning. Plan- och bygglagen hänvisar här till miljöbalkens bestämmelser. Dessa innebär att kulturmiljön samt den fysiska miljön i övrigt så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder och ingrepp som kan skada miljön eller som inte är lämpliga på platsen med hänsyn till byggd miljö och landskapsbild. Bestämmelsen har inte minst fokus på översiktsplanläggningen där kommunen ska redovisa sin bedömning hur hänsynstaganden till de allmänna intressena har tillgodosetts. Den redovisningen omfattar särskilt eventuella riksintressen.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
1 §
Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
All planläggning enligt PBL ska utgå från de allmänna intressena. Godstransporter är inte specifikt omnämnda bland dessa allmänna intressen men byggnadsverk och infrastruktur som ska tillgodose transportbehov måste infogas i en ”god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer” (1 kap. 1 § PBL). Av detta portalstadgande följer ett antal allmänna intressen av relevans för godstransporter:
- Natur- och kulturvärden
- Miljö- och klimataspekter
- Mellankommunala och regionala förhållanden
- En ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av kommunikationsleder
- En från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper
- En långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden
- God ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens, och
- Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet
3 §
Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .
Det finns även allmänna intressen som beakta vikten av tillgängligheten för godstransporter. Exempel på sådana allmänna in