Byggnader och publika rum
Utformningen av enskilda byggnader, platser eller stadsrum ska svara mot funktioner som antingen kan vara högst specifika, eller som kräver en mer flexibel utformning som kan förändras och anpassas till flera olika behov. Förutom sin rent faktiska uppgift som exempelvis bibliotek, torg, lekpark eller gångbro, ska de också utgöra rum för goda möten och upplevelser i en demokratisk, hälsosam och vacker miljö.
På denna nivå är egenvärden hos den enskilda byggnaden eller anläggningen i fokus. Utformningen och gestaltningen berättar om det värde vi har tillskrivit dess olika funktioner och de som ska använda den. Arkitekturens skala och perspektiv handlar här om relationen till den mänskliga skalan. Vi kan med kropp och sinnen uppfatta byggnaden eller platsen som välkomnande och tillgänglig eller som sluten och avvisande.
Funktion och sinnesnära upplevelser
Materialval, konstruktion och utformning bidrar till byggnadens och platsens funktion och hållbarhet över tid men även till hur vi upplever den med våra sinnen och känslor. Våra sinnen stimuleras bland annat av relationer och konstraster mellan olika typer av byggnadsmaterial, som till exempel de mellan naturligt och konstgjort, hårt och mjukt, strävt och halt, varmt och kallt eller genomsiktligt och ogenomskinligt. Även i den publika utomhusmiljön har valen av material, ljussättning, möblering, offentlig konst, liksom de gröna inslagen stor betydelse för såväl upplevelsen av platsen som dess funktion.
Ett sätt att tillföra nya och samtidigt ta tillvara och utveckla värden som redan finns på en plats är att arbeta med offentlig konst. Den offentliga konsten i våra gemensamma rum kan bidra till att skapa en känsla av sammanhang och identitet. Konst kan också erbjuda en omsorgsfull gestaltning som lyfter taktila och sinnliga upplevelser. Vid all planering och gestaltning i kommunen är det viktigt att möjligheterna att arbeta med offentlig konst övervägs och diskuteras.
Ljusförhållanden, belysning och akustik inverkar på vår upplevelse av arkitekturen men också hur vi påverkas av värme, kyla, fukt och luftkvalitet inomhus och utomhus av sol, vindar och andra klimatförhållanden på platsen. Byggnader och vegetation kan skapa lä, skydd och skugga. Även vatten har betydelse för ett gott mikroklimat och träd bidrar till sänka temperaturen på en plats vid värmeböljor.
Vid gestaltning eller omgestaltning av en offentlig byggnad eller ett publikt stadsrum är det viktigt att ta hänsyn till behovet av en universell utformning, så att alla människor kan använda byggnaden eller stadsrummet på ett likvärdigt sätt. Om det sker tidigt i processen, kan den fysiska tillgängligheten bli en naturlig och tilltalande del av arkitekturen.
Vad är relevant för enskilda byggnader och platser?
Ni behöver prata om vilka värden som ny arkitektur ska uttrycka, i såväl vardagsarkitekturen och de offentliga byggnaderna som i mer kraftfulla signaturbyggnader. På vilka sätt ska exempelvis byggnader för viktiga funktioner som vård och skola utformas och gestaltas, så att de främjar hälsa och lärande och avspeglar sin centrala betydelse för samhällsbyggandet. Hur ni som kommun kan tillvarata och behålla värden och kvaliteter hos befintliga byggnader och platser i förändrings- och omvandlingsprocesser är andra viktiga frågor. Ni behöver även diskutera vilka värden och kvaliteter som tillkommande arkitektur ska tillföra platsen och hur den ska samspela med den existerande miljön, samt hur arkitektur, offentlig konst och kulturarv kan samverka o