Förskolans rumssamband och rumsfunktioner

Schematisk bild över viktiga rumssamband i en förskola. Illustration: Malmö stad.

Hur förskolans olika rumsfunktioner placeras i förhållande till varandra och hur de förbinds påverkar hur barn och vuxna kan mötas, agera och interagera. Byggnadens rumsliga organisation kan understödja och förtydliga förskolans pedagogiska idé. En förskola med flera våningsplan kräver särskilt omsorgsfull gestaltning för att logistiken ska fungera och för att miljön ska få en skala som känns trygg och greppbar för barnen.

Att tänka på vid gestaltningen

• En förskolebyggnad delas med fördel in i olika zoner för att skapa tydlighet och plats för såväl lek och fysisk aktivitet som för pedagogisk verksamhet och kreativitet.
• Kapprummet och en definierad plats på gården kan båda fungera som övergångszon mellan förskolan och hemmet.
• Skozonen placeras så att barn och vuxna inte behöver passera den på väg till och från olika aktiviteter inne i byggnaden.
• Den välbekanta zonen – basen – inkluderar vistelseytor, kapprum och hygienrum.
• Ytor för större samlingar eller uppträdanden liksom gemensamma förråd placeras centralt i byggnaden för att vara lättillgängliga för samtliga avdelningar eller arbetslag.
• Det behöver finnas toaletter som enkelt kan nås när barngrupperna är ute på gården. Dessa placeras med fördel i anslutning till kapprum eller entré.

Mervärde

• I en förskola i flera våningar kan något eller några rum, exempelvis en gemensam ateljé, ges dubbel rumshöjd för att skapa en variation av rumsupplevelser i byggnaden.
• Sittmöjligheter och små nischer under en invändig trappa kan kompensera för den golvyta som trappan tar i anspråk i en förskola i flera våningar. Detta förutsatt att trappan finns i en del av byggnaden där personalen har god överblick.

Utöver byggnadens rumsliga organisation påverkar även materialval, färgsättning, konstnärlig gestaltning, luftkvalitet och ljud- och ljusmiljö byggnadens ändamålsenlighet och hur den upplevs. Läs mer om detta i avsnittet ”Gestaltningens grundstenar” i denna vägledning.

Förskolebyggnadens zoner

Entrézonen

En förskolebyggnad kan delas in i olika zoner för att öka tydligheten kring olika delars användning. Groventrén kan då ses som skozonen, det vill säga den delen av entrén där skor tas av och på samt förvaras. Kapprummet kan på motsvarande sätt betraktas som den skofria delen av entrén där barnen har möjlighet att vid behov sitta på golvet och klä på sig utan att bli blöta och smutsiga. Gränsen mellan kapprum och groventré – skogränsen - kan visualiseras med hjälp av olika färg, golvmaterial eller med hjälp av inredningen. Det är en fördel om barnen inte behöver korsa skozonen på väg till andra rum. Detta för att undvika blöta fötter och att smuts och slask dras in. I anslutning till entrén behöver det också finnas toaletter som enkelt kan nås när barngrupperna är ute på gården.

Övergångszonen

Det behövs en övergångszon mellan hemmet och förskolan. Innan coronapandemins utbrott vintern 2020 var kapprummet ofta det rum där många möten och samtal ägde rum. Det var oftast här vårdnadshavarna samtalade med personalen eller med andra familjer. För att minska risken för smittspridning har utemiljön kommit att bli den primära kontaktytan mellan vårdnadshavare och personal. Nya lösningar för exempelvis logistik kring kläder, ytor för skriftlig kommunikation och plats för samtal krävs för att övergången mellan hemmet och förskolan ska fungera tillfredsställande såväl utomhus som inomhus.<