Lokstallarna i Kirseberg, Malmö
Ett tidigare inhägnat verkstadsområde ska omvandlas till en blandad stadsmiljö. Utöver olika aktiviteter och evenemang som riktar sig till den breda allmänheten, har skol- och förskolebarn i närområdet diskuterat sina tankar och förslag för framtiden med tjänstepersoner från kommunen och med fastighetsägaren. Genom att ge dagens och framtidens kirsebergsbor möjlighet att lära känna området och skapa relationer till det tidigt i omvandlingsarbetet, kan området blir något att vara rädd om snarare än rädd för.
Behovet
I de tidigare järnvägsverkstäderna i Kirseberg i östra Malmö pågår sedan 2018 en omvandling till en blandad stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser och service. Området var tidigare inhägnat och otillgängligt för allmänheten, och det dominerades av vuxna män som arbetade i järnvägsverkstäderna. Många i Kirseberg upplevde området som otryggt, i synnerhet barn och unga.
Målbilden
Genom en bred dialogprocess med boende och verksamma i närområdet, och med olika slags aktiviteter och evenemang riktade till besökare från hela staden, såsom lunchservering, after work, konserter och teater, ska området kunna upplevas som tryggt och attraktivt redan innan nya detaljplaner och en ny bebyggelsestruktur tillkommer. Målet är att Lokstallarna ska bli en plats att vara rädd om snarare än rädd för och att tryggheten ska öka för alla som besöker Lokstallarna, liksom för de boende i närområdet.
Skeden i samhällsbyggnadsprocessen där insatser gjorts
Dialogprocessen och aktiviteterna äger rum parallellt med att en fördjupad översiktsplan för området tas fram.
Samordning/samverkansmodell
Stadsbyggnadskontoret gjorde en kartläggning tillsammans med fastighetsägaren över olika aktörer, från idrottsverksamhet och kulturliv till näringsidkare och samhällsservice, i och omkring Lokstallarna. De förhörde sig om intresset hos dem att medverka på något sätt i utvecklingen av området. Bland annat var två förskolor och en skola intresserade. Barnen från närområdet är nu med och diskuterar hur gång- och cykelstråken genom området ska dras, var platser för lek och rekreation ska finnas och hur dessa ska utformas.
Fysiska åtgärder/aktiviteter på plats
Förskolebarnen vandrade runt i området tillsammans med sina pedagoger och pratade om vad de ville bevara, vad som fattas och vad det gärna skulle kunna finnas mer av i området i framtiden, samt om var de kände sig otrygga. De byggde modeller och gjorde teckningar för att illustrera sina tankar och diskuterade dem sedan tillsammans med stadsbyggnadskontorets representant.
Skolbarnen började med att besöka platsen tillsammans med sina lärare för att leka där. Därefter började de prata om vad de ville ha i området i framtiden. Det kom bland annat fram att de ville ha en kiosk, en lekplats och bättre belysning. Barnen arbetade också fysiskt med ett stråk genom området och markerade ut var de kunde tänka sig olika funktioner i framtiden. Ringar symboliserade kultur eller andra aktiviteter, tejp markerade vägar, kartonger symboliserade hus och tyg markerade natur. Resultatet dokumenterades genom fotografier och teckningar som sedan diskuterades tillsammans med stadsbyggnadskontorets representant.
Mätning/utvärdering
Förskolepersonalen gjorde redan tidigare regelbundna trygghetsvandringar med barnen inne på förskolan och dess gård, och trygghetsvandrar nu även i närområdet. På så sätt lär barnen känna en större del av sin närmiljö och pedagogerna har märkt på sättet som barnen pratar om området att deras bild av det har förändrats. Lärarna i skolan har vid samtal med eleverna fått veta att de nu besöker området på egen hand för att leka där, men också att de nu tycker att det är spännande och roligt att vara där, snarare än skrämmande som tidigare.
Lärdomar
Barn har ofta väldigt konkreta idéer och förslag kring den fysiska miljöns utformning, liksom en klar bild av i vilka miljöer de känner sig otrygga och varför. Det som upplevs som tryggt av barn, upplevs oftast som tryggt av de allra flesta, så barn är en bra måttstock för offentliga miljöers utformning.