Planenligt utgångsläge
För att bygglov ska kunna ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan ska utgångsläget vara planenligt. Det är både den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser som ska stämma överens med detaljplanen. Det finns dock vissa undantag från detta krav.
Vad säger huvudregeln?
Huvudregeln för att bygglov ska kunna ges är att utgångsläget ska vara planenligt. Syftet med kravet att fastigheten och byggnadsverket ska stämma överens med planen för att bygglov ska kunna ges, är bland annat att tvinga fram ett genomförande av planen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)
En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)
Om utgångsläget är planstridigt är huvudregeln att bygglov inte kan beviljas även om åtgärden som ansökan avser är planenlig. Det finns dock vissa undantag från denna regel som innebär att bygglov i vissa fall kan beviljas även om utgångsläget är planstridigt.
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i den nya lagen. Lag (2011:335).
Det kan finnas flera orsaker till att en fastighet eller ett byggnadsverk inte stämmer överens med detaljplanen. En orsak kan vara att en ny detaljplan har antagits som gjorde att befintliga fastigheter eller byggnader blev planstridiga. Planstridigheten kan även ha uppkommit om en åtgärd har beviljats bygglov trots att den var planstridig eller att en fastighetsreglering medfört att en fastighet blivit planstridig.
Planenlig fastighet
Om fastigheten har planenligt utgångsläge beror på vilka planbestämmelser som finns i den aktuella detaljplanen. De vanligaste fastighetsindelningsbestämmelserna reglerar fastighetsstorlek och fastighetsindelning. Om en fastighet ligger helt eller delvis på allmän plats har också betydelse för fastighetens planenlighet.
Begreppen fastighet och tomt
All mark är indelad i fastigheter och dessa framgår av Lantmäterimyndighetens fastighetsregister. Fastighetens gränser framgår av en karta eller av markeringar i terrängen. Begreppet fastighet är inte definierat i plan- och bygglagen, PBL, men är definierat i jordabalken. Enligt definitionen är fast egendom jord som i är indelad i fastigheter och som avgränsas horisontellt eller både horisontellt och vertikalt.
1 §
Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.
Sämjedelning är utan verkan. Lag (2003:626) .
1 a §
I denna balk betyder
1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet.
Vad som sägs i denna balk om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2009:180) .
Betydelsen av begreppet tomt har varierat