Adolfsbergsskolan – en öppen och energisnål högstadieskola

Granskad: 3 februari 2021

Adolfbergsskolan i Knivsta är en nybyggd högstadieskola där nära samarbete mellan arkitekt, passivhusexperter och den pedagogiska verksamheten har resulterat i en ljus, energisnål och flexibel lärmiljö.

Lärande exempel på samhällsbyggande

Taket består av sju sågformade delar. Adolfsbergsskolan har en tydlig profil med sågformat tak. Byggnaden karaktäriseras av stående lärkpanel och genomgående fönsterband. Foto: LLP Arkitekter

Fakta om Adolfsbergsskolan

Kommun: Knivsta kommun.
Byggår: 2015–2018, invigning 2018.
Arkitekt: LLP Arkitekter.
Landskapsarkitekt: Karavan landskapsarkitekter AB.
Inredningsarkitekt: Nyréns arkitektkontor.
Antal elever: 500 elever 2019 (dimensionerad för 660 elever).
Byggnadsyta: 8 100 kvm BTA (12,2kvm/elev).
Friyta: 10 160 kvm (23 kvm/elev).
Årskurser: 5–9.
Ägare: Knivsta kommun.
Lärande exempel på: samhällsbyggande, vinster med god gestaltning, goda lärmiljöer, rörelserika miljöer.

Flygfotot visar norra delen av Alsike. Den röda linjen markerar skolans tomt och lokalisering i förhållande till omgivande grönstruktur och pågående nybyggnation. Foto: Lantmäteriet

Skolan som en del av samhällsbyggandet

Knivsta kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner med goda pendlingsmöjligheter till både Uppsala och Stockholm. Tätorten Alsike är ett av kommunens prioriterade utvecklingsområden som kommer få en egen pendeltågsstation. Utbyggnaden av bostäder och inflyttning av barnfamiljer skapade behov av en större skola. Kommunen beslöt då att dela grundskoleverksamheten i två delar och bygga en ny högstadieskola, Adolfsbergsskolan, som stod klar 2018. Den gamla skolan, Alsike skola och den nya skolan ligger på gångavstånd från varandra och delar funktioner som idrott, språksalar och skolkök.

Processen att skapa skola

Adolfbergsskolan hade i ett tidigt skede placerats centralt i Alsike enligt principen ”skolan mitt i byn”. Men vid fördjupade studier av områdets planering kom Knivsta kommun i samarbete med arkitekterna på nya tankar om placering av skolan intill en planerad stadsdelspark. Idrottshall, kulturskola och förskola kunde då samlokaliseras och bli en målpunkt och samlad resurs för hela stadsdelen. Den valda placeringen gav samtidigt skolan närhet till gång- och cykelstråk samt till kollektivtrafik.

Bred samordning i planeringen gav nya gestaltningsmöjligheter

Utbildningsförvaltningen på Knivsta kommun har utvecklat ett visionsdokument med krav på lärmiljöer – Framtidens pedagogiska lärmiljöer för skolan i Knivsta kommun. I styrdokumentet har kommunen formulerat krav på specifika funktioner snarare än specifika krav på ytorna. Detta har gett en möjlighet att i större utsträckning skräddarsy och anpassa byggnaden efter verksamhetens behov och önskemål om en mer flexibel miljö för sin undervisning. Läs mer om visionsdokumentet under Relaterad information.

Vinsterna med god gestaltning

En skräddarsydd passivhusskola

Förutom kommunens funktionsprogram har skolans utformning styrts av Knivsta kommuns höga hållbarhetsvisioner och krav på låg energiförbrukning. Arkitekter och passivhusexperter har tillsammans format en samlad byggnadsvolym som klarar höga energikrav och samtidigt tillgodoser verksamhetens behov av flexibelt användande. En särskild utmaning var specialsalarna för naturorienterande ämnen som kräver mycket energi för frånluft och utsug.

Resultatet är en byggnad med generös rumshöjd, en bredd och ett djup som ger en fördelaktig energibalans för passivhustekniken. Det ger också goda förutsättningar för de rumsliga sambanden En atriumgård inskuren i den kompakta huskroppen ger ljus till byggnadens inre. Det sågformade taket bidrar med överljus från takfönster, men också med energitillförsel från solceller.

Tack vare en god syntes mellan teknik och arkitektur är Adolfsbergsskolan den första högstadieskola som blivit certifierad som passivhus. Energiförbrukningen är till och med hälften av vad som krävs för ett certifierat passivhus.

Skolbyggnaden i två våningar har en omålad fasad. Fönstren är placerde längs med hela fasaden. Den inskurna atriumgården ger dagsljus till byggnadens inre och fungerar som innergård och entré mot skolgården. Foto: LLP Arkitekter
Sektion genom huskroppen som visar byggnadsdjup, takutformning och ljusinsläpp från det sågformade taket. Foto: LLP Arkitekter
Sektion som visar hur entrévåningen övergår i en flack trappa på atriumgården, för att möta skolgårdens lägre nivå. Foto: LLP Arkitekter

Ett välkomnande entrétorg

Innanför skolans breda huvudentré möts besökaren av ett ljust och öppet entrétorg med bemannad informationsdisk och god överblick mot skolans olika delar. Här finns plats att slå sig ner och vänta och betrakta dem som passerar. Lärarrummet är placerat intill, och transparenta glasytor ger en känsla av närvaro.

Plan 2 rymmer en öppen, publik entré med matsal, restaurang, café, reception och lärarrum. Lärmiljön är organiserad kring skolans centrala trappa. Illustration: LLP Arkitekter

Entrétorget är stort och stora fönsterpartier mot atriumgården erbjuder direkta siktlinjer ut mot skolgård och park. I anslutning till entrétorget ligger en öppen matsal och skolans hjärta, en rymlig trappa som fungerar som en central mötesplats i skolan.

Mest stolt över trappan som jag tycker är fin!

Elev i årskurs 7.

Trapphallen är stor och luftig. Den centralt placerade trappan fungerar som amfiteater, aula, samlings- och pausyta med plats för 400 elever. Foto: LLP Arkitekter

Goda lärmiljöer

En generell och flexibel lärmiljö

Skolan har tre plan med lärmiljöer som bygger på fasta hemklassrum för årskurs 5 och 6 och ämnesrum för årskurs 7–9. Dessa klassrum kompletteras av stora och öppna gemensamma ytor för studier i mindre grupper och för rast. En bred trappa förenar de tre våningsplanen och skapar naturliga rörelsemönster mellan olika målpunkter i huset. Trappan rymmer 400 sittande och är central i skolan med sin flexibla funktion som aula, samlings- och mötesplats.

I anslutning till trappan finns öppna torgmiljöer möblerade med sittmöbler för umgänge och studier. I dess närhet är även elevernas förvaringsskåp placerade. En flexibel och flyttbar inredning gör det möjligt att påverka inomhusmiljön. För större verksamhetsanpassningar har det funnits utrymme att i samverkan utföra vissa justeringar i dialog mellan arkitekt, elever och lärare av både den fasta och lösa inredningen.

Elever och personal är stolta över skolan och känner att det är vår skola – vi justerar och ändrar möbleringen efter behov.

Lärare på Adolfsbergsskolan.

Arkitektrining Plan 3 består av helgruppsrum, eller ”storklassrum” placerade kring öppna studietorg och klädskåp för årskurs 7–9. Ritning: LLP Arkitekter. LLP Arkitekter
Klassrummet har fönster längs med hela ytterväggen. Hemklassrummen är djupa med kortsidan mot fasad. Det ger mer väggyta för pedagogiska funktioner och förvaring. Tack vare den generösa takhöjden upplevs rummen som luftiga och rymliga. Foto: LLP Arkitekter
Hela skolan är en lärmiljö. Samtal mellan elever och lärare pågår i loungeytorna och överallt.

Lärare på Adolfsbergsskolan.

Stora klassrum men få mindre rum

Kombinationen av flexibla klassrum med stora gemensamma ytor ger lärare och elever möjlighet att välja och anpassa studiemiljön för lektioner och egenstudier. Denna princip sker på bekostnad av att det saknas mindre avskilda grupprum, något flera elever uppger sig sakna.

Specialsalarna, utformade för sina respektive ämnen är mycket uppskattade av elever och lärare. De är tematiskt organiserade med mat/hemkunskap, naturorienterande ämnen/specialsalar och bild/musik i kluster. I anslutning till specialsalarna finns plats för elevernas arbete och utställningar.

Rummet har trägolv, gardiner och stolar är svarta. Musikrum på Adolfsbergsskolan. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket
Trapphallen och trappan har räcken av glas. Skolans interiör präglas av stål, trä, textil och betong och har många välgjorda detaljer som kontrasterar mot klassrummen. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Estetik och välbefinnande

Ljus inomhusmiljö med dämpat ljud

Klassrum och gemensamma ytor har rikligt med dagsljus tack vare fönster i fasad mot omgivning och mot atriumgård samt takfönster. Skolmiljön upplevs ljus och luftig, rik på utblickar mot den gröna omgivningen.

Det goda ljusinsläppet bidrar till att barnen är pigga långt in på eftermiddagen. På andra skolor ser man ofta hur barnen krok