Omsorgsfull gestaltning stödjer god vård och hälsa
Gestaltningens betydelse. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket
I en omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö har utformningen utgått från både människorna i vårdens miljöer och från verksamhetens behov. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö kan stödja vårdverksamheten, bidra till högre vårdkvalitet och ökad trivsel för alla.
Omsorgsfull gestaltning bidrar till god vård
Att gestalta en vårdmiljö innebär ett ansvar att både utforma en byggd miljö med hög arkitektonisk kvalitet och att säkerställa en hälsosam och läkande miljö för alla användare. En omsorgsfullt gestaltad vårdmiljö är summan av olika värden och kvaliteter både i byggnaden, den omgivande miljön och platsens förutsättningar. Dessa värden ska tillsammans bli en ändamålsenlig helhet. Omsorgsfull gestaltning och väl omhändertagna behov och möjligheter visar både att de som besöker och arbetar i vårdmiljön är värdefulla och att den byggda vårdmiljön är en viktig del i vår gemensamma gestaltade livsmiljö.
Genom omsorgsfull gestaltning kan den byggda miljön vara ett verkningsfullt verktyg till stöd för att bedriva god vård och uppmuntra människors förmåga till hälsa. Därför bör det stöd som gestaltningen kan erbjuda användas i så stor utsträckning som möjligt.
Personer i behov av vård och omsorg, besökare och personal använder vårdens miljöer på olika sätt och har därför olika behov vad gäller dess utformning. För att gestaltning av vårdmiljö ska fungera behöver allas behov tas med som ett första steg i ett utformningsskede.
Utmärkande för vårdens miljöer är att vi uppsöker dem när vi inte mår bra och när vi kanske är både är sårbara och sköra. Därför behöver vårdmiljöns gestaltning ge oss såväl trygghet som stöd till välmående. Genomtänkt gestaltning kan skapa plats för lugn, uppmuntran, tröst, vänlighet och omtanke som kan motverka stress. Vi kan genom denna effekt ta emot vård och stöd på ett bättre sätt.
Det kan handla om en avskild sittplats vid ett fönster med vacker utblick som ger tröst och en stunds avkoppling, eller ett interaktivt konstverk i ett väntrum som bidrar till en positiv upplevelse för ett barn vid en långvarig behandling.
Forskningen visar på en stark koppling mellan väl genomtänkt gestaltning av vårdmiljöer och positiva hälsoeffekter. Vårdmiljöns gestaltning bidrar till omsorg om människan och påverkar vårdkvalitet, patientsäkerhet och ekonomi genom sin utformning (Ulrich 2008, Frandsen m.fl. 2009, Ulrich 2012, Wijk 2014).
Om patienterna trivs i våra vårdmiljöer vinner vi förtroende, vilket gör det lättare för oss att jobba. Att sitta och vänta i ett trist väntrum kan förstärka den oro som patienten känner, medan en varmt välkomnande miljö skapar goda förutsättningar inför besöket. Den fysiska miljön är en av de läkande, symtomlindrande och rehabiliterande insatser primärvården erbjuder.
– Brita Nordblad, lokalplaneringsledare, ur Design med omtanke, Västragötalandsregionen 2011.
Upplevelsemässiga funktioner och värden
Inom vårdarkitektur finns traditionellt ett stort fokus och kunskap om tekniska och rationella funktioner för vården som ofta är mätbara. Det kan exempelvis vara funktioner som definierar ytstorlek, material och tekniska installationer. För att åstadkomma en högkvalitativ och ändamålsenlig vård är det viktigt att även formulera de upplevelsemässiga funktionerna. Det kan då handla om funktioner som exempelvis ökar välmående, motverkar stress och bidrar till känslan av trygghet. De tekniska, rationella och upplevelsemässiga funktionerna är tillsammans likvärdiga delar vid gestaltning av hälsofrämjande vårdmiljöer. I denna vägledning belyser Boverket särskilt de upplevelsemässiga funktionerna.