Lovföreläggande
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov ska byggnadsnämnden i ett lovföreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov. Lovföreläggande får endast användas om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden.
Olovlig åtgärd
För att få påbörja en lovpliktig åtgärd krävs att byggnadsnämnden först har beslutat om lov och startbesked. Om åtgärden påbörjas utan att byggnadsnämnden har beslutat om lov är åtgärden olovlig. Detta gäller även om en ansökan om lov har lämnats in men beslut ännu inte har fattats av byggnadsnämnden. Om en ansökan har lämnats in ska byggnadsnämnden pröva ansökan och bevilja lov i efterhand om det är möjligt.
Det finns inte någon möjlighet att koppla vite till ett lovföreläggande. Reglerna om byggsanktionsavgift gäller även om ett lovföreläggande beslutas.
Vem riktas lovföreläggande mot?
Ett lovföreläggande riktas i de flesta fall mot fastighetsägaren. Om åtgärden avser ett byggnadsverk på så kallad ofri grund, det vill säga om byggnadsverket ägs av någon annan än fastighetsägaren, ska föreläggandet istället riktas mot byggnadsverkets ägare. Det får endast riktas till den som är ägare vid tidpunkten för föreläggandet. Förelägganden till juridiska personer ska riktas direkt till den juridiska personen och inte till dess ställföreträdare. (JO 1972 sid. 433)
17 §
Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
Tillfälle till synpunkter före lovföreläggande
Innan byggnadsnämnden meddelar ett lovföreläggande ska byggnadsnämnden enligt förvaltningslagen ge den som föreläggandet är tänkt att riktas till tillfälle att yttra sig.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Exempel på material som ska kommuniceras är skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid besök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, remissvar och andra skrivelser från sådana som i ett tidigare skede av ärendets handläggning beretts tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt erhållit. Kommunicering behöver dock inte ske i fråga om sådant som saknar betydelse för ärendets utgång.
25 §
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndig