Kulturvärden rivningslov
Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. En byggnads kulturhistoriska värde är ett tillräckligt skäl för att avslå en ansökan om rivningslov.
Vad är rivning?
Med rivning avses i plan- och bygglagen, PBL, en åtgärd där i princip hela byggnadskroppen inklusive stommen tas bort. Det är också en rivning om en hel del av byggnaden som till exempel en veranda eller gårdsflygel tas bort. Plockas en byggnad ned till grunden för att sedan återuppföras är även det att betrakta som en rivning.
Så länge som stommen lämnas någorlunda intakt räknas åtgärden inte som en rivning även om yttertak och innerväggar tas bort och stommen kläs av ut- och invändigt. Det är dock en ändringsåtgärd och ska uppfylla de krav som kan ställas på ändringar bland annat med avseende på varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 706 -707)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Även flyttning av en byggnad är formellt sett att betrakta som en rivning. För att flytta en byggnad från en plats till en annan kan det alltså först krävas ett rivningslov och sedan ett bygglov på den nya platsen.
När krävs rivningslov
Grundregeln är att rivningslov krävs för att riva byggnader eller del av byggnader inom område som omfattas av detaljplan. Undantagna från detta är sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov, till exempel skärmtak eller friggebodar.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
Utanför detaljplanelagt område krävs normalt inget rivningslov. Genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen införa krav på rivningslov för byggnader som normalt inte kräver rivningslov. I detaljplan kan man även undanta byggnader från kravet på rivningslov.
15 §
I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på
1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.
42 §
Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt vär