Ersättning på grund av att bygglov vägrats

Granskad: 5 januari 2022

Ett vägrat bygglov kan ge rätt till ersättning i två fall. Om bygglovet söktes för att återuppföra en riven eller på annat sätt förstörd byggnad, har fastighetsägaren rätt till ersättning av kommunen om den ekonomiska skadan till följd av beslutet är betydande. Om en fastighetsägare har betalat gatukostnadsersättning och ett vägrat bygglov innebär att fastigheten inte kan användas på det sätt som förutsattes när ersättningen togs ut ska kommunen betala tillbaka ersättningen.

Ersättning när återuppförande vägras

Om bygglov vägras för att ersätta en byggnad som är riven eller förstörd genom en olyckshändelse med en i huvudsak likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den ekonomiska skada som det vägrade bygglovet medför. Rätten till ersättning gäller dock endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes. Denna bestämmelse bygger på att en fastighetsägare har en principiell rätt att fortsätta med den pågående markanvändningen. Men om ersättningsbyggnaden strider mot detaljplanen eller om ett återuppförande utanför detaljplanelagt område bedöms som olämpligt kan bygglov vägras. Rätten till den pågående markanvändningen medför då att fastighetsägaren är berättigad till ersättning.

5 §
  Om bygglov vägras för en åtgärd som avser att en byggnad som är förstörd genom en olyckshändelse eller riven ska ersättas med en i huvudsak likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det vägrade bygglovet medför.

Om den byggnad som ska ersättas inte är förstörd genom en olyckshändelse, gäller rätten till ersättning endast om den skada som det vägrade bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.

Rätten till ersättning gäller endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes.

Om den byggnad som ska återuppföras är förstörd genom en olyckshändelse ska ersättning betalas för fastighetens marknadsvärdeminskning och för eventuella övriga ekonomiska skador som fastighetsägaren drabbas av till följd av det vägrade bygglovet. Ersättning betalas dock inte för förväntningsvärden, det vill säga värden som beror på att marknaden förväntar sig att markanvändningen ska förändras.

23 §
  Vid bestämmande av ersättning enligt detta kapitel ska 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) tillämpas.

24 §
  I fall som avses i någon av bestämmelserna i 3 och 5-8 §§, 9 § första stycket samt 10-12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersättning för minskning av en fastighets marknadsvärde bestämmas
   1. som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet eller den åtgärd som avses i 8 §, och
   2. utan hänsyn till förväntningar om ändring av markanvändningen.

Vid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen
(1972:719) tillämpas.

I fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersättningen minskas med ett belopp som motsvarar det som på grund av 5 § andra stycket och 7 § andra stycket ska tålas utan ersättning.

Rätten till ersättning avser den förlorade byggrätten, det vill säga fastighetens markvärde. Om ingen byggnad alls får uppföras ska hela byggrättens värde ersättas. Om en ny byggnad visserligen får uppföras, men till exempel med färre våningar än den förstörda, är det minskningen i byggrättens värde som ska ersättas. Det är alltså inte byggnadens värde som ska ersättas utan detta får hanteras som en försäkringsfråga.

Om den byggnad som ska återuppföras i stället är "riven" gäller rätten till ersättning för förlorad byggrätt endast om den ekonomiska skada som det vägrade bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Av förarbetena till den tidigare plan- och bygglagen framgår att med "betydande skada" menas en minskning av marknadsvärdet med i storleksordningen 10–20 procent. Med "berörd del" avses den tomtplats som ska bebyggas, vilket i de flesta fall är detsamma som hela den aktuella fastigheten. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 393)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 19