Bygga om, bygga till eller bygga nytt – flera faktorer påverkar valet
En kommunövergripande skolutredning i Umeå resulterade i att den befintliga Maja Beskowskolan moderniserades och fick en tillbyggnad. Foto: Christer Andersson
Det finns ett stort behov av att utveckla landets skolor och förskolor, och många kommuner står inför att såväl bygga om och bygga till befintliga lokaler som att bygga nya. På denna sida diskuteras hur de olika alternativen bygga om, bygga till eller bygga nytt kan vägas mot varandra, bland annat genom analyser av kommunens övergripande skol- och förskolestruktur och med hjälp av livscykelanalyser.
Behov av att bygga om och bygga nytt
En stor del av det kommunala fastighetsbeståndet, där skolor och förskolor utgör en betydande del, är från 1960 - 80-talet. Sedan dess har det inte byggts skolor och förskolor i lika stor omfattning, och många av dem som byggdes då är nu i behov av att renoveras eller byggas om. Utöver det behöver också nya skolor och förskolor byggas på grund av den demografiska utvecklingen.
När ett behov av fler skol- eller förskoleplatser uppstår finns olika alternativ – bygga om, bygga till eller bygga nytt. Tillbyggnad kan ske såväl på tak som under mark, och på mark med koppling till en befintlig byggnad. Det kan även finnas lokaler som tidigare inrymt annan verksamhet, som efter att de byggts om kan fungera som skola eller förskola.
Vikten av att analysera såväl den övergripande strukturen som de enskilda enheterna
En skola eller förskola är en stor och viktig samhällsinvestering. För att kunna dimensionera kapaciteten i kommunen i stort, och undersöka hur olika lokaliserings- eller förändringsalternativ påverkar samhället i övrigt, behöver kommunen se de enskilda enheternas relation till den övergripande strukturen av skolor och förskolor. Om skola X stängs för renovering, eller byggs till, hur påverkar det skola Y och behovet av en framtida förskola Z? Hur påverkar etableringen av en friskola i en stadsdel behovet av skolplatser i andra stadsdelar? Befintliga byggnaders och utemiljöers kvalitet, storlek och standard, liksom deras lokalisering, behöver kartläggas och analyseras i relation till varandra, för att det ska framgå vilken typ av förändring som medför störst samhällsnytta.
De separata enheternas status och potential behöver också utredas genom platsspecifika förstudier. Syftet med dessa är att skapa sig en bild av befintliga byggnaders skick – i vilken utsträckning är olika delar möjliga att bygga om och modernisera – och att identifiera kvaliteter att bevara och utveckla såväl inomhus som utomhus, exempelvis uppvuxna träd.
Funktioner som är underdimensionerade i förhållande till lokalernas övriga verksamhetskapacitet kan identifieras. Det kan röra bristande kapacitet på gården, i måltidsmiljöer, entréer och kapprum, antal toaletter, idrottens lokaler med mera. Förstudien beskriver även möjligheten att nå de befintliga lokalerna till fots och med cykel, tillgången till natur på den egna gården eller i närmiljön, samt vilka andra enheter som finns i närheten och om vissa skollokaler skulle kunna samnyttjas med andra skolor och lokalsamhället.
I en förstudie kan även en livscykelanalys (LCA) ingå. En livscykelanalys visar vilken miljöpåverkan en byggnad har under hela sin livstid utifrån ett antal miljöpåverkanskategorier, exempelvis växthusgaser, användning av fossila resurser och ozonnedbrytning. Att använda befintliga byggnader och byggnadsdelar får ofta bra resultat utifrån ett livscykelperspektiv, då mycket av byggnadsmaterialet redan är tillverkat och finns på plats. Läs mer om livscykelanalyser i Boverkets vägledning under rubriken Relaterad information.
Anledningar att bygga om
Skolans och förskolans miljöer används dagligen av många barn, vilket leder till stort slitage. När skol- eller förskolemiljön inte längre uppfyller samhällets krav på en god arbetsmiljö, när energiprestandan behöver förbättras eller när pedagogiken förändras, kan miljön behöva byggas o