Vem som har fattat beslutet
Beslut om lov kan fattas av byggnadsnämnden eller av en tjänsteman på delegation från nämnden. Det ska framgå av beslutet vem som är beslutsfattare.
Beslut ska fattas i alla ärenden
Ett ärende ska alltid avslutas med någon form av beslut. Detta innebär bland annat att besluten måste vara daterade och underskrivna av en behörig handläggare eller ifråga om nämndbeslut, att beslutet redovisas i ett sammanträdesprotokoll som justeras och tillkännages efter sammanträdet. (JO-protokoll 2012-06-25, dnr 743-2012)
Nämndbeslut och delegationsbeslut
Beslut om lov kan fattas av byggnadsnämnden eller av en tjänsteman på delegation från nämnden. Delegering innebär att nämnden uppdrar åt någon annan att fatta beslut i nämndens ställe. Detta kallas att beslutet delegeras. Beslut som fattats med stöd av delegering ska som huvudregel återrapporteras till den som gett delegeringen. Nämnden har det fulla ansvaret för de fattade besluten. Nämnden kan normalt inte återkalla eller ändra enskilda beslut fattade på delegering men är nämnden missnöjd med besluten kan den dra tillbaka delegeringen.
40 §
Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
8 §
Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Rätten att fatta beslut på nämndens vägnar kan delegeras enbart till politiker eller tjänstemän på så sätt att de ska fatta beslut var för sig. Den enda situation då delegation kan ske till ett kollektiv är då beslutanderätten delegeras till ett utskott eller ett presidium inom nämnden. Det är med andra ord inte möjligt att delegera beslutanderätt till exempelvis två personer gemensamt inom en förvaltning. Det finns däremot inte något hinder mot att det i beslutet antecknas att beslutsfattaren samrått med en annan handläggare eller att ytterligare tjänstemän har deltagit i handläggningen av ärendet. (jfr JO-protokoll 2015-05-04, dnr 99-2015)
37 §
En nämnd får delegera beslutanderätten till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§. Lag (2022:638) .
38 §
Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller
5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.
Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad besluts-funktion när det gäller
1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i
13 kap.,
2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas,
3. ärenden om upphandling, eller
4. ärenden om auktorisations- eller valfrihetssystem. Lag (2023:708) .
39 §
En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.