Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagen, dess förordning och anslutande föreskrifter finns samhällets minimikrav på byggnader och tomter och dessa gäller även för vårdens byggnader och miljöer.

Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering – lokalisering och utformning av vårdmiljöer

Plan och bygglagen (2010:900), PBL, sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. I PBL:s inledande paragraf framgår att bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Detta syfte stämmer väl överens med den övergripande målsättningen för politikområdet för gestaltad livsmiljö, om ett samhällsbygge som sätter människan i centrum, där fler ska få leva och bo i inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer. Till exempel spelar vårdcentraler och dess omkringliggande miljöer en viktig roll i att utforma en väl gestaltad livsmiljö, då de nyttjas av ett stort antal människor och ofta lokaliseras på platser som är framträdande i miljöer där många människor vistas.

Utformningen av vårdbyggnader och miljöer för vård är ett komplext arbete som ställer höga krav på kompetens inom en mängd olika områden, såsom till exempel tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedelshantering, trygghetsaspekter och trivsel. En vårdbyggnad nyttjas på olika sätt och är unik på så sätt att det är en byggnad som människor befinner sig i en mycket utsatt situation. Regeringen framför i propositionen för gestaltad livsmiljö att lokalernas utformning därför spelar en viktig roll både för hur patienter upplever att miljön hjälper dem i dessa utsatta situationer och för hur personalen upplever sin arbetsmiljö. Vidare menar regeringen att en medveten arkitektur, form och design i samspel med konst och med beaktande av kulturmiljövärden kan berika vårdmiljöerna och bidra till harmoniska miljöer och människors välbefinnande.

(jfr prop. 2017/18:110, sid. 54)

Lagstiftningen ger förutsättningarna

I PBL finns få bestämmelser som är specifika för just vårdbyggnader och dess miljöer. I första hand är PBL en exploateringslag med generellt hållna bestämmelser som ska passa alla möjliga sorters byggnader vid åtgärder avseende planering och byggande, nybyggnad, ändring med mera och dess verksamheter. Dessa bestämmelser kallas för allmänna intressen och krav.

Läs mer om vilka allmänna intressen och krav som ställs i PBL och som kan bidra till en väl gestaltad livsmiljö på sidan ”Intressen och krav i PBL”. Länk finns i  ”Relaterad information”.

Allmänna intressen och krav lägger grunden

Vid planering och byggande ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressena i PBL ger tydligt uttryck för centrala värden i utformningen av livsmiljöer. I PBL anges exempelvis att planläggningen ska främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse och grönområden samt en god livsmiljö som är tillgänglig för alla samhällsgrupper. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. De allmänna intressena och kraven som finns i PBL är samhällets minimikrav, och i många fall krävs mer än att enbart uppnå minimikraven för att vårdmiljöer ska få en väl gestaltad miljö. Ett stort ansvar vilar alltså på byggherren och de som ska nyttja byggnaden att skapa en väl gestaltad vårdmiljö.