Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska
Skolgårdarnas ytor för barn att leka och röra fritt på sig utomhus fortsätter att minska. Det är även stora skillnader mellan olika delar av landet och skolor med olika huvudmän. Det visar en kartläggning som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort på uppdrag av Boverket.
Uppföljning av tidigare kartläggning
Grundskoleelevers möjlighet till lek och rörelse utomhus sammanställdes i en unik kartläggning för första gången 2018 av Statistiska Centralbyrån, på Boverkets uppdrag. Skolgården är en av de utemiljöer där barnen är en stor del av sin vakna tid. Studier visar att vistelse utomhus stimulerar till fysisk aktivitet och att det är positivt för barnens lek, lärande och hälsa att vara ute i naturen. En uppföljning av kartläggningen har gjorts för att undersöka om trenden med krympande skolgårdar fortsatt även 2018 och 2020.
Fyra av tio elever har mindre än 30 kvadratmeters friyta
Nästan 464 000 elever hade år 2020 en yta per person som understeg 30 kvadratmeter, vilket motsvarar 42 procent av grundskoleleverna. Antalet elever med tillgång till mindre än 30 kvadratmeter friyta per person har ökat mellan 2014 och 2020.
I Sverige finns det cirka 67 000 barn som har ytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.
Boverket menar att ett rimligt mått på friyta är 30 kvadratmeter per barn i grundskolan (Boverket 2015). Man bör titta på både storleken på friytan per barn och den totala storleken på friytan när man bedömer om friytan är tillräckligt stor. Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3 000 kvadratmeter.
Den genomsnittliga friytan per grundskoleelev i Sverige var 45,9 kvadratmeter 2020. Det motsvarar ungefär ytan för mellan tre och fyra parkeringsplatser. Mellan det första och sista året, 2014 och 2020, har friytan per elev minskat med nästan tre kvadratmeter. Dessutom har friytan i absoluta tal krympt stadigt under hela perioden 2014-2020. Generellt har skolor i större tätorter mindre friyta än skolor i mindre tätorter och utanför tätorter.
Varierande tillgång till grönska
Grundskolornas skolområden består i genomsnitt till 43 procent av hårdgjord mark. Varannan skolelev har friytor som är klädda med grönska till mindre än hälften.
Tillgången till grönområden i närheten skiftar också, vilket påverkar skolans möjlighet att använda grönskan i pedagogiskt och rekreativt syfte. Även grönområden och parker i närheten av skolor tas i anspråk för bebyggelse.
Stora skillnader mellan kommuner och skolor med olika huvudmän
Det finns stora regionala skillnader i tillgången på friyta. På länsnivå varierade friytan per elev år 2020 från som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms län till som mest 76,4 i Norrbottens län.
Storleken på friytan skiljer sig mellan skolor med enskild respektive kommunal huvudman. Elever på skolor med enskild huvudman har i genomsnitt en friyta på 28 kvadratmeter per elev, medan de kommunala skolorna har 49 kvadratmeter per elev. Friytan per elev på skolor med enskild huvudman har dessutom minskat stadigt sedan 2014, medan de kommunala skolorna endast haft vissa variationer över tid.
Webbseminarium om kartläggning av skolgårdar
I Boverkets webbseminarium "Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska" presenterades och diskuterades kartläggningen. Du kan se webbseminariet i efterhand.
Film: Skolgårdarnas ytor fortsätter att minska
Webbseminarium från 8 juni 2023. Medverkar gör representanter från Boverket, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet och Kommittén för att främja ökad fysisk aktivitet.
För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.
Så ser det ut i din region och i din kommun
Rapporten finns att ladda ner och läsa i sin helhet under ”Relaterad information”. I rapporten kan du ta del av tabeller som visar hur det ser ut i ditt län.
SCB har också en karttjänst på sin webbplats där du kan se hur det ser ut i din kommun.
Karttjänst (på SCB:s webbplats)
I "Relaterad information" kan du ladda ner excel-filen med kommunstatistik som karttjänsten är baserad på.
Så kan du arbeta – goda exempel och Boverkets vägledningar för barn och ungas utemiljö
Boverket har tagit fram en vägledning för hur du kan arbeta för att utveckla förskolors och skolors fysiska miljö. I vägledningen finns bland annat information om vägval och gestaltningsprocessen. Den innehåller även en samling av goda exempel att inspireras av.
Utveckla förskolors och skolors fysiska miljö för att lyfta hela samhället
Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar: Gör plats för barn och unga!
I PBL kunskapsbanken finns vägledning om hur man i detaljplaneringen kan tillgodose barns behov av friytor för lek och utevistelse och hantera utemiljöer vid skola, förskola och fritidshem.
I PBL kunskapsbanken finns även mer information om reglerna för friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor.
Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor
Om kartläggningen
Boverket har låtit SCB kartlägga hur Sveriges skolgårdar ser ut och hur de har förändrats mellan åren 2014–2020, i Sveriges 290 kommuner. Statistiska Centralbyrån har studerat skolornas friytor, det vill säga den yta där barnen på egen hand kan vara utomhus och leka. Statistiken syftar till att ge en nationell bild av grundskoleelevernas tillgång till utomhusmiljön, hur den varierar regionalt och hur den påverkas över tid i takt med att befolkningen och bostadsbyggandet ökar.