Klassrum och gemensamma lärytor i skolan

En skola som erbjuder en variation av fysiska lärmiljöer gör det lättare att stödja olika pedagogiska lärsituationer och olika elevers behov. Variation kan åstadkommas både i mer traditionella klassrum och i andra typer av lärytor i anslutning till klassrummen.

Att tänka på vid gestaltningen

• En variation av lärmiljöer ökar möjligheten för alla elever att hitta en plats som främjar deras lärande. Det behöver finnas platser för enskilt arbete under koncentration, gruppaktiviteter med interaktion samt möjlighet till rörelse för dem som har svårt att sitta stilla.
• Varierade lärplatser kan skapas både i klassrum, på platser utanför klassrummen som loungeytor, grupprum, nischer, gradänger, bibliotek och utomhus.
• Det är viktigt att lärytorna är utformade så att det är tydligt vilka ytor som är till för koncentration respektive interaktion, så att det verkligen ges lugn och ro i de zoner som är avsedda för det.
• Passager är mindre lämpliga som lärytor eftersom koncentrationen störs när andra elever passerar. Det gäller korridorer och gemensamma lärytor som samtidigt är tänkta att användas för förflyttningar, men även informella passager där eleverna själva finner sin egen väg genom byggnaden eller på skolgården.

En variation av lärmiljöer skapar bättre förutsättningar

På Brogårdaskolans i Bjuv finns olika lärytor i gemensamma lärutrymmen. Eleverna kan till exempel sitta eller ligga i en soffa, sitta vid gruppbord eller i ett avskilt bås för fyra personer. Arkitekt: Codesign. Foto: Matilda Kjell.

För att skapa förutsättningar för olika lärsituationer och individuella behov behöver elever och pedagoger ha tillgång till olika typer av lärmiljöer. Det behövs både ytor som uppmuntrar till grupparbeten, som erbjuder variation för elever som behöver röra på kroppen och platser för individuellt arbete i en lugn miljö utan störmoment. Variation kan erbjudas både i själva klassrummet och genom att eleverna har tillgång till andra typer av lärytor. Det kan till exempel vara lärytor utanför klassrummen, nischer i korridoren, grupprum, gradänger, bibliotek och lärytor utomhus. En variation av lärmiljöer stödjer både olika pedagogiska moment och elever med olika behov.

Variation av lärmiljöer i klassrum

Större klassrum kan ge bättre möjlighet till varierad möblering

En större klassrumsyta ger fler möjligheter till en varierad möblering där eleverna kan söka sig till den möbel eller plats som bäst passar individen och den specifika skoluppgiften. Det ger också större möjlighet att möblera så att det skapas olika zoner för olika typer av arbetsmoment i klassrummet. Det skapar förutsättningar för läraren att variera undervisningen pedagogiskt. I skriften Skolmiljöer förespråkas en yta på 75 m² i stället för 60 m² som är vanligt i dag. (De Laval, S. 2019) Vad som är en lämplig storlek på klassrum är kopplat till en mängd olika faktorer, som bland annat inkluderar vilka lärmiljöer som är lätta att nå och använda i anslutning till klassrummen, vilken aktivitet som ska utföras och antalet barn i gruppen. En annan möjlighet att skapa större yta per elev i klassrummen är att ha färre elever i varje skolklass, till exempel tjugo elever i ett klassrum på 60 m².