Energiprestanda baserat på mätning

Granskad: 14 juni 2022

Här beskrivs hur byggnadens energianvändning bestäms baserat på uppmätta värden. Mätning är den rekommenderade metoden vid verifiering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR). Energiprestanda i en energideklaration ska också som huvudregel grunda sig på uppmätta värden.

Byggnadens energianvändning baserad på mätning

När byggnadens energianvändning baserat på mätning bestäms behöver två huvudsakliga steg genomföras:

  • Bearbeta mätuppgifterna inför normaliseringen.
  • Normalisera energianvändningen.

Bearbeta mätuppgifterna inför normaliseringen

Här bearbetas och fördelas den uppmätta energianvändningen på energi till uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och eventuell komfortkyla, uppdelat i elenergi, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, fossil olja och fossil gas. Detta är en förberedelse inför normaliseringen i nästa steg.

Normalisera energianvändningen

Här korrigeras den faktiska energianvändningen till att visa energianvändningen vid ett normalt brukande av byggnaden vid ett normalt klimat (det vill säga ett normalår). Korrigeringen för brukandet omfattar energi till tappvarmvatten, vilken innetemperatur som har hållits i byggnaden och internlaster. Efter detta normalårskorrigeras den klimatberoende energianvändningen.

Byggnadens energianvändning kan bestämmas genom mätning enligt 3 kapitlet i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BEN. Ta del av hela föreskriften under rubriken "Boverkets författningssamling" i "Relaterad information".

Bearbetning av mätvärden inför normaliseringen

De mätuppgifter som finns tillgängliga kan variera från fall till fall. När en äldre befintlig byggnad ska energideklareras behöver mätuppgifterna ofta bearbetas innan en normalisering kan genomföras. Då en ny byggnad uppförs finns däremot ofta bättre mätuppgifter tillgängliga.

Bearbetningen av mätuppgifterna är en förberedelse så att en normalisering kan göras i nästa steg. Den bearbetning som kan behöva göras är:

  • Fördela uppmätt energi på olika energiposter.
  • Dra bort energi till apparater som inte ska ingå, eller lägg till energi som ska ingå.
  • Korrigera för särskilda händelser.

Fördela uppmätt energi på olika energiposter

En fördelning på de energiposter som ingår i byggnadens energianvändning behöver göras i den omfattning som krävs för normaliseringen. För att göra normaliseringen möjlig behöver åtminstone faktisk energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten bestämmas. Bestämning av den energi som används för tappvarmvatten i den aktuella byggnaden utgör ett särskilt viktigt moment. När energi till tappvarmvatten är bestämd kan som regel även energi till uppvärmning fastställas. Om den faktiska energin till tappvarmvatten inte mäts separat får man använda något annat sätt att bestämma denna på. Använd den metod som bedöms vara mest lämplig i det enskilda fallet. I Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN) rekommenderas några metoder som kan användas till exempel bestämning utifrån tappvarmvattenvolym eller kallvattenvolym.

Dra bort energi till apparater som inte ska ingå, eller lägg till energi som ska ingå

Energianvändningen för apparater som ingår i mätuppgifterna men som inte ska tas med i byggnadens energianvändning behöver dras bort. Det kan till exempel gälla utomhusbelysning på gångstråk som kan ingå i mätningen av byggnadens fastighetsenergi. Det kan också vara så att energianvändning till apparater som ska tas med i byggnadens energianvändning inte ingår i mätuppgifterna. Denna behöver i sådana fall läggas till. Det kan till exempel gälla olika typer av apparater som mäts tillsammans med hushålls- eller verksamhetsenergi men som egentligen utgör en del av byggnadens energianvändning för uppvärmning eller fastighetsenergi.

Korrigera för särskilda händelser

Det kan ha inträffat särskilda händelser under mätperioden som har haft en betydande påverkan på den uppmätta energin. Det kan till exempel gälla tillfälligt ändrad verksamhet eller värme- och ventilationssystem som har varit ur drift under del av året. I dessa fall bör den levererade energin till byggnaden korrigeras så att den avspeglar den årliga energianvändningen under normala förhållanden.

Normalisering av energianvändningen

Vid en korrigering av energianvändningen till vad den blir vid ett normalt brukande ska energianvändningen för tappvarmvatten, vilken innetemperatur som har varit i byggnaden och internlaster beaktas. Därefter genomförs en normalårskorrigering av den klimatberoende energianvändningen. Dessa två steg utgör tillsammans själva normaliseringen av energianvändningen.

När brukandet hanteras korrigeras energi till tappvarmvatten och eventuellt också energi till uppvärmning och komfortkyla om innetemperaturen och internlaster har avvikit från det normala. Hur detta görs skiljer sig åt för bostäder och lokaler.

Tappvarmvatte