Att höra grannar och andra
Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra och ge dem tillfälle att yttra sig.
Varför ska grannar och andra höras?
Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked och ge dem möjlighet att lämna synpunkter på den. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Grannar och andra berörda har lokalkännedom som byggnadsnämnden kan ha nytta av till exempel vid bedömningen av om en åtgärd är en betydande olägenhet. I prövningen av en ansökt åtgärd ska det göras en avvägning mellan de olika enskilda intressena. För att kunna göra denna avvägning måste nämnden få kännedom om berördas synpunkter på åtgärden.
25 §
Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668) .
9 §
Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt.
Det är mycket viktigt att reglerna om att höra grannar följs eftersom det är ett betydelsefullt underlag för beslutet. Om det inte görs på rätt sätt är det ett sådant allvarligt formellt fel att beslutet upphävs och ärendet återförvisas till nämnden för ny handläggning. Hörandet måste göras av byggnadsnämnden och kan inte göras av till exempel länsstyrelsen om det blir överklagat. (MÖD 2019-06-13 mål nr P 11904-18, MÖD 2016-03-17 mål nr P 9993-15, MÖD 2013-11-21 mål nr P 7444-13, MÖD 2013-09-26 mål nr P 3247-13, MÖD 2012-09-18 mål nr P 3765-12 och MÖD 2012-06-08 mål nr P 1606-12)
Mål: P 11904-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 9993-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 7444-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3247-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 3765-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Mål: P 1606-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Byggnadsnämnden får inte ge intrycket till sökanden att alla som ska höras måste godkänna åtgärden för att prövning av lov eller förhandsbesked ska kunna göras. Grannehörande skiljer sig därmed från det grannemedgivande som krävs för vissa bygglovsbefriade åtgärder. (JO-protokoll 2000-07-12 Dnr 1866-2000)
Även om en granne eller annan som har blivit hörd var positiv till åtgärden eller inte yttrade sig alls har den rätt att sedan överklaga beslutet om bygglov eller förhandsbesked. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)
Mål: T 5554-13 (på Högsta domstolens webbplats)
Om ansökan ändras under handläggningen, innan beslutet har tagits, kan grannar och andra behöva höras på nytt. Det beror på om ändringen är av betydelse för grannarna och andra berörda. Det är lämpligt att vara generös med bedömning om ändringen är av betydelse för att inte beslute