Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Stängsel, utfart och annan utgång

Granskad:

Egenskapsbestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång används för att reglera var stängsel ska finnas samt var utfart och annan utgång får respektive inte får anordnas mot allmän plats.

Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång

Med planbestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång kan kommunen reglera var utfart ska finnas, utfartsförbud eller att det ska finnas stängsel mot allmän plats. Det går också att reglera att det endast får finnas ett visst antal utfarter längs en viss sträcka. Begreppen utfart och annan utgång innefattar även infart och annan ingång. Bestämmelserna används främst om det behövs av trafiksäkerhetsskäl både vid reglering i befintliga miljöer och vid nyexploatering. Bestämmelserna kan till exempel användas i samband med trafiksanering eller om fastigheters utfarter kan innebära en ökad olycksrisk. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 584)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Stängsel, utfart och annan utgång

14 §    Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera var stängsel ska finnas samt var utfart och annan utgång får respektive inte får anordnas mot allmän plats.

Tabell 7.13 Stängsel, utfart och annan utgång, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.14 Stängsel, utfart och annan utgång, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

9 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.

Skälet till att stängsel, utfart eller annan utgång regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

Motiv till detaljplanens reglering

3 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Stängsel och utfart kan endast regleras mot allmän plats

Bestämmelser om stängsel och utfart får endast anges i gräns mot allmän plats. Det innebär att bestämmelserna kan användas mellan kvartersmark och allmän plats eller mellan två allmänna platser. Kommunen kan alltså inte använda dessa bestämmelser för att bestämma att stängsel eller liknande ska finnas mellan tomter på kvartersmark. Eftersom bestämmelserna främst används av trafiksäkerhetsskäl är det endast i gräns mot allmänna platser som tillåter trafik, till exempel Gata och Väg, som de är lämpliga att använda. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 584)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

9 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.

En planbestämmelse om stängsel, utfart och annan utgång kan inte reglera förhållanden utanför planområdet och kan därför inte anges i planområdesgräns. Bestämmelsen reglerar förhållanden mellan två användningsområden och båda användningsområdena måste finnas inom samma plan. I de fall då ett planområde gränsar mot statlig väg så hanteras frågor om utfart och stängsel enligt bestämmelser i väglagen.

39 §
  En enskild körväg får inte anslutas till en allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Inte heller får utan sådant tillstånd en enskild körvägs anslutning till en allmän väg ändras. Vad som sagts nu gäller också i fråga om sådana utfarter från fastigheter och sådana bryggor som kan användas för körtrafik.

Vid behandling av en fråga om tillstånd enligt första stycket skall väghållningsmyndigheten pröva om den tilltänkta åtgärden är lämplig med hänsyn till trafiksäkerheten och framkomligheten på den allmänna vägen.
I samband med tillstånd kan väghållningsmyndigheten meddela föreskrifter om väganslutningens läge och utförande i övrigt. Lag (1987:459) .

40 §
  Om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten eller framkomligheten på en allmän väg, kan väghållningsmyndigheten förordna att en enskild vägs anslutning till den allmänna vägen skall spärras av eller ändras och verkställa förordnandet. Vad som sagts nu gäller också i fråga om utfarter från fastigheter och bryggor. Lag (1987:459) .

42 §
  Bestämmelserna i 39--41 §§ gäller inte i fråga om enskilda vägar som är redovisade i detaljplan eller förutsatta i områdesbestämmelser. Lag (1987:459) .

Trafikregleringar är inte lämpliga att göra i en detaljplan

I vissa fall kan det vara nödvändigt att reglera en utfart så att den endast tillåter trafik i ena riktningen eller hindrar en viss typ av fordon, till exempel lastbilar av en viss höjd eller vikt. Dessa trafikregleringar är dock inte lämpliga att göra genom bestämmelser i en detaljplan utan regleras i första hand genom lokala trafikföreskrifter.

Föreläggande för omedelbar efterlevnad

Enligt plan- och bygglagen, PBL, har fastighetsägare en principiell rätt till pågående markanvändning. En bestämmelse om utfartsförbud innebär alltså inte att det automatiskt är förbjudet att använda en befintlig utfart utan förbudet avser anläggande av ny utfart. Om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten kan dock byggnadsnämnden förelägga ägaren av en fastighet eller byggnad att ta bort en befintlig utfart. Ett sådant föreläggande ger rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför. Detta bör framgå av planbeskrivningens redovisning av konsekvenser. Ett sådant föreläggande kan användas inom detaljplanelagt område även om det inte finns en planbestämmelse om utfartsförbud.

33 §
  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .

33 a §
  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .

23 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

3 §
  Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför. Lag (2014:900) .

Av trafiksäkerhetsskäl kan kommunen på samma sätt förelägga att stängsel ska uppföras. Ett sådant föreläggande leder dock inte till ersättning för skada. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 584)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

23 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

3 §
  Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som föreläggandet medför. Lag (2014:900) .

Ersättning & inlösen

Föreläggande om trafiksäkerhet

Utfart kan flyttas genom villkor för lov eller villkor för startbesked

Om en befintlig utfart behöver flyttas kan kommunen även använda en bestämmelse om villkor för lov eller villkor för startbesked. Ett sådant villkor innebär att lov eller startbesked endast får ges under förutsättning att en viss utfart är flyttad. På så vis säkerställs att utfarten är flyttad innan åtgärder som påverkar trafiksäkerheten genomförs. För att förhindra att nya olämpliga utfarter anläggs efter att bygglov eller startbesked getts, kan bestämmelsen kompletteras med en bestämmelse om utfartsförbud.

Villkor för lov

21 §    Bestämmelser om villkor för lov ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att lov för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.28 Villkor för lov, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.29 Villkor för lov, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för startbesked

22 §    Bestämmelser om villkor för startbesked ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera att startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning inte får ges förrän en viss annan åtgärd först har genomförts.

Tabell 7.30 Villkor för startbesked, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.31 Villkor för startbesked, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Villkor för lov eller villkor för startbesked kan endast anges för åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning. I en plan som i huvudsak reglerar befintliga förhållanden kan sådana villkor därför inte användas. Till skillnad från när en utfart flyttas genom ett föreläggande så har fastighetsägaren inte rätt till ersättning om utfarten flyttas på grund av ett villkor för lov eller villkor för startbesked.

Tillämpning av planbestämmelser om stängsel och utfart

Att anordna stängsel och utfarter kräver inte bygglov i sig. Bestämmelser om stängsel och utfart aktualiseras dock i vissa fall i samband med bygglovsprövningen av en åtgärd som kräver lov, till exempel vid nybyggnad av ett bostadshus. I PBL finns krav på tomter som ska prövas i bygglovet. Dessa krav innebär bland annat att det ska finnas en lämpligt belägen utfart och att tomten ska ordnas så att risken för olycksfall begränsas. Planbestämmelser som reglerar utfartsförbud eller att stängsel ska finnas är då ett stöd för bygglovhandläggaren vid prövningen av tomtkraven.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Dessutom kan byggnadsnämnden, med hänsyn till trafiksäkerheten, åstadkomma omedelbar efterlevnad av ett förbud mot utfart eller annan utgång eller krav på stängsel. Detta görs då genom ett föreläggande om ökad trafiksäkerhet.

23 §
  Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

Även vid fastighetsbildning tas det hänsyn till bestämmelser om utfartsförbud. Vid förrättningen säkerställs att det finns möjlighet till en lämplig utfart från fastigheten, antingen direkt eller genom servitut över en annan fastighet.

1 §
  Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Fastighetsbildning får inte äga rum, om den fastighet, som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning.

En tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme får ny- eller ombildas endast om det står klart att åtgärden är lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose det avsedda ändamålet. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska en sådan fastighetsbildnings särskilda karaktär beaktas. Därutöver gäller vad som föreskrivs i 1 a och 1 b §§. Lag (2009:183) .

1 a §
  Fastighetsbildning som medför att en tredimensionell fastighet nybildas eller ombildas får ske endast om
   1. den tredimensionella fastigheten är avsedd att rymma en byggnad eller annan anläggning eller en del av en sådan,
   2. den tredimensionella fastigheten tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt,
   3. det står klart att åtgärden a) är motiverad med hänsyn till anläggningens konstruktion och användning, och
      b) är ägnad att leda till en mera ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och
   4. den tredimensionella fastigheten, om den är avsedd för bostadsändamål, är ägnad att omfatta minst tre bostadslägenheter.

I fråga om fastighetsbildning för en anläggning som ännu inte har uppförts gäller dessutom att fastighetsbildning enligt första stycket får ske endast om
   1. det är nödvändigt för att trygga finansieringen eller uppförandet av anläggningen, och
   2. den tredimensionella fastigheten kan antas få användning för sitt ändamål inom en nära framtid.

Första och andra styckena tilllämpas också vid fastighetsbildning som innebär att ett tredimensionellt fastighetsutrymme nybildas eller ombildas.

I 1 b § finns särskilda bestämmelser om fastighetsbildning som innebär att en ägarlägenhetsfastighet nybildas eller ombildas. Lag (2009:183) .

1 b §
  Vid fastighetsbildning som medför att en ägarlägenhetsfastighet nybildas eller ombildas tillämpas 1 a §
med de tillägg och avvikelser som anges i andra och tredje styckena.

Fastighetsbildningen får ske endast om
   1. det står klart att det utrymme som ägarlägenhetsfastigheten ska omfatta inte inom åtta år före fastighetsbildningsbeslutet till någon del har använts som bostadslägenhet, och
   2. ägarlägenhetsfastigheten genom fastighetsbildningen kommer att ingå i en sammanhållen enhet om minst tre ägarlägenhetsfastigheter.

Vid tillämpningen av 1 a § första stycket 2 ska det särskilt övervägas om det bör inrättas en eller flera gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149).
Bestämmelserna i 1 a § första stycket 3 och 4 tilllämpas inte i fråga om ägarlägenhetsfastigheten.

Andra stycket 1 tillämpas inte vid sådan fastighetsbildning som avser överföring av ett utrymme från en ägarlägenhetsfastighet till en annan ägarlägenhetsfastighet. Lag (2009:183) .

2 §
  Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, hindrar det som nu har sagts inte fastighetsbildning som behövs för att tillståndet ska kunna utnyttjas. Lag (2014:205) .

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång, vilka underkategorier som bestämmelserna ska sorteras under och vilken kod som hör till respektive underkategori. Det är endast de underkategorier och koder som räknas upp i föreskriften som får användas. Planbestämmelser om annan utgång sorteras under underkategorin Utfart.

Bestämmelse om stängsel, utfart och annan utgång, allmän plats

Underkategori Underkategorikod
Utfart DP_AP_Eg_StangselUtfart_Utfart
Stängsel DP_AP_Eg_StangselUtfart_Stangsel

Bestämmelse om stängsel, utfart och annan utgång, kvartersmark

Underkategori Underkategorikod
Utfart DP_KM_Eg_StangselUtfart_Utfart
Stängsel DP_KM_Eg_StangselUtfart_Stangsel
Stängsel, utfart och annan utgång

14 §    Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång ska tillämpas på allmän plats och kvartersmark för att reglera var stängsel ska finnas samt var utfart och annan utgång får respektive inte får anordnas mot allmän plats.

Tabell 7.13 Stängsel, utfart och annan utgång, allmän plats

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Tabell 7.14 Stängsel, utfart och annan utgång, kvartersmark

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv, så länge den ryms under någon av underkategorierna. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Bestämmelser om utfart kan exempelvis formuleras som förbud eller så att endast ett visst antal utfarter är tillåtna.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om stängsel, utfart och annan utgång anges med beteckningen j på plankartan.

Bestämmelser om var stängsel ska anordnas kan även betecknas med fyllda cirklar över användningsgräns:

Streckad linje med fyllda cirklar med jämna mellanrum.

Bestämmelser om utfart och annan utgång kan även betecknas med ofyllda cirklar över användningsgräns:

Streckad linje med ofyllda cirklar med jämna mellanrum.

Utbredningens början och slut markeras på användningsgränsen med halv cirkel och tvärställt streck.

7.14 Stängsel, utfart och annan utgång Allmänt råd Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång kan betecknas j. Bestämmelser om var stängsel ska anordnas kan även betecknas med fyllda cirklar över användningsgräns:
Bestämmelser om utfart och annan utgång kan även betecknas med ofyllda cirklar över användningsgräns:

Vid reglering med flera olika bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel j1, j2 och så vidare.

2.3 Indexering av beteckningar Allmänt råd Vid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark eller Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt råd Detaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker: 
  • 1.  Gränslinjer. 
  • 2.  Användning av allmän plats. 
  • 3.  Användning av kvartersmark. 
  • 4.  Användning av vattenområde. 
  • 5.  Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 
  • 6.  Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
  • 7.  Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
  • 8.  Genomförandetid.
Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformation Allmänt råd Information enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen. Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen