Markens anordnande och vegetation
Egenskapsbestämmelser om markens anordnande och vegetation används för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering.
Bestämmelser om markens anordnande och vegetation
Med bestämmelser om markens anordnade och vegetation kan kommunen på kvartersmark bland annat reglera höjdläge och utformning av markytan, bibehållande av vegetation samt parkering. Syftet med sådana bestämmelser kan vara att skapa goda boendekvaliteter eller att behålla en viss karaktär i ett område. Syftet kan även vara att göra marken lämplig ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Skälet till att markens anordnande och vegetation regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.
13 § Bestämmelser om markens anordnande och vegetation ska tillämpas på kvartersmark för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering.
Tabell 7.12 Markens anordnade och vegetation
Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.
10 §
I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge.
13 §
I en detaljplan får kommunen bestämma
1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.
3 § I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).
Markens anordnande
Reglering av markens anordnande handlar om att bestämma höjdlägen och höjdförhållanden. Bland annat kan kommunen reglera markhöjder, största lutning på mark och lägsta schaktningsnivå. Detta kan behövas för att till exempel säkerställa tillgänglighet till tomter, styra avrinningen av dagvatten, bevara landskaps- eller stadskaraktär eller möta krav på stabilitet.
Markhöjder kan regleras i punkter, i relation till ett angivet nollplan. Vilken höjd marken ska ha i en viss punkt anges genom plushöjder. Tätheten mellan plushöjderna inom ett område beror på förutsättningarna på platsen och hur detaljerad höjdsättningen behöver vara. Om kommunen i detaljplan bestämt ett visst höjdläge för markytan krävs inte marklov för att genom schaktning eller fyllning höja eller sänka markytan till den angivna nivån.
11 §
Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.
Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .
Markbestämmelser kan också användas för en hel yta, normalt i relation till ett angivet nollplan. Det går till exempel att reglera markens högsta eller lägsta höjd på en hel yta. Detta kan vara lämpligt till exempel i översvämningsområden. Markbestämmelser för en hel yta kan också användas för att reglera lägsta schaktningsnivå. Det kan vara lämpligt där det finns underjordiska ledningar och dylikt.
Med markbestämmelser kan kommunen också reglera markens största lutning och lutningens riktning. Detta kan göras som ett lutningsförhållande, till exempel 1:20, i procent, till exempel 5 %, eller i grader, till exempel 2,5°. Lutningsbestämmelsen gäller inom sina egenskapsgränser om ingenting annat anges i bestämmelsen.
Vegetation
Med vegetation i dessa sammanhang avses träd och buskar. Det är möjligt att med planbestämmelse skydda enstaka träd på kvartersmark, om träden utgör ett värdefullt inslag i den byggda miljön. Det kan handla om trädets värde för kulturhistoria, ekologi, upplevelse samt lokalklimat eller ekosystemtjänster som har stöd i 2 kap. PBL. Bestämmelser om att vegetation ska finnas kvar bör kombineras med bestämmelse om marklovplikt för trädfällning.