Bygglov för mur

Granskad:

Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur inom detaljplan. Detta gäller om konstruktionen har en viss höjd och en viss placering. Från denna bygglovsplikt finns det vissa undantag.

När krävs det bygglov för en mur?

Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur inom detaljplan, om anläggningen är en mur och uppfyller något av följande:

  • får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad
  • får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad

19 §
  Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
   1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
   2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .

Kravet på bygglov för mur gäller inom detaljplan Det finns dock vissa undantag från lovplikten.

19 §
  Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
   1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
   2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .

20 §
  Trots 19 § krävs det inte bygglov för en mur eller ett plank som omfattas av ett undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2025:974) .

Inom vissa områden gäller en utökad lovplikt i PBL. Det kan också finnas ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

34 §
  Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

35 §
  Trots 34 § krävs det inte bygglov om
   1. åtgärden avser en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan,
   2. anläggningen enligt 20 §, 25 § 2 eller 26 § inte omfattas av krav på bygglov, eller
   3. de grannar som berörs av åtgärden skriftligen har medgett åtgärden och åtgärden
      a) inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
      b) är en sådan åtgärd som får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 10 kap. 2 a §.

Vid en åtgärd intill en allmän plats eller järnväg ska grannen anses ha medgett åtgärden enligt första stycket 3, om medgivandet har lämnats av huvudmannen för den allmänna platsen eller av järnvägens infrastrukturförvaltare. Lag (2025:974) .

38 §
  Det krävs bygglov för
   1. att utomhus flytta eller väsentligt ändra en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap.
42 § andra stycket, eller
   2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men som enligt de bestämmelserna inte kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om
      a) åtgärden avser en särskilt värdefull anläggning enligt
8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, eller
      b) åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 och påverkar områdets karaktär eller byggnadsverkets yttre karaktärsdrag. Lag (2025:974) .

Vad menas med att utöka en mur?

Med att utöka en mur avses en ändring så att muren blir större. Utökningen kan göras åt alla håll. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 425)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Hur mäts höjden på en mur?

Höjden ska mätas från marken vid murens yttersida upp till konstruktionens ovansida, efter att eventuella marklovspliktiga åtgärder har färdigställts. Måttangivelserna avser konstruktionen i dess helhet. För murar innebär det att det inte utan krav på lov är möjligt att uppföra exempelvis ett plank ovanpå en mur, om åtgärdernas sammanlagda höjd är högre än den höjd som medför krav på lov, även om åtgärderna var för sig skulle vara lägre än den lovpliktiga höjden. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 425)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vad är en mur?

För att veta om åtgärden kräver lov, behöver det först avgöras om konstruktionen är en mur. Begreppet mur är inte definierat i plan- och bygglagstiftningen. En mur enligt TNC är en upprättstående långsträckt anläggning som har liten tjocklek i förhållande till sin längd och som har en avskiljande funktion. (Terminologicentrum, TNC. Basord i våra fackspråk. 2012. Tillgänglig på Rikstermbanken. Hämtad 2020-10-20)

Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en mur ett byggnadsverk eller byggnadsdel i form av en mer eller mindre tjock stående skiva av sten- eller lerjordsmaterial. (Nationalencyklopedin, uppslagsverk-lång, mur. Hämtad 2020-10-20)

Med en mur menas ofta en konstruktion bestående av staplade stenar eller annat material. Materialet kan exempelvis vara betongsten, tegelsten, natursten, trästockar eller liknande. Muren kan även vara gjuten av betong eller byggd av stålburar, så kallade gabioner, som är fyllda med valfritt material. En mur kan vara fristående eller ha en jordfylld sida, så kallad stödmur. En fristående mur används oftast som gränsmarkering, för att förhindra passage eller som insynsskydd. En stödmur byggs vanligtvis för att ta upp nivåskillnader. (jfr prop. 1959:168 sid.137 och Didón m.fl. (okt 2016). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 9:2-9)

Vilka faktorer avgör om konstruktionen är en mur?

Utifrån förarbetsuttalanden, regeringens bemyndigande och den rättspraxis som finns måste det i varje enskilt fall göras en samlad bedömning av dessa faktorer för att kunna avgöra om konstruktionen är en mur:

  • utformning och utförande
  • ändamål och funktion
  • omgivningspåverkan

Utförande och utformning

Hur konstruktionen är utformad och utförd kan ha betydelse för om det är en mur. Vilket material som har använts och dess beständighet kan ha betydelse. Även hur åtgärden är konstruerad spelar roll. Det har till exempel betydelse om den har en nätt konstruktion, är en enkel åtgärd, om den är massivt utformad eller om den ger ett beständigt intryck. (MÖD 2017-02-21 mål nr P 196–16/MÖD 2017:6, MÖD 2015-07-23 mål nr P 121–15 och Kammarrätten i Sundsvall 2004-06-02 mål nr 2738–02)

Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 121-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en dom så prövades om en konstruktion som bestod av uppmurade tegelstenar var en mur som krävde bygglov eller inte. Konstruktionen var avsedd att användas som grill och den var cirka 1,7 meter lång och som högst cirka 1,2 meter. Den var placerad i tomtgräns i direkt anslutning till ett avskiljande plank mellan två uteplatser. Domstolen konstaterade att eftersom konstruktionen var murad av tegelstenar gav den ett beständigt uttryck och att den sidan som vette mot tomtgränsen var helt massivt utformad. I detta fall fann domstolen efter en sammantagen bedömning att konstruktionen var en mur som krävde bygglov. (MÖD 2015-07-23 mål nr P 121–15)

Mål: P 121-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Murad grill i tomtgräns Skiss på den murade grillen i rättsfallet MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15. Illustration: Sweco/Boverket

Ändamål och funktion

Vilket ändamål och funktion en konstruktion har kan ha betydelse för om det är en mur. Om den exempelvis är placerad nära en tomt- eller fastighetsgräns och ger en avhållande effekt, kan det påverka. Om konstruktionen är avsedd att vara ett insynsskydd, kan också påverka bedömningen av om åtgärden är en mur. (MÖD 2020-06-05 mål nr P 3567–19/2020:15, MÖD 2020-06-05 mål nr P 8451–19, MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16/MÖD 2017:6 och Kammarrätten i Stockholm 2011-04-07 mål nr 2597-10)

Mål: P 3567-19/MÖD 2020:15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 8451-19 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

I en dom handlade ärendet om en 22 meter lång konstruktion som var placerad i fastighetsgräns. Konstruktionen bestod av en nedre och en övre del. Den nedre delen som var 0,5–0,8 meter hög utgjordes av betong. Ovanpå betongdelen fanns en träkonstruktion. Domstolen ansåg att såväl det angivna ändamålet som materialvalet och utförandet gav ett beständigt intryck. Domstolen ansåg att konstruktionen dessutom hade en sådan längd och höjd att den innebar omgivningspåverkan. Betongkonstruktionen ansågs därför vid en sammantagen bedömning vara en mur som krävde bygglov. Enligt domstolen skulle den övre delen inte ses som en separat anläggning utan som en övre del av muren. Därför prövade inte domstolen om träkonstruktionen var ett staket eller ett plank. (MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16/MÖD 2017:6)

Mål: P 196-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mur av betong och trä i tomtgräns Skiss på muren av betong och trä i rättsfallet MÖD 2017-02-21 mål nr P 196-16. Illustration: Sweco/Boverket

Omgivningspåverkan

Konstruktionens omgivningspåverkan har betydelse för om det är en mur. Det kan handla om ifall den har en betydande inverkan på omgivningen och genom sin storlek eller funktion skymmer sikten för trafiken eller är besvärande för grannfastigheter. (jfr prop. 1959:168 sid. 137)

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1959, prop. 1959:168 (på Sveriges riksdags webbplats)

Undantag från kravet på bygglov för mur

Det finns vissa undantag från krav på bygglov för mur. Det gäller för mur som

  • har undantagits från lovplikt i en vägplan eller järnvägsplan
  • är till för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka försvarssekretessen gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen.

20 §
  Trots 19 § krävs det inte bygglov för en mur eller ett plank som omfattas av ett undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2025:974) .

51 §
  Krav på bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnadsverk eller mark som är avsedda för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sådana åtgärder ska i stället föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras. Lag (2025:974) .

Undantag från krav på bygglov i vägplan eller järnvägsplan

Det krävs inte bygglov för att uppföra, flytta eller utöka en mur som undantagits från krav på bygglov i antingen en vägplan enligt väglagen eller i en järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. För att undantaget ska gälla måste det framgå av vägplanen att mur inte kräver bygglov inom området. Vägplanen måste ha vunnit laga kraft. Kommunen måste även ha medgett undantaget från krav på bygglov vid framtagandet av vägplanen. Om detta inte har skett krävs bygglov för mur. (jfr prop. 2011/12:118 sid. 115)

Planeringssystem för transportinfrastruktur, prop. 2011/12:118 (på Sveriges riksdags webbplats)

20 §
  Trots 19 § krävs det inte bygglov för en mur eller ett plank som omfattas av ett undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Lag (2025:974) .

2 §
  Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse järnvägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om järnvägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska
   1. samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och
   2. samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med järnvägsplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen av järnvägsplanen. Om den som avser att bygga en järnväg begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer. Lag (2017:963) .

9 §
  Järnvägsplanen ska innehålla en karta över det område som planen omfattar. Kartan ska visa järnvägens sträckning och huvudsakliga utformning samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver tas i anspråk för järnvägen och för att bygga järnvägen.

Planen ska också innehålla uppgifter om
   1. skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen,
   2. verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken, och
   3. åtgärder som undantas från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer med stöd av ett medgivande från berörd kommun.

Tillsammans med planen ska följande underlag finnas:
   1. en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av järnvägen,
   2. en sammanställning av de synpunkter som kommit fram under samrådet och uppgift om hur synpunkterna har beaktats
(samrådsredogörelse),
   3. en miljökonsekvensbeskrivning eller, om ett järnvägsprojekt inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön, och
   4. de övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Lag (2012:440) .

14 b §
  Den som avser att bygga en väg ska under arbetet med att upprätta en vägplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om vägplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Samrådet ska avse vägens lokalisering, utformning och miljöpåverkan.

Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska
   1. samråd också ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och
   2. samrådet även avse innehåll i och utformning av sådan miljökonsekvensbeskrivning som ska finnas tillsammans med vägplanen.

Länsstyrelsen ska verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen av vägplanen. Om den som avser att bygga vägen begär det, ska länsstyrelsen redovisa sin bedömning i frågan. Länsstyrelsens redovisning är inte bindande.

Under samrådet får berörd kommun medge att undantag görs från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer. Lag (2017:958) .

16 §
  Om ett projekt ska tillåtlighetsprövas enligt 17 kap.
3 § miljöbalken, ska den som avser att bygga vägen överlämna ärendet till regeringen med eget yttrande. Ärendet ska överlämnas när den som avser att bygga vägen har tagit ställning till vilka alternativ som är rimliga och rangordnat dessa.

Ärendet ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och det övriga underlag som behövs för tillåtlighetsprövningen. När underlaget tas fram ska förfarandet för vägplan i 14 b-15,
15 c och 17 §§ tillämpas.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser och godkännas av berörda länsstyrelser innan ärendet kungörs. Lag (2017:958) .

16 a §
  Vägplanen ska innehålla en karta över det område som planen omfattar. Kartan ska visa vägens sträckning och huvudsakliga utformning samt den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter som behöver tas i anspråk för vägen och för att bygga vägen.

Planen ska också innehålla uppgifter om
   1. skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen,
   2. verksamheter eller åtgärder som enligt bestämmelser i miljöbalken ska undantas från förbud eller skyldigheter enligt balken, och
   3. åtgärder som undantas från krav på bygglov för upplag, materialgårdar, murar, plank och transformatorstationer med stöd av ett medgivande från berörd kommun.

Tillsammans med planen ska följande underlag finnas:
   1. en redovisning av motiven till valet av lokalisering och utformning av vägen,
   2. en sammanställning av de synpunkter som kommit fram under samrådet och uppgift om hur synpunkterna har beaktats
(samrådsredogörelse),
   3. en miljökonsekvensbeskrivning eller, om ett vägprojekt inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön, och
   4. de övriga uppgifter som behövs för att genomföra projektet. Lag (2012:439) .

16 b §
  En miljökonsekvensbeskrivning ska uppfylla kraven i 6 kap. 35 och 37 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska godkännas av berörda länsstyrelser innan den kungörs enligt 17 §. Lag (2017:958) .

16 c §
  Det behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen om
   1. vägplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen
(2010:900), och
   2. miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplaneärendet tas in i vägärendet och är aktuell och tillräcklig för det ärendet. Lag (2012:439) .

Undantag från krav på bygglov för åtgärder för totalförsvaret

Det krävs inte bygglov för att uppföra, flytta eller utöka en mur som är till för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka försvarssekretessen gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. Innan sådana åtgärder vidtas ska dock fastighetsägaren samråda med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska på lämpligt sätt underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.

51 §
  Krav på bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnadsverk eller mark som är avsedda för totalförsvaret och som innefattar uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sådana åtgärder ska i stället föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras. Lag (2025:974) .

2 §
  Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.

Utökad lovplikt i PBL

Inom vissa områden gäller en utökad lovplikt i PBL. Inom sådana områden kan en mur kräva bygglov trots att den är undantagen från lovplikt.

34 §
  Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

38 §
  Det krävs bygglov för
   1. att utomhus flytta eller väsentligt ändra en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap.
42 § andra stycket, eller
   2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men som enligt de bestämmelserna inte kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om
      a) åtgärden avser en särskilt värdefull anläggning enligt
8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, eller
      b) åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 och påverkar områdets karaktär eller byggnadsverkets yttre karaktärsdrag. Lag (2025:974) .

Den utökade lovplikten kan gälla för alla åtgärder eller bara för vissa åtgärder. Det finns utökad lovplikt i PBL för mur i 3 olika områden och det är

  • närmare än 4,5 meter från gräns
  • närmare än 30,0 meter från järnvägs mitt
  • för särskilt värdefulla anläggningar och områden.

34 §
  Det krävs bygglov närmare gränsen än 4,5 meter eller inom ett område närmare än 30,0 meter från ett järnvägsspårs mitt för åtgärder som inte omfattas av krav på lov enligt andra bestämmelser i detta kapitel, om åtgärden är
   1. nybyggnad eller tillbyggnad av en byggnad,
   2. en sådan annan ändring av en byggnad som avses i 16 §,
   3. att uppföra, flytta eller utöka en mur eller ett plank som är högre än 1,2 meter över marken, eller
   4. att anlägga, uppföra, flytta eller väsentligt ändra en idrottsanläggning, ett upplag, en materialgård eller en fast förvaringsanläggning. Lag (2025:974) .

38 §
  Det krävs bygglov för
   1. att utomhus flytta eller väsentligt ändra en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap.
42 § andra stycket, eller
   2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men som enligt de bestämmelserna inte kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om
      a) åtgärden avser en särskilt värdefull anläggning enligt
8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, eller
      b) åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 och påverkar områdets karaktär eller byggnadsverkets yttre karaktärsdrag. Lag (2025:974) .

Bygglov i område med utökad lovplikt

Ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser

Före den 1 december 2025 var det möjligt att införa undantag från krav på lov i detaljplan. Den möjligheten finns inte längre. Om det finns planbestämmelser i detaljplan om minskad lovplikt fortsätter de att gälla till och med den 30 november 2027. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 362 och 489–490)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

 3. Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

Bestämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser om undantag från krav på lov, som har meddelats med stöd av upphävda 9 kap. 7, 10 eller 11 §, ska fortsätta att gälla, dock längst till utgången av november 2027.

Före den 1 december 2025 var det möjligt att införa utökad lovplikt för mur i detaljplan. Om det finns sådana planbestämmelser som är införda före den 1 december 2025 så gäller de och bygglov krävs. Efter den 1 december 2025 är det inte längre möjligt att införa utökad lovplikt för sådana åtgärder.

19 §
  Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
   1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
   2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .

Krävs det rivningslov för murar?

För att ta bort en mur krävs det rivningslov om muren omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller omfattas av ett krav på rivningslov eller ett förbud mot rivning i områdesbestämmelser. Rivningslov krävs också om muren är en särskilt värdefull anläggning. Detta gäller oavsett om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Däremot krävs inte rivningslov om åtgärden är nödvändig för att följa ett föreläggande.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden. Lag (2025:974) .

43 §
  I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva
   1. en byggnad eller en del av en byggnad, eller
   2. hela eller del av en sådan annan anläggning än en byggnad som
      a) i detaljplanen omfattas av ett förbud mot rivning, eller
      b) är en sådan särskilt värdefull anläggning som avses i
8 kap. 13 §. Lag (2025:974) .

44 §
  I ett område som inte omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva
   1. hela eller del av ett byggnadsverk som i områdesbestämmelser omfattas av ett krav på rivningslov eller ett förbud mot rivning,
   2. hela eller del av ett sådant byggnadsverk som avses i
8 kap. 13 §, eller
   3. hela eller del av en byggnad inom ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2025:974) .

46 §
  Trots 43 eller 44 § krävs det inte rivningslov om åtgärden är nödvändig för att följa ett föreläggande enligt
11 kap. Lag (2025:974) .

Rivningslov inom detaljplan 

Rivningslov utanför detaljplan

Kraven gäller även om bygglov inte behövs

Även om det inte krävs bygglov måste en mur uppfylla de krav i PBL, plan- och byggförordningen, PBF, och Boverkets föreskrifter som gäller för åtgärden.

Frivilligt bygglov

Även om bygglov inte krävs för en åtgärd, har den som ska utföra åtgärden rätt att få en ansökan prövad om den vill det. En frivillig ansökan kan göras för att få ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med plan- och bygglagstiftningen. Prövningen sker på samma sätt som om bygglov krävts. Det innebär till exempel att ansökan ska innehålla det underlag som behövs för prövningen och att övriga handläggningsregler ska tillämpas. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 443)

Ett nytt regelverk för bygglov, prop. 2024/25:169 (på Sveriges riksdags webbplats)

52 §
  Även om en åtgärd inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om lov för åtgärden. Lag (2025:974) .

Policy och program

En del kommuner har en policy eller ett program för murar. Ett program eller en policy är till hjälp både för handläggare och sökande men är inte juridiskt bindande. I en sådan kan det framgå när en mur kräver bygglov. Det kan även finnas riktlinjer för hur murar ska utformas. Genom att lovplikten för mur från och med 1 december 2025 beror på höjd och placering, kan kommuner som använder andra mått behöva revidera policyer och program för att dessa inte ska strida mot PBL. Lovplikten för mur avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett program eller policy utan av plan- och bygglagstiftningen. Stöd för hur lagstiftningen ska tolkas i det enskilda fallet finns i förarbeten och rättspraxis.

Andra tillstånd kan krävas

Oavsett om en mur kräver bygglov eller inte kan tillstånd, dispens eller anmälan enligt annan lagstiftning krävas. Det kan exempelvis vara strandskyddsdispens eller tillstånd för att vidta åtgärder nära allmän väg.

Lista över tillstånd, dispenser och anmälan

Boverket (2025). Mur. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/bygglov-for-anlaggningar/murar-och-plank/ Hämtad 2025-12-05