Detaljplan och kulturvärden

Granskad: 11 juli 2023

Genom bestämmelser i en detaljplan har en kommun långtgående möjligheter att skydda ett områdes kulturvärden och att ange hur ett område kan utvecklas och förändras utan att kulturvärdena skadas. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det tydliggöras vilka kulturvärden området har och hur de påverkas av den föreslagna förändringen.

Kulturvärden i detaljplaneringen

Att skydda kulturvärdena i en detaljplan handlar i hög grad om att säkerställa olika kvaliteter för framtiden. Det kan handla om såväl enskilda detaljer som olika strukturer som sammantaget ger ett tidsdjup, historisk förankring och identitet.

I en planprocess kan en dialog föras med medborgarna om vilka ett områdes värden och kvaliteter är samtidigt som kunskapen om kulturvärdena kan fördjupas och förankras. I plan- och bygglagen, PBL, ställs det tydliga krav på att kommunen i samband med ett detaljplanearbete ska ha skaffat sig kännedom om kulturvärdena och hur de påverkas av de föreslagna åtgärderna. En god planberedskap förutsätter därför i praktiken att man i förväg har skaffat sig en god kunskap om kulturvärdena och förhållit sig till hur dessa bör tas om hand. Detta kan ha skett i olika typer av dokument som till exempel bevarandeprogram, kulturmiljöprogram eller en så kallad byggnadsordning. I översiktsplanen kan kommunen ha identifierat områden med särskilda värden. Ett mera precist förhållningssätt kan finnas i fördjupningar av översiktsplanen eller olika typer av tematiska riktlinjer.

Ett skäl att upprätta en detaljplan kan i sig vara att en bebyggelse ska bevaras och att regleringen behöver ske i ett sammanhang.

2 §
  Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
   1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
   2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
   3. en åtgärd som kräver bygglov,
      a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
   - ett industriområde,
   - ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   - en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   - en hamn för fritidsbåtar,
   - ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   - en campingplats,
   - en nöjespark, eller
   - en djurpark, och
      b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
   4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
      a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
      b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
   5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785) .

Många förändringar kan göras utan att skada ett områdes kulturvärden och även vid storskaliga omgestaltningar är det ofta möjligt att tydliggöra ett områdes utveckling så att historien blir avläsbar och en kontinuitet behålls. Oberoende av om det handlar om att säkerställa ett områdes befintliga värden eller att hantera en förändringssituation så är en förutsättning för att tillvarata kulturvärdena att man på ett tidigt stadium har klargjort vilka värdena är och hur de kommer till fysiskt uttryck.

Kulturvärden ska beaktas

Vid planläggning ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kapitlet miljöbalken tillämpas.

2 §
  Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .

Enligt miljöbalken ska områden som på grund av sina kulturvärden har en allmän betydelse så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Är området utpekat som ett område av riksintresse för kulturmiljövården så ska det skyddas mot sådana åtgärder.

6 §
  Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

Vid all planläggning ska man ta hänsyn till kulturvärdena.

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

I begreppet ”hänsyn till” ligger att man har skaffat sig kännedom om:

  • vilka kulturvärdena är,
  • hur de påverkas av den föreslagna åtgärden,
  • vad man kan göra för att undanröja eller minska eventuella konflikter med motstående allmänna intressen och mellan allmänna och enskilda intressen.

Väljer man att prioritera andra intressen på kulturvärdenas bekostnad så bör man även redovisa skälen för detta. Det sakliga innehållet i en sådan redovisning kan utnyttjas för den konsekvensbeskrivning som ska finnas i planbeskrivning, jämför nedan (jämför propositionen  2009/10:170 sidan 414 och propositionen 1994/95:230 sidan 49 och 50).

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m., prop. 1994/95:230 (på Sveriges riksdags webbplats)

Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden samt natur och kulturvärdena på platsen. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

I propositionen till äldre PBL (1987:10)  betonades det att platsens kulturvärden inte bara gällde särskilt värdefulla områden. Det räcker om det ”finns ett uttryck i bebyggelsemiljön som kan bedömas vara allmänt uppskattat av kommunens innevånare.” Vidare påpekades det att värdena inte enbart skapas av byggnader, utan även av till exempel vägar, broar, parkanläggningar och omgivande naturlandskap. Dessutom angavs det att speciellt stora krav kan ställas på byggnader som uppförs i anslutning till ett särskilt värdefullt område eller byggnad. Hänsynskravet handlar såväl om byggnadens som bebyggelsens utformning som inplaceringen i landskapet.

Särskilt värdefulla områden ska skyddas

Vid planläggning ska ett bebyggelseområdes särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas.

6 §
  Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
   1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,
   2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser,
   3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar,
   4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden,
   5. möjligheterna att hantera avfall,
   6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
   7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och
   8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Lag (2014:477) .

6 a §
  Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader
   1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
   2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked. Lag (2014:902) .

Bestämmelsen ska tillämpas på värdefulla bebyggelseområden. Det uttryckliga kravet på att ett områdes särskilda värden ska skyddas vid planläggning infördes i PBL 2011 och saknar direkt motsvarighet i äldre PBL (jämför propositionen 2009/10:170 sidan 416).

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Konsekvenser för kulturvärdena ska beskrivas

En planbeskrivning ska bland annat innehålla en redovisning av planens konsekvenser och de överväganden som har gjorts med hänsyn till motstående intressen.

33 §
  Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
   1. planeringsförutsättningarna,
   2. planens syfte,
   3. hur planen är avsedd att genomföras,
   4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser,
   5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem som har tagit fram det.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. Lag (2021:752) .

33 a §
  Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller
   1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
   2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Lag (2014:902) .

33 b §
  Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4. Lag (2021:785) .

Kulturvärdena tillhör de allmänna intressena och medför planen konsekvenser för dessa intressen ska det redovisas. För att kunna beskriva konsekvenserna för kulturvärdena krävs det att värdena är kända och att det har klarlagts hur de påverkas av de föreslagna åtgärderna.

Under en planprocess ska kommunen alltid ta ställning till om planen kan antas få en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en strategisk miljöbedömning göras.

34 §
  Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av
6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36,
37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga
   1. ett industriområde,
   2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt,
   3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
   4. en hamn för fritidsbåtar,
   5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
   6. en campingplats,
   7. en nöjespark,
   8. en djurpark,
   9. en spårväg, eller
   10. en tunnelbana. Lag (2021:785) .

Ett av kriterierna när man ska avgöra behovet av en miljöbedömning kan vara vilken betydelse och sårbarhet det påverkade området har på grund av dess kulturvärden. Om en plan väcker fråga om påtaglig skada på ett område av riksintresse för kulturmiljövården, så är det ett skäl för att en miljöbedömning ska göras.

5 §
  Vid en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån
   1. i vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen
      a) anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser,
      b) har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför,
      c) har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller
      d) har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen,
   2. miljöproblem som är relevanta för planen, programmet eller ändringen,
   3. de sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper,
   4. i vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna,
   5. miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper,
   6. miljöeffekternas omfattning,
   7. riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter,
   8. det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen, och
   9. påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt.

Miljöbedömningar

Att skydda kulturvärdena i en detaljplan

Hur omfattande regleringen i en detaljplan behöver vara för att ge ett fullgott skydd åt ett områdes kulturvärden måste alltid bedömas utifrån det enskilda områdets värden och aktuell hotbild. I många fall kan en anpassning av byggrätterna och lämpliga utformningsbestämmelser räcka. I andra områden med ett högt exploateringstryck och stora kulturhistoriska värden kan det krävas rivningsförbud och långt gående bestämmelser om skydd av kulturvärden för att säkerställa områdets värden.

En detaljplan får aldrig göras mera detaljerad än vad som krävs för att uppnå planens syften. Det är därför väsentligt att analysera vilka egenskaper det är som konstituerar ett områdes värden och utifrån det välja lämplig regleringsform. Samtidigt har en fastighetsägare/köpare ett berättigat intresse av att på ett tidigt stadium få information om vilka förutsättningar som kan komma att gälla inom ett område. Om det till exempel går att förutse att man i en framtid inte kommer att lämna rivningslov för en viss byggnad så är det lämpligt att redan i detaljplanen åsätta den ett rivningsförbud så att fastighetsägaren kan anpassa sin långsiktiga förvaltning utifrån detta.

För att skydda ett områdes kulturvärden kan ett flertal olika typer av planbestämmelser vara relevanta. Genom en begränsning av byggrätterna och med bestämmelser om placering och utformning kan det säkerställas att nytillkommande bebyggelse tar hänsyn till de befintliga värdena. Genom varsamhetsbestämmelser och bestämmelser om skydd av kulturvärden samt rivningsförbud kan den befintliga bebyggelsens värden tillvaratas. Det finns även vissa möjligheter att reglera tomtmark och allmän platsmark samt vegetation.

När ett tidigare inte planlagt område detaljplaneläggs innebär det med automatik att det införs krav på rivningslov och att fler byggnadsåtgärder blir bygglovspliktiga, vilket medför ökade möjligheter att värna kulturvärdena. Det går även att införa en utökad lovplikt för en del åtgärder som inte omfattas av den generella lovplikten för att på så sätt säkerställa att åtgärder utförs på ett varsamt sätt.

Under senare år har det i PBL införts ett antal undantag från den generella bygglovsplikten, främst avseende en- och tvåbostadshus. I flera fall gäller dock inte bygglovsbefrielsen för sådana särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § PBL. För att underlätta för såväl den enskilde som för byggnadsnämndens handläggare, kan det vara lämpligt om kommunen i planbeskrivningen redovisar om kommunen har gjort den bedömningen att byggnader eller bebyggelsen har sådana värden att de omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 13 § PBL.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus

Planbeskrivningen

I en planbeskrivning ska syftet med detaljplanen redovisas. Finns det en avsikt att planen sk tillvarata platsens kulturvärden, så ska det anges i planens syften.

Detaljplanens syfte

1 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska kortfattat uttrycka vad detaljplanen ska möjliggöra samt vilka värden på platsen eller i omgivningen som detaljplanens reglering ska förhålla sig till.

I planbeskrivningen ska också motivet till den valda regleringen redovisas. En sådan redovisning kan till exempel avse motiven till varför en viss typ av bestämmelse har ansetts ge ett tillräckligt skydd för områdets kulturvärden. Där kan även tydliggöras vilka värden och egenskaper bestämmelserna avser att värna.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2020:8) om planbeskrivning (i Boverkets författningssamling)

Att komplettera äldre planer med skydd för kulturvärdena

Om kommunen gör bedömningen att en äldre detaljplan fortfarande är aktuell, men att det finns ett behov av att skydda den befintliga bebyggelsens kulturvärden, kan man som ett alternativ till att ta fram en ny detaljplan ändra den befintliga. Genom ändring av detaljplan kan man lägga till nya planbestämmelser eller ta bort gamla. Motsvarande gäller för områdesbestämmelser.

38 §
  Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan.

38 a §
  Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området. Lag (2020:76) .

38 b §
  I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och upphävandet av planen
   1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
   2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, och
   3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.

Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt
19-24 §§.

Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas. Lag (2020:76) .

38 c §
  Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4 kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare utanför det berörda området. Lag (2015:668) .

38 d §
  Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Lag (2021:785) .

39 §
  I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och
11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§,
21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§. Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna. Lag (2021:785) .

Det kan till exempel handla om att införa en utökad lovplikt eller att införa bestämmelser om skydd av kulturvärden eller varsamhetsbestämmelser. Vid ändring av detaljplan består de äldre planhandlingarna och ska läsas tillsammans med de nya.

Ett exempel på när detta kan vara rationellt att arbeta med ändring av detaljplan är när den befintliga bebyggelsen har uppförts med den befintliga planen som grund. Med ändring av detaljplan kan man i ett och samma beslut samtidigt lägga till eller ta bort bestämmelser över ett större område som omfattas av en eller flera detaljplaner. En förutsättning för ändring av detaljplan är dock att ändringen inte strider mot syftet med den äldre detaljplanen. Så är det till exempel inte möjligt att införa varsamhetsbestämmelser i en detaljplan som förutsätter att den äldre bebyggelsen ska rivas.

Vad går inte att reglera i en detaljplan gällande kulturvärden?

Vad kommunen ska och får reglera i en detaljplan är uttömmande beskrivet i 4 kapitlet PBL.

Man får endast använda sådana planbestämmelser som har ett uttryckligt lagstöd. Det går till exempel inte att göra en framtida prövning beroende av någon annan myndighets eller organisations ställningstagande. Det går till exempel inte att föreskriva att en förutsättning för bygglov är att åtgärden godkänns av länsmuseet. Det går inte heller att precisera hur bygglovs- eller anmälanprocessen ska gå till, till exempel att en certifierad sakkunnig avseende kulturvärden ska medverka vid ändring av byggnader. Däremot kan man i en planbeskrivning upplysa om att bebyggelsen har sådana kulturvärden att det inför beslut om kontrollplan bör finnas ett underlag som visar hur byggnadens kulturvärden påverkas av den föreslagna åtgärden och att det kan krävas certifierad sakkunnig avseende kulturvärden om inte byggherrens egenkontroll innehåller tillräcklig kompetens med avseende på den aspekten. Behovet av detta måste dock alltid prövas i det enskilda ärendet.

Användningsbestämmelser

Tidigare kunde kommunerna sätta en användningsbestämmelse Q med innebörden ”Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden”. Bestämmelsen gav i sig inget skydd för byggnaden samtidigt som den i egentlig mening inte heller styrde markanvändningen. Enligt Boverkets uppfattning är det olämpligt att använda en så oprecis planbestämmelse. Om kommunen vill ge en fastighetsägare en större valfrihet att finna en för byggnaderna lämplig användning, så kan det ske genom en kombination av olika användningsbestämmelser.

Boverket (2023). Detaljplan och kulturvärden. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/ Hämtad 2024-09-19