Stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande

Granskad: 15 mars 2024

Statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande infördes i november 2016. Stödet är under avveckling. Förutsättningar och villkor för stödet lämnas nedan.  

Avveckling av investeringsstödet

Riksdagen beslutade den 1 december 2021 att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande efter årsskiftet 2021/22. Beslutet innebar att en ansökan om stöd skulle ha kommit in till länsstyrelsen senast den 31 december 2021 (se civilutskottets betänkande 2021/22:CU1).

Regeringen fullföljer nu avvecklingen och föreslog i budgetpropositionen för 2023 att medel tillförs för att kunna betala ut stöd till alla som beviljats stöd före den 31 december 2022. Riksdagen sade ja till förslaget den 20 december 2022.

Länsstyrelsen fattar två beslut om stöd, ett beslut om beviljande efter det att ansökan kommit in och ett beslut om utbetalning när byggnadsprojektet har färdigställts. Riksdagens beslut innebär att stöd bara får lämnas till den som har fått ett beslut om beviljande före utgången av 2022.  

För 2024 är anslaget 3 685 miljoner kronor. För 2025 beräknas anslaget till 1 370 miljoner kronor.

Den sista fördelningen av medel för beviljande av beslut gjordes i slutet av december 2022 när Boverket fördelade medel till länsstyrelserna för färdighandlagda ansökningar där länsstyrelserna begärt medel senast i början av december 2021.        

Ändrade regler från 9 april 2024

Regeringen beslutade den 7 mars 2024 om ändringar i stödförordningen som innebär att stöden inte får räknas upp genom omprövningar av preliminära beslut eller i samband med beslut om utbetalning. Enligt regeringen behövs ändringar för att anslagna medel ska räcka till utbetalning av redan fattade preliminära beslut om stöd. Genom anslagssparande kommer medel att finnas för utbetalningar till utgången av 2027. Följande ändringar gäller från och med den 9 april 2024:

  • Länsstyrelsen får inte höja beviljade preliminära stödbelopp. Detta gäller såväl vid omprövning som vid beslut om utbetalning.
  • För att få en energibonus utbetalad krävs att du redan i ansökan om stöd angett att byggnadsprojektet kommer att uppnå en energianvändning motsvarande högst 56 procent av vad som krävs enligt Boverkets byggregler, BBR.

De ändrade reglerna innebär också att möjligheten att få förlängda tidsfrister för påbörjande (kravet är inom ett år från beslut) och färdigställande (kravet är inom två år från påbörjande) begränsas. Ett beslut om förlängning får inte innebära att projektet ska färdigställas senare än att en komplett ansökan om utbetalning har kommit in till länsstyrelsen senast den 1 september 2027. 

Ändrade regler från 24 januari 2022

De ändrade reglerna innebär i korthet följande:

  • Bestämmelsen om den statsstödsrättsliga grunden har ändrats i investeringsstödsförordningen 2016:881. Hänvisningen till gruppundantagsförordningen (GBER) har ersatts med en hänvisning till Europeiska kommissionens beslut den 11 september 2020 om att godkänna stödet som förenligt med EU:s statsstödsregler.
  • Genom denna förändring försvinner villkoret i GBER om att stödet får uppgå till högst motsvarande 10 miljoner euro per byggnadsprojekt och att de totala kostnaderna inte får överstiga motsvarande 20 miljoner euro för projektet. Några maxbelopp finns inte längre.
  • Kontrollen av överkompensation finns fortfarande kvar och denna bestämmelse har flyttats över till investeringsstödsförordningen (14 §). Bestämmelsen innebär att stödbeloppet inte får överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen.
  • Kravet på stödmottagarens samtycke till offentliggörande av uppgifter om stöd som överstiger ett belopp motsvarande 500 000 euro finns också kvar (se 1 b §).   
  • Investeringsstödet finansieras delvis genom medel från EU:s återhämtningspaket, kallat Next Generation EU (NGEU), som syftar att bidra till att reparera de akuta ekonomiska och sociala skadorna till följd av spridningen av covid-19. Medlemsstaterna ansöker om medel hos kommissionen genom nationella återhämtningsplaner. Sverige har ansökt om medel och i den återhämtningsplan som regeringen beslutat om ingår investeringsstödet till hyresbostäder och bostäder för studerande.  
  • Finansieringen från EU innebär att stödmottagare som beviljas stöd från och med den 24 januari 2022 ska förbinda sig att uppfylla vissa villkor för att få stöd. Till exempel att göra det synligt att projektet får finansiering från EU och att tillåta Ekonomistyrningsverket att utföra revisioner på plats och ta del av information. Stödmottagaren ska också bevara dokumentation om projektet under viss tid efter slutbetalningen.
  • Det har införts en ny tidsfrist för ansökan om utbetalning i de fall ett projekt har färdigställts innan länsstyrelsen har fattat beslut om stöd. I dessa fall får sökanden två månader på sig, räknat från beslutet om stöd, att söka utbetalning.      

Stödnivåer

Stöd kan ges för nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad till bostäder i flerbostadshus och småhus så länge upplåtelseformen är hyresrätt. För ombyggnad krävs att byggnaden inte har använts till bostäder under de senaste åtta åren.

Här följer de högsta möjliga stödbelopp som gäller från den 1 maj 2018 för de olika regionerna:

  • 7 100 kr/m² boarea (BOA) i Stockholmsregionen.
  • 5 800 kr/m² boarea (BOA) i regionen Stockholmsnära kommuner, i Göteborgs- och Malmöregionerna, i regionen kommuner med hög och varaktig befolkningsökning, regionen övriga stora kommuner och studentbostäder utanför Stockholmsregionen.
  • 4 800 kr/m² boarea (BOA) i övriga landet.

Lägenheter med ytor upp till och med 35 kvadratmeter får högsta stödbeloppet i respektive region. Därutöver lämnas stöd med 50 procent av högsta stödbeloppet för lägenhetsytor över 35 kvadratmeter och upp till och med 70 kvadratmeter boarea. För ytor över 70 kvadratmeter boarea lämnas inget stöd.

Areor för gemensamma aktiviteter, såsom utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation får stöd med 50 procent av högsta stödbeloppet.

För en energianvändning motsvarande högst 56 procent av Boverkets byggregler får stödbeloppet höjas med 75 procent av grundstödet.

Ändrad regionindelning 24 maj 2021 för vissa kommuner

Boverket beslutade den 24 maj 2021 att flytta upp Mjölby kommun från region tre till region två och att flytta ner Alvesta, Aneby, Avesta, Borlänge, Essunga, Fagersta, Hultsfred, Hylte, Högsby, Kungsör, Köping, Lessebo, Ludvika, Mönsterås, Nässjö, Oxelösund, Ronneby, Sandviken, Strömstad, Sävsjö, Uddevalla, Vänersborg och Östersund kommuner från region två till region tre. Den regionindelning som gällde före detta datum gäller fortfarande för ansökningar om stöd som kommit in till länsstyrelsen före den 24 maj 2021.

Boverkets beslut den 24 maj 2021, ändringsbeslut 28 augusti 2021 och den ändrade indelningen finns under ”Dokument” i ”Relaterad information”.

Påbyggnadsbonus

Den som bygger nya hyresbostäder och studentbostäder genom att utöka antalet våningsplan i en befintlig byggnad kan få en påbyggnadsbonus utöver grundstödet. Bonusen kan lämnas om antalet våningsplan med bostäder utökas i en befintlig byggnad och minst fem lägenheter byggs per nytt våningsplan. Då kan grundstödet, det vill säga det högsta stödbelopp per kvadratmeter boarea som lämnas i respektive region, höjas med 75 procent.

Högsta tillåtna normhyra

Stöd får bara lämnas om projektet säkerställer relativt lägre boendekostnader. Här följer den högsta tillåtna normhyra som gäller från den 1 maj 2018 för de olika regionerna. Normhyran per kvadratmeter boarea per år får vid tillträdet inte överstiga:

  • 1 550 kronor i Stockholmsregionen.
  • 1 450 kronor i regionen Stockholmsnära kommuner, i Göteborgs- och Malmöregionerna, i regionen övriga kommuner med hög och varaktig befolkningstillväxt, i regionen övriga stora kommuner och studentbostäder utanför Stockholmsregionen.
  • 1 350 kronor i övriga landet.

Krav på låg energianvändning

För att få stöd ska byggnaden vara mer energieffektiv än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BBR). Det finns dels ett grundkrav på låg energianvändning som motsvarar högst 88 procent av vad som krävs enligt BBR. Dels en energibonus om byggnadsprojektet medför en energianvändning motsvarande högst 56 procent av vad som krävs enligt BBR. Bonusen innebär att stödbeloppet får höjas med 75 procent. 

Grundkrav 88 procent

För ansökningar inkomna före den 1 februari 2020 ska det nybyggnadskrav på energianvändning som gällde den 29 september 2016 (BBR 22) tillämpas. Från och med den 1 februari 2020 är det de byggregler som gäller vid länsstyrelsens beslut om stöd som ska tillämpas. Tänk på att det kan finnas övergångsbestämmelser till ändringar i BBR som man behöver ta hänsyn till. För närvarande gäller BBR 29. Äldre bestämmelser (BBR 25 och 26) får tillämpas om ansökan om bygglov kommit in till kommunen före den 1 september 2021.

Energibonus 56 procent

För ansökningar som har beviljats stöd före den 23 juli 2019 sker prövningen mot det nybyggnadskrav på energianvändning som gällde den 29 september 2016 (BBR 22). För ansökningar som beviljas stöd från och med den 23 juli 2019 är det de byggregler som gäller vid utbetalningsbeslutet som ska tillämpas. Tänk även här på att det kan finnas övergångsbestämmelser som man behöver ta hänsyn till. För närvarande gäller BBR 29. Äldre bestämmelser (BBR 25 och 26) får tillämpas om ansökan om bygglov kommit in till kommunen före den 1 september 2021.

Krav på blandning av lägenhetsstorlekar

Projektet ska innehålla en blandning av lägenhetsstorlekar, med minst en lägenhet om tre rum och kök eller större. I projekt som omfattar tio lägenheter eller fler ska minst tio procent av lägenheterna vara små med högst ett rum och kök eller annat utrymme för matlagning.

Dessa krav gäller inte för bostäder för studerande eller bostäder som anordnas i syfte att underlätta ett inträde på den ordinarie bostadsmarknaden för personer med socialt utsatt situation. Ett annat undantag är om det aktuella byggsystemet inte medger en blandning av lägenhetsstorlekar.

Regeln om minst tio procent ettor tillämpas på ansökningar som getts in från och med den 1 februari 2020.  

Erbjudande till kommunen

I projekt med minst tio lägenheter ska kommunen erbjudas att hyra eller förmedla minst 12,5 procent av lägenheterna i projektet som sociala kontrakt och/eller till personer under 31 år. Kommunen ska ha rätt att hyra lägenheterna som sociala kontrakt i fem år eller fram till dess att kommunens hyresgäst dessförinnan har övertagit hyresrätten. Erbjudandet får även avse motsvarande antal lägenheter i stödmottagarens befintliga bestånd inom samma kommun.

Erbjudandet till kommunen ska lämnas tillsammans med ansökan om stöd. Kommunen ska ha möjlighet att utnyttja erbjudandet fram till fem månader före planerat inflyttningsdatum.

Kravet gäller inte för kooperativa hyresrätter eller bostäder för studerande. Det gäller inte heller för stöd som beviljats före den 1 februari 2020.

Några andra viktiga villkor

Hyresbostäderna ska förmedlas genom en överenskommelse med den kommunala bostadsförmedlingen eller att fastighetsägaren på annat sätt ser till att bostäderna förmedlas enligt öppna och transparenta principer. Hyresvärden får endast ställa rimliga krav på bostadssökandens ekonomi. Fler villkor finnas att läsa i information om stödet i "Relaterad information".

Tidsbegränsat undantag från vissa bestämmelser om uthyrning

Den 27 juli 2022 infördes en ny förordning (2022:1056) om tidsbegränsat undantag från vissa bestämmelser om uthyrning i investeringsstödsförordningarna. Undantaget gav fastighetsägaren som fått investeringsstöd beviljat en möjlighet, det var inget krav, att hyra ut färdigställda bostäder till Migrationsverket eller en kommun i syfte att tillhandahålla boenden för asylsökande med flera, till exempel flyktingar från Ukraina. För att medges undantag krävdes att hyresavtalet hade ingåtts före den 1 juni 2023.   

Det tidsbegränsade stödet

Detta stöd gällde för projekt som påbörjades från och med den 25 mars 2015 till och med den 28 februari 2017 och går inte längre att söka. För dig som redan har sökt stödet finns dock fortfarande information om stödet under ”Relaterad information”. Observera att andra stödnivåer och tillåtna normhyror gällde för detta stöd.

Det långsiktiga investeringsstödet

Detta stöd gäller för projekt som påbörjas från och med den 1 januari 2017. För det långsiktiga stödet måste en ansökan om stöd ha kommit in till länsstyrelsen senast den 31 december 2021 och innan projektet påbörjas.  

Mer information

Du hittar förordningar, föreskrifter och informationsbroschyrer i "Relaterad information". Här finns också ett dokument som visar vilken stödnivå just din kommun hamnar i. Mer information om energikraven hittar du under fliken "Fördjupning".

Vem gör vad?

Länstyrelsernas logotype. Illustration: länsstyrelserna

Länsstyrelserna

Ansvarar för handläggning och beslutar om stöd. Ansökan om stöd ska skickas till länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen. Länsstyrelsen svarar också på frågor. Meddela länsstyrelsen om ditt projekt ändras så att uppgifterna i din ansökan/ärende alltid är aktuella.

Länsstyrelsernas webbplats
Boverkets logotype. Illustration: Boverket

Boverket

Boverkets roll är att skriva föreskrifter för stödet. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Boverket.

Logotype som symboliserar myndighet.

Regeringen

Regeringen bestämmer villkor för stöd i en förordning.

Granskad: 15 mars 2024

Vilka energikrav gäller det?

I förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande behandlas energikrav på två ställen, dels som ett villkor för stöd i 8 § 5, dels som ett villkor för förhöjt investeringsstöd i 13 §. I den ändring av förordningen som gäller från och med den 1 februari 2020 hänvisas i båda paragraferna till samma bestämmelse i plan- och byggförordningen (2011:338), 3 kap 14 §.

Bestämmelsen i plan- och byggförordningen innehåller inga siffervärden på beräkning och krav på energianvändning. Sådana värden, och beskrivningar av hur de ska beräknas, finns i Boverkets byggregler, BFS 2011:6, avsnitt 9. Det är i förhållande till kraven i Boverkets byggregler som ansökningar om investeringsstöd liksom ansökningar om utbetalning av förhöjt stöd bedöms.

När tillämpas energikraven?

Det är de energikrav som gäller när beslut om stöd fattas som ska användas för att bedöma om ett projekt är berättigat till stöd (8 § 5). Alla ansökningar som lämnats in före den 1 februari 2020 ska dock bedömas mot den tidigare lydelsen av 8 § 5 och därmed mot de energikrav som gällde enligt Boverkets byggregler den 29 september 2016.

Det är de energikrav som gäller när ett beslut om utbetalning fattas som ska användas för att bedöma om ett projekt är berättigat till förhöjt stöd (13 §). Till denna bestämmelse finns en övergångsbestämmelse som undantar projekt som redan fått beslut om stöd före den 23 juli 2019.

Vad händer när energikraven ändras?

Energikraven ändras när Boverket beslutar om detta genom ändringar i byggreglerna. Med de regler för investeringsstödet som gäller sedan juli 2019 kan ett projekt komma att bedömas mot två olika versioner av byggreglerna. En tidigare version vid beslutet om stöd och en senare version vid beslutet om förhöjt stöd ska utbetalas. Det är dock vanligt att det finns övergångsbestämmelser till de ändringar som görs i byggreglerna. Övergångsbestämmelserna reglerar om äldre bestämmelser fortfarande får tillämpas under viss tid. Vid utbetalningsbeslutet kontrolleras också att projektet uppfyller grundvillkoren för stöd, bl.a. energikraven. Den kontrollen görs mot de krav som gällde vid beslutet om stöd.

Kommer energikraven att ändras?

Boverket har den 30 juni 2020 beslutat om skärpta energikrav. Ändringarna baseras på en ändrad lydelse i plan- och byggförordningen. Enligt de nya kraven i Boverkets byggregler får äldre bestämmelser tillämpas om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 september 2021.

Granskad: 15 mars 2024

Frågor och svar

Här har vi samlat ett antal vanliga frågor och svar om stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Frågor om ansökningsprocessen och handläggningen av ansökningar besvaras av länsstyrelserna.

Nybyggnad

För nybyggnad är det den tidpunkt då gjutning av källargolv eller bottenplatta för källarlösa hus, källarmurar eller grundplattor under dessa påbörjas. Däremot räknas inte schaktning, sprängning, pålning, utfyllning, formsättning för plintar och grundplattor, gjutning av plintar och dylikt som påbörjande.

Ombyggnad

För ombyggnad är det den tidpunkt då rivnings- eller röjningsarbeten påbörjas. Byggnadsarbetena anses inte påbörjade, om endast mindre rivningsarbeten utförts för att undersöka byggnadens skick inför ombyggnaden.

Om ett byggnadsprojekt avser flera etapper kan sökanden begära att varje etapp handläggs som ett projekt. Sökanden måste då göra en ansökan för varje etapp/projekt och länsstyrelsen fattar ett beslut per etapp. Då kan man få etappvisa utbetalningar alltefter varje enskilt område/etapp färdigställs. Etappindelningen måste vara tydlig och klart avgränsad, till exempel genom att en byggnad i taget färdigställs och inflyttning sker.

Normhyra är ett administrativt instrument som utvecklats i Hyresmarknadskommittén och som numera har bred tillämpning på bostadshyresmarknaden. Hyresmarknadskommittén är ett samarbets- och tvistlösningsorgan för Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta. Normhyresverktyget är framtaget för att åstadkomma en produktionsneutral hyressättning genom att låta hyressättningen utgå från ett relativt värde. Oavsett lägenhetsstorlek är kök, toalett och badrum de dyraste rummen att både bygga och underhålla. Produktionskostnaden per kvadratmeter blir därför högre för små lägenheter i jämförelse med större. För att få en mer rättvis fördelning av hyran mellan mindre och större lägenheter görs därför en omräkning av den faktiska kvadratmeterhyran till en tänkt lägenhet om 3 rum och kök på 77 kvadratmeter boarea (normlägenheten). Den beräknade hyran kallas för normhyra och uttrycks i kronor per kvadratmeter och år. 

Det förekommer flera normhyrestabeller på marknaden. En vanligt förekommande beräkningsmetod års 1991 års metod. Det är den metod som Boverket rekommenderar i första hand. Beräkningsmetoden finns under Bidrag & garantier.  

Nej, det räcker att normhyran för projektet som helhet inte överstiger maxnivån. Vid fastighetsägarens och hyresgästorganisationens förhandlingar om hyra är det vanligt med vissa korrigeringar för olika bruksvärdesfaktorer (olika lägenhetsspecifika faktorer). Exempel på sådana bruksvärdesfaktorer är läge inom huset, balkong och utsikt. Avsteg från normhyran kan därför behöva göras för enskilda lägenheter, men hyresnivån för projektet som helhet får inte överstiga högsta tillåtna normhyra.

Som exempel kan tas ett femvåningshus i Stockholm (högsta tillåtna normhyra 1 550 kr/kvm/boarea/år). På varje våning finns bl.a. en tvåa på 60 kvadratmeter. Normhyresberäkningen enligt 1991 års metod säger att den lägenheten får ha en högsta hyra på 8 220 kr/månad. Önskemålet från sökande och Hyresgästföreningen är att kunna variera hyresnivån för olika våningsplan utifrån att normalt sett är det mer attraktivt med en lägenhet högre upp i huset jämfört med längre ner. Femte våningsplanet får en hyra som är tre procent högre och bottenplanet får en motsvarande sänkning. Tvåan på våning fem får då en månadshyra på 8 467 kronor medan tvåan på bottenplan får en månadshyra på 7 973 kronor. Den totala hyresintäkten för projektet blir därmed densamma som om tvåorna haft lika månadshyror.   

När fastighetsägare och hyresgästorganisationen förhandlar om hyrorna ska lägenhetens andel av areor för gemensamma aktiviteter, såsom utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation räknas in i hyran.

En presumtionshyra får enbart ändras under femtonårsperioden om det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten, det vill säga justering får ske vid sedvanliga årliga hyresförhandlingar. Hyran får inte höjas för standardhöjande åtgärder under presumtionstiden. Se 12 kap. 55 c § jordabalken (hyreslagen).

Kravet på viss högsta normhyra ska även omfatta värdet av hyresgästens egen insats i form av en schabloniserad nettoränta, dvs. ränta med hänsyn taget till ränteavdrag. Ränta bör vara tillämplig bankränta. För kooperativ hyresrätt får man tänka på att banken inte har någon säkerhet.

Normhyran ska anges per kvadratmeter boarea per år inklusive värdet av egen insats. Om vi som exempel har en lägenhet på 70 kvadratmeter med en hyra på 1 400 kr/kvm/boarea/år och betalar en insats på 200 000 kronor med en bankränta på 5 procent blir värdet av egen insats: 200 000 × 5 % = 10 000 – 30 % ränteavdrag = 7 000 kronor per år dvs. 100 kronor per kvadratmeter boarea. Hyran blir därefter 1 400 + 100 = 1 500 kr/kvm/boarea/år. 

Nej, både grundkravet på låg energianvändning (högst 88 procent av vad som krävs enligt Boverkets byggregler, BBR) och energibonusen (högst 56 procent av vad som krävs enligt BBR) avser hela byggnaden och inte endast den ombyggda delen. Detta framgår av 8 § 5 och 13 § 1 stödförordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande genom att kraven på låg energianvändning är knutna till byggnaden och inte del av byggnad.

När man ansöker om utbetalning ska man också skicka med en energideklaration. Av 5 § 2 lagen (2006: 985) om energideklaration för byggnader framgår att den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om byggnaden eller en del av byggnaden upplåts med nyttjanderätt, vilket innebär att en energideklaration ska upprättas för byggnaden i sin helhet.

Det finns en begränsning i EU:s statsstödsregler av hur stort belopp som får lämnas som stöd. Stödbeloppet får inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och rörelseresultatet för investeringen. Länsstyrelsen gör kontrollen med hjälp av en modell för beräkning av överkompensation. Modellen finns på Boverkets webbplats under Bidrag & garantier.

Kostnaderna och intäkterna nuvärdesberäknas med användande av en kalkylränta. Kalkylräntan ska avspegla en rimlig avkastning för projektet, inklusive en eventuell riskpremie som kan kopplas till den plats där projektet genomförs. Kalkylränta kan uttryckas som direktavkastning plus minus värdeförändring (inflation). Med begreppet direktavkastning avses kvoten mellan faktiskt alternativt marknadsmässigt driftnetto och en fastighets marknadsvärde alternativt pris.

Direktavkastningskravet varierar mellan olika marknader och en förändring av kravet ger stora effekter på utfallet i investeringskalkylen. Det är därför nödvändigt att direktavkastningskravet baseras på de lokala förutsättningarna i ärendet.

Som exempel kan nämnas några uppgifter om direktavkastningskrav för 2016. För Stockholms innerstad angavs ett intervall för direktavkastningskrav i området på 2,25–3,25 procent (enligt Newsecs marknadsinformation, källa Datscha AB, värdetidpunkt 31 december). Med utgångspunkt i den lägre nivån plus en kompensation för inflation som motsvarar Riksbankens långsiktiga inflationsmål kring 2 procent, bör därmed lägsta nivå för kalkylräntan ligga runt 4,25 procent. För Norrlands inland låg direktavkastningen enligt samma källa och värdetidpunkt i intervallet 6,5–7,5 procent. Med samma inflationsantagande bör en högsta nivå för kalkylräntan ligga runt 9,5 procent. Avvikelser i enskilda ärenden kan förekomma.  

Huvudentreprenörsansvaret innebär att huvudentreprenören för ett bygge är ansvarig för att se till att alla regler och avtal följs på ett bygge, även av underentreprenörer. Den sökande ska till ansökan om stöd skicka med en handling som styrker kravet på att den som utför arbetet tar ett huvudentreprenörsansvar som motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtal.

Den sökande kan lämna in en skriftlig försäkran om att huvudentreprenörsansvaret följs enligt de krav som ställs i kollektivavtal, alternativt att dessa krav skrivs in i entreprenadavtalet.

De ska visa att motsvarande svenska regler följs. Till exempel när det gäller kravet på F-skatt, att företaget visar upp ett intyg eller annan handling som visar att det i sitt hemland genom registrering eller på annat sätt genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter.

Enligt 9 § 1 stödförordningen (2016:881) ska stödmottagaren förbinda sig under femton års tid att se till att bostäderna (gäller inte studentbostäder) förmedlas genom överenskommelse med den kommunala bostadsförmedlingen eller på annat sätt enligt öppna och transparenta allmännyttiga principer.

Detta innebär att förmedlingsprinciperna ska vara tydliga, transparenta och offentliga. Förmedlingen ska ske på ett öppet och tydligt sätt och förmedlingsprinciperna ska vara lätt tillgängliga för bostadssökande. Det bör också vara vedertagna förmedlingsprinciper, det vill säga vedertagna och tillämpade på den marknad där de förmedlas.

Ja, om man uppfyller villkoren för stödet i övrigt. Då ska den förbindelse som gäller under femton år för till exempel normhyra, förmedlingsprinciper och användningssätt, i stället gälla under bygglovets längd. Vid tidsbegränsade bygglov ska inte stödbeloppet reduceras, utan det är endast villkorstiden som ska vara densamma som giltighetstiden för det tidsbegränsade bygglovet. Till exempel om det tidsbegränsade bygglovet är på tio år gäller villkoren för stödet under tio år. Om det tidsbegränsade bygglovet förlängs med fem år ska stödmottagaren anmäla detta till länsstyrelsen som sedan omprövar beslutet på så sätt att villkorstiden utökas med de fem åren.

När byggnadsprojektet har färdigställts, det vill säga när det finns ett slutbesked eller ett interimistiskt slutbesked. Projektet måste färdigställas inom två år räknat från påbörjandet. I anslutning till färdigställandet ska en energideklaration upprättas på beräknade värden. En ansökan om utbetalning måste ha kommit in till länsstyrelsen senast sex månader efter att projektet färdigställts.

Om projektet har färdigställts innan länsstyrelsen har fattat beslut om stöd, ska ansökan om utbetalning ha kommit in inom två månader från beslutet.

 

För att kunna visa att kraven på låg energianvändning (högst 88 procent av vad som krävs enligt Boverkets byggregler, BBR) och om sökanden sökt energibonus (högst 56 procent av vad som krävs enligt BBR) är uppfyllda.

Energideklarationen visar vilken energianvändning byggnaden har och den ska skickas in med ansökan om utbetalning till länsstyrelsen.

Eftersom det inte finns några uppmätta värden vid tillfället när ansökan om utbetalning ska lämnas in görs energideklarationen på beräknade värden. Energiexperten använder då olika beräkningsprogram för att få fram energianvändningen. Om det inte skett några större projektförändringar bör det då bli samma energianvändning som vid projekteringsberäkningen.    

Boverket (2024). Stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. https://www.boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-for-hyresbostader-och-bostader-for-studerande/ Hämtad 2024-09-19