Projektering och utförande av bostäders lämplighet
Nya byggnader och ändring av byggnader ska projekteras och utföras så att kraven på bostäders lämplighet kan uppfyllas. De nya byggreglerna som preciserar kraven börjar gälla den 1 juli 2025.
Nya bygg- och konstruktionsregler från 1 juli 2025
Denna vägledning handlar om de nya byggreglerna som träder i kraft den 1 juli 2025. Tänk på att de inte går att tillämpa innan dess, utan nu gäller Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.
Du kan läsa mer om de hur de nya byggreglerna är uppdelade och vad som är skillnaden mot de förra reglerna på sidan Nya byggregler.
Sidan vänder sig till
Sidan vänder sig till dig som letar efter övergripande vägledning om krav på projektering och utförande. Den vänder sig till dig som professionellt arbetar med krav på bostäders lämplighet.
Projektering är en förutsättning för att en byggnad ska kunna uppfylla kraven
Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta bygghandlingar såsom ritningar, rumsbeskrivningar med mera kan tas fram.
Byggreglerna preciserar kraven men trots detta behöver funktionskrav ofta brytas ned. Kravnedbrytning innebär att byggherren anger hur funktionskraven tillämpas i det enskilda fallet.
Vid uppförande av nya byggnader ska projekteringen ske:
- på ett fackmässigt sätt
- så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
- så att förutsatt underhåll kan ske.
8 §
Byggnader ska projekteras
- 1. på ett fackmässigt sätt,
- 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
- 3. så att förutsatt underhåll kan ske.
Projekteringen ska dokumenteras.
Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.
Projekteringen ska dokumenteras
Projekteringen ska även dokumenteras. Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Vid ändring kan det vara obehövligt vid enkla åtgärder av begränsad omfattning.
8 §
Byggnader ska projekteras
- 1. på ett fackmässigt sätt,
- 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
- 3. så att förutsatt underhåll kan ske.
Projekteringen ska dokumenteras.
Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.
Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar
Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggnadsåtgärderna. Det är vid utförandet som det faktiska genomförandet av uppförandeåtgärderna sker. Åtgärderna som genomförs vid utförandet bygger på den projektering av byggnaden som har gjorts inför uppförandet. Utifrån detta ska bygghandlingar upprättas så att den färdiga byggnaden kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål uppfylls. Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att utförandet görs
- på ett fackmässigt sätt, och
- enligt gällande handlingar.
9 §
Byggnader ska utföras
- 1. på ett fackmässigt sätt, och
- 2. enligt gällande handlingar.
De bygghandlingar som ligger till grund för utförandet ska vara projekterade på ett fackmässigt sätt, uppfylla de krav som gäller för åtgärden men även önskemål och behov som byggherren har för byggnaden. Vid utförandet så ska sedan dessa handlingar följas.
Vad menas med fackmässigt vid projektering och utförande?
Med fackmässigt menas att den person som projekterar och utför åtgärderna ska ha kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga.
Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur.
Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna pröva eller bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden.
Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?
Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta bygghandlingar utifrån att den färdiga byggnaden ska uppfylla kraven i föreskrifterna.
8 §
Byggnader ska projekteras
- 1. på ett fackmässigt sätt,
- 2. så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i denna författning uppfylls, och
- 3. så att förutsatt underhåll kan ske.
Projekteringen ska dokumenteras.
Första och andra styckena gäller inte om det är obehövligt.
Vad menas med förutsatt underhåll?
Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en byggnads förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas.
4 §
I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .
Förundersökning vid ändring av byggnad
För att kunna fastställa vilka krav som behöver uppfyllas vid ändring av en byggnad behöver byggherren ha kännedom om byggnaden. Kraven behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga om
- byggnaden har sådana brister i lämpligheten för sitt ändamål som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden, och
- åtgärden kan försämra lämpligheten för sitt ändamål i den befintliga byggnaden.
Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren också ha kännedom om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.
10 §
Vid ändring av en byggnad ska det klarläggas om
- 1. byggnaden har sådana brister avseende kraven på lämplighet för sitt ändamål som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden,
- 2. den planerade åtgärden kan medföra en försämring av egenskaperna i fråga om lämplighet för sitt ändamål i den befintliga byggnaden, och
- 3. ändringen kommer att medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan kan undvikas.
Syftet med en förundersökning enligt ovan är att tydliggöra byggherrens ansvar för att som ett led i projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper. Genom förundersökningen får byggherren ett viktigt underlag vid projekteringen av ändringsarbetena.
Med brister som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden avses brister i den ändrade delen som kan få betydelse för om byggnaden kan komma att uppfylla utformningskraven och de tekniska egenskapskraven.
Det behöver också uppmärksammas om ändringar i en del av byggnaden leder till konsekvenser som behöver åtgärdas i andra delar av byggnaden.
Med förundersökningen som underlag kan sedan såväl byggherre som byggnadsnämnd bedöma vilka krav som kan ställas på den aktuella åtgärden.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.