Vad beror boendesegregationen på?

Boendesegregation beror på en kombination av strukturella orsaker som bostadssegmentering, inkomstojämlikhet, direkt och indirekt diskriminering samt individuella preferenser. De olika variablerna samverkar med varandra på olika sätt för olika individer och i olika lokala kontexter.

Strukturella orsaker och individuella preferenser samverkar med varandra

Generellt lyfts två orsaksförklaringar till segregation fram – strukturella orsaker och individuella preferenser. Strukturella orsaker omfattar de möjligheter och de restriktioner som finns i samhället och som inte är valbara för individen. Individuella preferenser omfattar de beteenden och val som människor gör. Strukturella orsaker och individuella preferenser samverkar med varandra och bidrar tillsammans med att förklara varför det finns boendesegregation.

Strukturella orsaker

Bostadssegmentering

Hur staden är utformad påverkar möjligheten att bosätta sig på olika platser. Det handlar både om vilka typer av bostäder som finns och om var i staden de finns. Om olika upplåtelseformer är separerade från varandra i olika bostadsområden, och grupper med olika karaktäristika har olika tillgång till olika bostäder och bostadsområden, kan alltså den samhälleliga strukturen bidra till boendesegregation.

Inkomstojämlikhet

En ökande inkomstojämlikhet har bidragit till att människor med låg inkomst i allt högre grad bor i vissa bostadsområden samtidigt som andra med hög inkomst bor i andra områden. Generellt har hushåll med högre inkomster större möjligheter att välja de bostäder och bostadsområden som inte alla har råd att bosätta sig i, medan människor med låga inkomster inte alltid har samma möjligheter att välja.

Hushåll med begränsade ekonomiska resurser har svårare att välja var de bosätter sig, varför de mer resursstarkas preferenser blir styrande för fördelning av grupper över staden. Foto: Mikael Svensson/Scandinav

Direkt och indirekt diskriminering

En annan strukturell orsak till segregation är direkt och indirekt diskriminering mot olika grupper i befolkningen. Direkt diskriminering kan exempelvis ta sig uttryck i att en grupp eller individ nekas att köpa eller hyra en bostad på grund av deras sociala eller etniska tillhörighet. Indirekt diskriminering, i sin tur, inträffar när en grupp eller individ missgynnas av lagar, regler och villkor, trots att det ska vara lika för alla. Exempelvis kan krav på inkomst från tillsvidareanställning för att få hyra bostad missgynna personer som har sjukersättning, trots att denna inkomst kan anses vara lika bestående över tid. Även svårtillgänglig, eller bristande, information kan leda till indirekt diskriminering.

Individuella preferenser

Individuella preferenser handlar om vad individer föredrar och tycker om. Det handlar både om att individer eller grupper bosätter sig i ett specifikt bostadsområde som ett livsstilsval och om att individer undviker andra områden som de uppfattar som mindre attraktiva. Livsstilsval hänger ihop med vilken livsmiljö som ett visst bostadsområde kan erbjuda och hur en människa vill leva sitt liv. Var man väljer att bosätta sig kan påverkas av preferenser för att bo i flerbostadshus eller småhus, närhet till bra skolor, arbetsplats, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik. Det kan även påverkas av närhet till grönområden och lekparker eller möjligheten till ett rikt kulturliv och restaurangutbud. Det kan också handla om att grupptillhörigheten hos de individer som redan bor där lockar, exempelvis att de har liknande klasstillhörighet eller sexuell läggning som en själv, eller att familjemedlemmar bor där.

De individuella preferenserna kan också leda till att personer som delar samma etnicitet eller kultur väljer att bosätta sig i samma område. Tillgång till livsmedel och restauranger med specifik mat eller att det är enklare att få tillgång till information och särskilda nätverk, är några fördelar med att bo i samma bostadsområde som individer från samma etniska grupp. Liknande bosättningsmönster kan också vara en konsekvens av att individer känner behov av att försvara sig mot diskriminering i samhället.

Frivillig och ofrivillig segregation

De individuella preferenserna kan leda till både frivillig och ofrivillig segregation. Med frivillig segregation menas ett aktivt val att bosätta sig i ett visst bostadsområde som redan har en hög koncentration av invånare med liknande egenskaper som sig själv. Det är vanligare att individer med goda ekonomiska resurser kan göra sådana val.

Med ofrivillig segregation menas att individers valmöjligheter är så begränsade att de hänvisas till de bostadsområden där de har råd, eller en möjlighet att bosätta sig, alternativt att de blir kvar när andra väljer att flytta därifrån. Det behöver i sig inte vara negativt, men det får negativa konsekvenser om det leder till stora skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor.