Skydd mot buller vid uppförande av lokaler

Kraven om skydd mot buller i lokaler finns till för att skydda människors hälsa. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredställande förhållanden. Byggreglerna ställer krav på att byggherren ska ta fram preciserade krav för fem ljudegenskaper för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om skydd mot buller i PBL och PBF vid uppförande av lokaler. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om vilka regler som gäller för buller i lokaler. Den vänder sig till dig som arbetar med att projektera och bygga lokaler och till dig som arbetar med att bedöma om reglerna är uppfyllda. Sidan kan även vara ett stöd för dig som arbetar på länsstyrelsen och ska pröva ett överklagande

Kraven på skydd mot buller preciseras i byggreglerna

De grundläggande kraven på skydd mot buller finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Byggreglerna ställer krav på att byggherren i samband med en fackmässig projektering ska ta fram preciserade krav för fem ljudegenskaper för att uppfylla det tekniska egenskapskravet om skydd mot buller.

Du kan läsa mer om Boverkets föreskrifter om skydd mot buller och konsekvensutredning i Boverkets författningssamling. Du kan ladda ner konsekvensutredningen för BFS 2024:10 som pdf-fil på sidan om föreskriften i Boverkets författningssamling.

Boverkets föreskrifter (2024:10) om skydd mot buller i byggnader (i Boverkets författningssamling)

Byggreglerna ställer krav på att byggherren ska ta fram preciserade krav för fem ljudegenskaper som ska gälla vid lokalernas avsedda användning. Vid ändring av en byggnad finns det möjligheter att anpassa de preciserade kraven med hänsyn till byggnadens förutsättningar.

Skydd mot buller vid ändring av byggnader

Kraven gäller för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kraven gäller också för åtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan. Kraven får då anpassas och avsteg göras, i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning.

Nya byggregler börjar gälla 2025

Boverkets nya byggregler börjar gälla den 1 juli 2025. De nya reglerna kan börja tillämpas direkt när de börjar gälla.

Under en övergångsperiod är det möjligt att tillämpa äldre regler, Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, för åtgärder som

• kräver bygglov, om ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
• kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
• inte kräver vare sig bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.

Du kan läsa mer om när reglerna gäller och övergångsbestämmelser på sidan Krav på skydd mot buller.

Krav på skydd mot buller

Övergripande bestämmelser

För skydd mot buller finns vissa övergripande bestämmelser. De gäller vid uppförande av alla typer av byggnader om det inte är en mycket enkel byggnad, till exempel ett växthus eller en friggebod. Bestämmelserna beskriver vad som gäller för mindre avvikelse, projektering och utförande, kontroller samt byggprodukter och material.

Övergripande bestämmelser för skydd mot buller

Krav på skydd mot buller i lokaler

I byggreglerna om skydd mot buller i lokaler finns krav på att utrymmen ska utformas så att buller dämpas i den omfattning som den avsedda användningen kräver.

Vid projekteringen av lokaler ska vissa bestämda ljudegenskaper beaktas, dessa egenskaper är:

• ljudnivåskillnad,
• stegljudsnivå,
• ljudnivå från installationer och motordrivna anordningar,
• ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, och
• efterklangstid.

Syftet med kraven är att lokaler ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av dem som använder byggnaden, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa. Det ska vara möjligt att sova, vila och arbeta under tillfredsställande förhållanden.

Kraven avser ljudnivåer och ljudnivåskillnader inom ett visst utrymme och över en viss tidrymd, vilket medför att man bör räkna med medelvärden över ett antal positioner och tidsperioder för att få fram representativa värden som sedan kan jämföras med aktuella krav.

Stöd för projektering

Som stöd till den konkreta projekteringen av skydd mot buller kan vedertagna och relevanta standarder, branschregler och handböcker behöva användas.

Stöd för kontroll

Som stöd vid en kontrollmätning av ljudnivåskillnad och ljudnivå finns det vedertagna och relevanta standarder, branschregler och handböcker.

Vad menas med avsedd användning?

Det ställs krav på att projektering ska utföras fackmässigt. Att göra en fackmässig projektering innefattar en fackmässig bedömning av lokalernas avsedda användning. Därför är det viktigt att projektören gör en inledande orientering om vilka nivåer av störningar respektive känslighetsnivåer som kan bedömas råda i lokalerna under representativa förhållanden. Även en orientering om buller från omgivningen och omgivningens känslighet för buller från lokalerna ingår i den inledande orienteringen. Projekteringen ska leda till att byggherren ställer preciserade krav för de fem ljudegenskaper som räknas upp i författningen. Hänsyn tas till verksamhetens ljudalstring och behovet av skydd mot buller till angränsande utrymmen inom och utanför verksamheten samt verksamhetens behov av skydd mot buller från ljudkällor utanför verksamheten.

Läs om vad fackmässighet är på sidan Övergripande bestämmelser.

Övergripande bestämmelser

Dokumentation

Författningen ställer krav på att projekteringen ska dokumenteras. Det finns också krav på att upprätta en bullerskyddsdokumentation som beskriver förutsättningarna för byggnadens skydd mot buller. Förutsättningarna bestäms i den inledande orienteringen. Det färdiga resultatet av skydd mot buller för byggnadens användare ska också redovisas i bullerskyddsdokumentationen.

Vad menas med lokaler?

Med lokaler menas i detta sammanhang i stort sett allt som inte är bostäder. Det kan vara skolor, kontor eller vårdlokaler men även garage, industrilokaler, affärslokaler och hotell.

Ljudnivåskillnad

Kravet på lägsta tillåtna ljudnivåskillnad är ett mått på byggnadens förmåga att dämpa luftburet ljud mellan två utrymmen som är avskilda med en byggkonstruktion, exempelvis en vägg, eller ett bjälklag. Ljudnivåskillnad mäts eller beräknas som ljudnivåer vid olika frekvenser och viktas till ett vägt entalsvärde. Värdet, vid både beräkningar och mätningar, är anpassat efter ett standardiserat spektrum, som skickas ut i det ena rummet genom en högtalare. Ett högre värde på ljudnivåskillnaden innebär att ljudet dämpas bättre. Förmågan att isolera luftljud hos de enskilda byggdelarna, vägg, dörr, glasparti eller bjälklag benämns reduktionstal. Reduktionstalet används vid projekteringen för att räkna ut ljudnivåskillnaden mellan två avskilda utrymmen där alla överföringsvägar räknas in.

Kraven på ljudnivåskillnad gäller både inom byggnaden och från utrymmen i intilliggande byggnader. Syftet är att minska störningar av luftburet ljud mellan olika utrymmen i lokaler. Det kan vara ljud från till exempel samtal eller ljud- och bildsystem, men även från installationer som fläktar, pumpar, kompressorer med mera. Kravet på ljudnivåskillnad mellan två utrymmen bör bestämmas så att ljudnivån är tillräckligt låg för avsedd verksamhet i ett utrymme, med hänsyn till aktuell verksamhet i de angränsande utrymmena. Ljudnivåskillnaden påverkas av rumsvolymer och areor i avgränsande väggar och bjälklag. Kraven bör därför bestämmas i båda riktningar, där det högsta kravet blir dimensionerande för konstruktionernas reduktionstal.

Även om det vid projekteringen av byggnaden inte är bestämt vilken verksamhet som ska bedrivas i lokalerna går det att underlätta för olika verksamheter som kan orsaka bullerstörningar och bereda utrymme för extra ljudisolering. Exempel på detta är att ta till extra takhöjd eller utrymme för flytande golv, redan när man projekterar byggnaden.

Stegljudsnivå

Avsikten med att ställa krav på stegljudsnivå är att, i första hand, skydda mot buller som uppkommer när personer går i angränsande utrymmen. Kravet ger också ett visst skydd mot störande ljud från andra typer av slag eller stötar mot golv i angränsande utrymmen, exempelvis skrapande ljud från stolar.

Stegljudsnivå mäts eller beräknas som ljudnivåer vid olika frekvenser och viktas till ett vägt entalsvärde. Värdet är anpassat efter en standardiserad stegljudsapparat, vid både beräkningar och mätningar.

Ljudnivå från installationer och motordrivna anordningar

Boverket har valt att inte definiera begreppet ”installationer”. Skälet är att det kan finnas en variation av vilka anordningar som omfattas av begreppet beroende på den tekniska egenskap som begreppet berör. Vad som ingår i ”installationer” får göras med hjälp av en fackmässig bedömning i det enskilda fallet. Exempel på installationer är fast monterad utrustning för luftbehandling, vattenförsörjning, termiskt klimat och avlopp. Exempel på motordrivna anordningar är anordningar för persontransporter och dörröppning. Motordrivna anordningar definieras i PBF. Exempel på motordrivna anordningar är hissar, portar och anordningar som forslar bort avfall från byggnader.

Vissa verksamheter har speciella installationer och motordrivna anordningar som kan orsaka buller både i egna och angränsande lokaler och bostäder. Förekomsten av sådana anordningar bör kartläggas i den inledande orienteringen.

Vid projektering och vid kontrollmätning av ljudnivåer bör installationer och motordrivna anordningar vara i ett driftfall som motsvarar representativa förhållanden.

Vad menas med representativa förhållanden?

Representativa förhållanden kan ses som normal drift av en källa som avger ljud. De flesta installationer och motordrivna anordningar i en byggnad går för det mesta i normal drift till exempel fläktar, värmepumpar eller hissar. För källor som har en varierande ljudalstring tas normalt ett medelvärde fram för en hel driftscykel, eller för en timmes representativ drift om det inte går att bestämma någon driftscykel för aktuell källa.

Ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor

Vid projekteringen av lokaler ska man beakta ljudnivåer från yttre ljudkällor. Ofta delas de yttre ljudkällorna in i olika klassificeringar. Exempelvis nämns omgivningsbuller i PBL som består av vägtrafik, spårtrafik, flygtrafik och buller från industrier. Det kan även finnas andra yttre ljudkällor som bör beaktas, exempel är ljud från skolgård och idrottsverksamhet.

Vad menas med trafik?

Med ”trafik” menas den trafikmängd och sammansättning av fordon som passerar på närliggande vägar och spår samt flygtrafik. Vilken fordonstrafik, spårtrafik och flygtrafik som ska tas med i beräkningarna måste avgöras från fall till fall. Utredningen av ljudnivåer utomhus görs normalt vid framtagande av detaljplan, eller vid bygglovet om platsen ligger utanför detaljplanelagt område. Detta görs för att bedöma platsens lämplighet för bebyggelse. Utredningen kan behöva kompletteras och göras mer detaljerad när det är dags att dimensionera fasadens ljuddämpning.

Förutsättningar för ljudnivåer från trafik

För trafik bestäms normalt en maximal ljudnivå och en så kallad dygnsekvivalent ljudnivå för de förhållanden som råder under ett trafikårsmedeldygn. För maximal ljudnivå ställs ofta krav på en ljudnivå som får överskridas ett visst antal gånger under en dag eller under en natt när representativa förhållanden råder.

Vad är ett trafikårsmedeldygn?

Ett trafikårsmedeldygn är trafiken under ett år delat med 365 dagar.

Andra yttre ljudkällor än trafik

För andra yttre ljudkällor än trafik ställs normalt krav på ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus under tidsperioder då det råder representativa förhållanden för ljudkällorna. Andra yttre ljudkällor som bör beaktas är exempelvis ljud från industrier, men även fläktar, kylare eller liknande installationer som inte hör till någon industri bör beaktas. Det kan också vara ljud från en skolgård eller idrottsverksamhet.

Vad menas med representativa förhållanden?

Representativa förhållanden kan ses som normal drift av en källa som avger ljud. Vad som räknas in i andra yttre ljudkällor än trafik och vad som är representativa förhållanden för de yttre ljudkällorna måste avgöras specifikt för varje enskilt projekt. Detta görs normalt vid bedömning av platsens lämplighet i samband med framtagande av detaljplan, eller vid bygglov om platsen ligger utanför detaljplanelagt område. För källor som har en varierande ljudalstring är det vanligt att ett medelvärde tas fram för en hel driftscykel, eller för en timmes representativ drift om det inte går att bestämma någon driftscykel för aktuell källa.

Efterklangstid

Efterklangstid är ett mått på hur lång tid det tar för ett ljud att klinga av i ett rum. Som exempel kan det vara cirka 0,5 sekunder i bostadsrum och flera sekunder i en kyrka. Efterklangstiden påverkar både ljudnivå och taluppfattbarhet i ett rum. För vissa lokaler är det extra viktigt med fackmässig projektering av akustiken, exempelvis lektionssalar och hörsalar.

Taluppfattbarheten har stor inverkan på elevers möjligheter att ta till sig undervisningen. Detta gäller särskilt för elever som har hörsvårigheter av något slag, permanenta eller tillfälliga. Även en lätt förkylning, som är vanlig hos unga människor, försämrar taluppfattbarheten. Det medför att lokalerna måste utformas för goda talförhållanden och reducerat buller, där efterklangstiden är en viktig parameter.

Annan lagstiftning som berör buller inomhus

Regler om skydd mot buller inomhus finns även i andra lagar, förordningar och föreskrifter, se exempel nedan.

Dessa regler ingår inte i den bedömning som byggnadsnämnden ska göra men kan påverka driften av verksamheten och ljudmiljön i angränsande bostäder och lokaler.

Miljöbalken

Den som bedriver en verksamhet måste ha kunskap om miljöbalkens hänsynsregler. Det innebär att man ska ha den kunskap som behövs, med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål.

Andra myndigheter som ger ut regler om buller inomhus

Regler om buller inomhus ges även ut av Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket och Trafikverket.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har föreskrifter om högsta tillåtna ljudnivåer på arbetsplatser. 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön ( på Arbetsmiljöverkets webbplats)

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens allmänna råd går att tillämpa för tillsyn enligt miljöbalken i rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus FoHMFS 2014:13 (på Folkhälsomyndighetens webbplats)

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om buller från byggverksamhet.

Allmänna råd om buller från byggplatser (på Naturvårdsverkets webbplats)

Trafikverket

Trafikverket har riktlinjer för ljudnivåer inomhus vid nybyggnad av infrastruktur.

Styrande och stödjande dokument (på Trafikverkets webbplats)