Övergripande bestämmelser för skydd mot buller

Till byggherrens stöd under byggprocessen finns ett antal övergripande bestämmelser som ska följas. Bestämmelserna beskriver exempelvis hur projektering, utförande och kontroll ska utföras. Bestämmelserna beskriver också att det finns möjlighet till mindre avvikelse från föreskrifterna och att en bullerskyddsdokumentation ska upprättas. De nya byggreglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig till dig som letar efter vägledning om byggprocessen beträffande skydd mot buller i byggnader. Sidan vänder sig till dig som professionellt arbetar med dessa frågor.

Mindre avvikelse

Det finns en möjlighet i enskilda fall att göra mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna. Det är dock flera förutsättningar som ska vara uppfyllda. Regeln om mindre avvikelse ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag och förordning och får inte medföra att boende och brukare utsätts för oacceptabla hälsorisker.

Vad är en mindre avvikelse?

En mindre avvikelse är ett mindre avsteg från en föreskrift. Möjligheten till mindre avvikelse finns, för att kraven i föreskrifterna kan vara orimliga i ett enskilt fall. Genom att göra en mindre avvikelse så är det möjligt att utföra lösningar som uppfyller syftet med ett krav, trots att de strider mot kravet. Det kan finnas större behov av att göra mindre avvikelser från föreskrifterna, jämfört med tillämpningen av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, eftersom vissa delar som där var allmänna råd, exempelvis tabellvärden för bostäder, nu är bindande föreskrifter.

När får mindre avvikelser göras?

Det är bara undantagsvis, under speciella förhållanden, som mindre avvikelser från kraven i föreskrifterna får göras. Alla följande förutsättningar ska vara uppfyllda:

• det är ett enskilt fall
• avvikelsen är mindre
• det finns särskilda skäl
• byggnaden kan antas bli tekniskt tillfredsställande trots avvikelsen, och
• det finns ingen avsevärd olägenhet från annan synpunkt.

Mindre avvikelser får bara göras från krav i Boverkets föreskrifter. Regeln om mindre avvikelser ger inte möjlighet att göra avvikelser från krav i lag eller förordning. Även om byggherren gör en mindre avvikelse från kraven i föreskrifterna måste byggnaden ändå bli tekniskt tillfredsställande och därmed inte utsätta boende och brukare för oacceptabla hälsorisker.

Byggherrens och byggnadsnämndens roll kopplat till mindre avvikelser

Om byggherren vill göra en mindre avvikelse från ett tekniskt egenskapskrav ska byggnadsnämnden inte pröva om mindre avvikelser medges eller inte. Det är byggherren själv som har ansvaret för att avgöra om en mindre avvikelse är lämplig. Byggherren ska i samband med projekteringen ha dokumenterat skälen till avvikelsen. Det kan ske genom en notering i en relevant handling, en ritning eller annat underlag. Byggherren kan också utveckla skälen till avvikelsen för byggnadsnämnden på det tekniska samrådet. Om byggherren tillämpar regeln om mindre avvikelse felaktigt, kan byggnadsnämnden neka starbesked eller slutbesked.

Skillnad mellan mindre avvikelser och anpassning av krav vid ändring

Mindre avvikelser från föreskrifterna är inte samma sak som anpassning och avsteg från kraven vid ändring. Vid ändring av en byggnad ska byggnadsnämnden godta att man fastställer kravnivån med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Kravnivån i det enskilda fallet fastställs utifrån den enskilda byggnaden och den aktuella åtgärden. Därför behöver regeln om mindre avvikelser sällan användas för att anpassa krav vid ändring.

Projektering och utförande

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader ska en projektering utföras. Projekteringen ska leda till handlingar som ger förutsättningar för att uppföra byggnaden så att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls.

Projektering är en förutsättning för att en byggnad ska kunna uppfylla kraven

Vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader ska projekteringen ske:

• på ett fackmässigt sätt
• så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter uppfylls
• så att förutsatt underhåll kan ske.

Vad är projektering?

Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår det aktiva uppförandet eller ändringen av en byggnad. Projekteringen inleds med att byggherrens alla krav på och önskemål om byggnaden preciseras, samt att alla förutsättningar och villkor som kan påverka den fortsatta projekteringen kartläggs. I projekteringen fastställs sedan byggnadens konstruktion, utformning och installationer vilket leder till att kompletta bygghandlingar såsom ritningar, rumsbeskrivningar med mera kan tas fram.

Kraven om skydd mot buller för bostäder är väl preciserade och ska kunna användas direkt vid projekteringen. Kraven för lokaler är utformade som ett mer generellt funktionskrav och ställer krav på byggherren att beakta fem ljudegenskaper vid projekteringen av den aktuella byggnaden. Att beakta ljudegenskaperna innebär att projekteringen ska leda till preciserade krav för de fem ljudegenskaperna.

Du kan läsa mer om kraven för bostäder på sidan Skydd mot buller vid uppförande av bostäder.

Skydd mot buller vid uppförande av bostäder

Du kan läsa mer om kraven för lokaler på sidan Skydd mot buller vid uppförande av lokaler.

Skydd mot buller vid uppförande av lokaler

Projekteringen ska dokumenteras

Projekteringen ska även dokumenteras. Kraven på projektering och dokumentation gäller inte om det är obehövligt. Växthus, garage, carport och friggebod är exempel på byggnader där projektering och dokumentation av skydd mot buller är obehövligt. Vid ändring kan det vara obehövligt vid enkla åtgärder av begränsad omfattning.

Utförandet ska göras på ett fackmässigt sätt och enligt gällande handlingar

Projekteringsarbete är det förberedande arbete som går ut på att skapa förutsättningar för att kunna utföra byggnadsåtgärderna. Utifrån detta ska bygghandlingar upprättas så att byggnaden kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om skydd mot buller uppfylls. Vid uppförande av en byggnad ställs det krav på att arbetet utförs

• på ett fackmässigt sätt, och
• enligt gällande handlingar.

Vad menas med fackmässigt sätt vid projektering och utförande?

Med ett fackmässigt sätt menas att den person som projekterar eller utför åtgärderna ska ha den kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Fackmässighet kan uppnås till exempel genom att använda vetenskapligt baserade metoder, lämpliga branschstandarder, branschregler eller andra accepterade metoder för att utföra arbetsmoment på ett sakkunnigt sätt. Metoderna som används ska vara tillförlitliga.

Den som projekterar på ett fackmässigt sätt tar fram underlag och utför arbete som gör att andra fackmän kan bilda sig en uppfattning om innehållet, till exempel genom användningen av väldefinierade begrepp och enheter samt genom upplägg och struktur.

Byggnadsnämnden kan utifrån kravet på fackmässighet till exempel begära in tydligare handlingar. Detta krav förstärker således byggnadsnämndens mandat att begära de handlingar som krävs för att kunna pröva eller bedöma de krav som uppkommer vid handläggningen av ärenden.

Vad menas med att arbetet ska kunna utföras så att kraven uppfylls?

Att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att kraven i Boverkets föreskrifter om skydd mot buller uppfylls innebär ett krav på projekteringen. Projektören måste ta hänsyn till alla krav i föreskrifterna och upprätta bygghandlingar utifrån att den färdiga byggnaden ska uppfylla kraven i föreskrifterna.

Vad menas med förutsatt underhåll?

Med underhåll menas en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med begreppet förutsatt underhåll menas det underhåll som kan förväntas behöva utföras under en byggnads förväntade livslängd. Att ta hänsyn till förutsatt underhåll i projekteringen innebär krav på att byggnaden ska utformas på sätt som gör det möjligt att utföra sådant underhåll som kan förväntas. Det kan exempelvis innebära att det ska finnas tillräcklig plats för förväntat underhåll och att delar som förväntas bytas, som till exempel filter i ett ventilationssystem ska vara åtkomliga. Det kan också innebära att stomljudsdämpande åtgärder ska vara åtkomliga för inspektion.

Förundersökning vid ändring av byggnad

För att kunna fastställa vilka krav som behöver uppfyllas vid ändring av en byggnad behöver byggherren ha kännedom om byggnaden. Kraven behöver också relateras till den aktuella åtgärden och den tänkta användningen. Därför ska byggherren inför en ändring av en byggnad klarlägga om

• byggnaden har sådana brister avseende kraven på skydd mot buller som kan få betydelse för den avsedda användningen och som kan åtgärdas inom ramen för åtgärden, och
• åtgärden kan försämra skyddet mot buller i den befintliga byggnaden på sådant sätt att försämringen får betydelse för den avsedda användningen.

Eftersom även varsamhetskravet och förvanskningsförbudet ska tillgodoses behöver byggherren också ha kännedom om byggnadens kulturvärden och hur de påverkas av de tänkta åtgärderna.

Syftet med en förundersökning enligt ovan är att tydliggöra byggherrens ansvar för att som ett led i projekteringen ta reda på den befintliga byggnadens egenskaper. Genom förundersökningen får byggherren ett viktigt underlag vid projekteringen av ändringsarbetena.

Med brister som kan åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden avses brister i den ändrade delen som kan få betydelse för om byggnaden kan komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Ett exempel är att vid byte av fönster eller dörr går det att ställa krav på fönstrets eller dörrens brandsäkerhet, tillgänglighet, energiprestanda, barnsäkerhet, u-värde och förmåga till skydd mot buller. Ett annat exempel är att vid byte av golvytskikt bör kravet på högsta tillåtna stegljudsnivå beaktas.

Det behöver också uppmärksammas om ändringar i en del av byggnaden leder till konsekvenser som behöver åtgärdas i andra delar av byggnaden. Om man till exempel utökar eller flyttar ett kök, WC eller dusch i en bostad kan den nya planlösningen och ny dragning av rörinstallationer kan ge ökat buller i angränsande bostäder eller lokaler. Ett byte av en fläktmotor kan orsaka mer buller från ventilationssystemet i en stor del av byggnaden.

Med förundersökningen som underlag kan sedan såväl byggherre som byggnadsnämnd bedöma vilka krav som kan ställas på den aktuella åtgärden.

Använd erfarenheterna från den befintliga byggnaden

Förutsättningarna skiljer sig åt vid ändringar jämfört med uppförande av nya byggnader. Vid uppförande av nya byggnader väljer man material och tekniker som kan antas medföra att den nya byggnaden får de eftersträvade egenskaperna. I en befintlig byggnad har val av material och teknik redan skett och inför en ändring går det att mäta vilka egenskaper dessa val har gett upphov till. Därför får man använda erfarenheter från den befintliga byggnaden vid projekteringen. Om en lösning har fungerat tillfredsställande och byggnadens avsedda användning inte kommer ändras jämfört med den förra samt att förutsättningarna i övrigt inte har ändrats så bör den lösningen kunna godtas även framöver.

Kontroll

För att kvalitetssäkra byggprocessen ställs krav på att byggherren ska genomföra kontroller. Kontrollerna ska utföras fackmässigt och gäller oberoende av de kontroller som tas upp i kontrollplanen.

Allmänt om kontroll

Byggherren ska se till att det utförs kontroller av att kraven i Boverkets föreskrifter om skydd mot buller uppfylls. Samtliga krav enligt författningen ska kontrolleras. Det finns tre alternativ när kontrollerna kan göras:

• under projektering och utförande,
• i den färdiga byggnaden eller anläggningen, eller
• en kombination av under projektering och utförande och i den färdiga byggnaden eller anläggningen.

För kontroll av kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) måste dock kontrollerna utföras under projektering och utförande.

Kontroll ska utföras fackmässigt

Med vilken regelbundenhet och hur ingående kontroller ska utföras bestäms genom en fackmässig bedömning av byggherren och dess organisation i varje enskilt fall. Vissa krav kan kontrolleras på ett enklare sätt, andra krav måste kontrolleras mer ingående och vid fler tillfällen under byggprocessen. Kravet om fackmässighet innebär att den som utför kontroller ska ha den kompetens som motsvarar vad som kan krävas av en person som arbetar yrkesmässigt inom den aktuella professionen. Vilka kunskaper och färdigheter som behövs, beror på sakområdet och åtgärdens komplexitet. Fackmässighet avser kunskap och färdigheter, inte att man gått en viss speciell utbildning eller är certifierad. Att arbeta fackmässigt med kontroll inom den tekniska egenskapen skydd mot buller innebär att vara insatt i och följa accepterade tillförlitliga metoder, exempelvis svenska, internationella eller branschstandarder. Det innebär också att kunna bedöma när kontrollen av ett visst krav ska äga rum. För kontroll där provning eller mätning ingår, innebär kravet på fackmässighet att den som utför kontrollen ska kunna hantera de instrument eller den utrustning som behövs för kontrollen.

Om byggherren själv inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra kontrollerna på ett fackmässigt sätt, ansvarar byggherren för att någon annan i organisationen har tillräcklig kompetens. Det kan vara en projektör, en arbetsledare eller en annan person som byggherren anlitar.

Resultatet av kontrollen ska dokumenteras

För att kvalitetssäkra byggprocessen ska resultatet av kontrollen dokumenteras.

Det finns inga formkrav för hur dokumentationen av kontrollen ska se ut, men av dokumentationen ska det framgå att kraven kontrollerats och på vilket sätt de kontrollerats. Detta innebär normalt att det av dokumentationen ska framgå vilken kontrollmetod som användes, tidpunkten för kontrollen samt vem som utförde kontrollen. Dokumentationen av kontrollerna kan bestå av eller innehålla till exempel fotografier, protokoll eller intyg.

Dokumentation inom den tekniska egenskapen skydd mot buller kan exempelvis vara fotografier av märksskyltar på dörrar eller ett intyg att rätt fönster är mottaget och monterat. Det kan även vara ett protokoll från en mätning av ljudnivåskillnad och stegljudsnivå mellan ett urval av utrymmen.

Kontroll under projekteringen

För kontroll av kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6) måste kontrollerna utföras under projektering och utförande. Även vid kontroll av krav i andra författningar kan det, utifrån vad som följer av en fackmässig bedömning, bli aktuellt att utföra kontroll i projekteringsskedet.

Vid kontroll under projektering ska det kontrolleras att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade i handlingarna.

Inom den tekniska egenskapen skydd mot buller är dimensionerande förutsättningar exempelvis vilka ljudnivåer byggnaden är utsatt för från yttre ljudkällor eller vilka aktiviteter som kan förväntas i byggnadens lokaler. Tillförlitliga projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar finns exempelvis i nationella och internationella standarder eller vedertagna branschregler. För att kunna använda relevanta metoder och göra relevanta beräkningar måste projektören vara insatt i byggnadens tänkta material och användning.

Kontroll under utförandet

Kontroll som genomförs under utförandet ska säkerställa att arbetet utförs enligt de handlingar som upprättats och kontrollerats under projekteringen. Syftet är att säkerställa att rätt byggprodukter används och att rätt arbetsmoment genomförs på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Byggprodukter

Byggherren ska välja byggprodukter vars väsentliga egenskaper är lämpliga för att den färdiga anläggningen ska uppfylla reglerna. Byggherren ska avgöra om produkterna är lämpliga att användas i projektet.

För att byggherren ska kunna bedöma lämpligheten ska byggprodukter ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för anläggningens förmåga att uppfylla de ställda kraven. Byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska anses ha kända och dokumenterade egenskaper i de avseenden som de är förhandsbedömda. Vilka slags byggprodukter som anses ha förhandsbedömda egenskaper framgår av. Egenskaper hos andra byggprodukter än byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper ska provas eller bedömas genom annan vedertagen metod. Inom Europeiska unionen vedertagen metod ska användas där sådan finns. 

För byggprodukter med förhandsbedömda egenskaper kan kontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av dokumentationen av de bedömda egenskaperna.

Du kan läsa mer om återvända byggprodukter och återbruk av bärverksdelar på sidorna CE-märkning och återbruk och Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar.

CE-märkning och återbruk

Återbruk av sammansatta byggprodukter och byggnadsdelar

Byggprodukter ska kontrolleras när de levereras

Byggherren ansvarar för att byggprodukterna kontrolleras när de tas emot på byggarbetsplatsen för att säkerställa att de har de egenskaper som förutsatts under projekteringen. Denna mottagningskontroll är en viktig del av kontrollen under utförandet. När man tar emot byggprodukterna ska man verifiera och dokumentera att leveransen motsvarar de byggprodukter som framgår av handlingarna.

Mottagningskontrollen ska göras för alla byggprodukter, oavsett kravet på skydd mot buller på den byggnadsdel där byggprodukten ska ingå. Syftet är att säkerställa att det som levereras till byggarbetsplatsen, och byggs in i byggnaden, faktiskt är det som förutsatts och dokumenterats under projekteringen.

Kontroll i den färdiga byggnaden

I den färdiga byggnaden ska kontroll göras genom:

• mätning: en fysisk bestämning, enligt en tillförlitlig metod, av ett siffervärde för en viss egenskap,
• provning: ett praktiskt försök för att utreda om en viss funktion har uppnåtts, eller
• besiktning: en visuell kontroll av att ett visst utförande överensstämmer med dokumentationen av projekteringen.

Krav på kontroll gäller oberoende av kontrollplan PBL

Krav på kontroll gäller oberoende av de kontroller som tas upp i kontrollplan PBL. Det innebär att kontrollplan PBL sannolikt endast omfattar en liten del av alla kontroller som byggherren måste genomföra för att uppfylla kraven på kontroll enligt Boverkets föreskrifter; detta eftersom kontrollplan PBL endast ska avse så kallade kritiska moment.

Kontrollplan

Dokumentationen av kontrollerna av projekteringen kan vara ett lämpligt underlag för riskbedömningen inför förslaget till kontrollplan PBL. Byggnadsnämnden kan också begära att få se dokumentationen vid det tekniska samrådet.

Tekniskt samråd

Bullerskyddsdokumentation

Bullerskyddsdokumentationen är avsedd att sammanfatta förutsättningarna för och utformningen av byggnadens skydd mot buller.

Varför behövs en bullerskyddsdokumentation?

En byggnads skydd mot buller är ofta är en dold egenskap. Det behöver till exempel inte vara uppenbart varför en viss typ av fönster är monterat i en viss fasad eller varför det ligger en viss typ av stegljudsdämpande matta under parketten. Under förvaltningen av byggnaden kan bullerskyddsdokumentationen användas som ett stöd inför och under underhållsarbeten och framtida ändringar av byggnaden. Vid byte eller underhåll av byggnadsdelar kan bullerskyddsdokumentationen hjälpa till att välja rätt produkt eller metod så att byggnadens skydd mot buller kan antas komma att fortsätta att vara uppfylld under en ekonomiskt rimlig livslängd.

När behöver en bullerskyddsdokumentation upprättas?

En bullerskyddsdokumentation ska upprättas i samband med att ett byggprojekt avslutas. Den dokumentation som görs under projektering, utförande och kontroll utgör ett lämpligt underlag till bullerskyddsdokumentationen. Vid uppförande av en ny byggnad ska dokumentationen avseende skydd mot buller omfatta hela den nyuppförda byggnaden. Vid ändring av en byggnad ska den omfatta den ändrade delen.

När det gäller större och komplexa byggnader, exempelvis flerbostadshus, skolor eller vårdbyggnader är det viktigt att arbeta metodiskt med bullerskyddsdokumentationen. För enklare projekt, exempelvis en- eller tvåbostadshus kan förfarandet förenklas.

När behöver inte en bullerskyddsdokumentation upprättas?

En bullerskyddsdokumentation behöver inte upprättas för en åtgärd som inte är lov- eller anmälningspliktig. Det kan också finnas åtgärder som kräver lov- eller anmälningsplikt där det bedöms att en bullerskyddsdokumentation inte behövs. Det kan gälla enklare byggnader där hälsokonsekvenser av buller kan anses vara begränsade. Exempel på sådana byggnader där det inte behövs någon bullerskyddsdokumentation är växthus, garage, carport och friggebod.

Vad ska en bullerskyddsdokumentation innehålla?

En bullerskyddsdokumentation kan exempelvis innehålla kortfattade beskrivningar av:

• Skiljekonstruktioner och angränsande konstruktioner, som säkerställer ljudnivåskillnad och stegljudsnivå mellan angränsande utrymmen och bostäder eller ljudnivåskillnaden mellan byggnadens utsida och insida.
• Delar av installationer för luftväxling, vatten, värme, avlopp, hissar med mera som kan påverka ljudnivån i bostaden.
• Riskfaktorer som bör beaktas under byggnadens användningstid, exempelvis åldring av material eller utbyte av material vid ändringsarbeten, särskilt sådana som normalt sitter dolda och därmed svårligen kan inspekteras vid besiktningar och liknande.