Arkitekturstaden Malmö

Arkitekturstaden Malmö är en ändring av översiktsplanen genom tillägg. Dess ställningstaganden har sin grund i nio teser utifrån ämnesområdena funktion, form och framtid. Dessa teser motsvarar kommunens ambitioner i frågor om arkitektur. Frågeställningarna som hanteras i planen utgår genomgående från de nio teserna. Detta gör planen till ett bra dialogstöd.

Från abstrakta resonemang till konkreta exempel

Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt och Anna Modin, arkitekt, båda vid Malmö Stad Stadsbyggnadskontor. Foto: Bojana Lukac

Långsiktig ambition kring stadens gestaltning

Arkitekturstaden Malmö redogör för kommunens långsiktiga ambitioner kring arkitektur och stadens gestaltning. I denna ingår gestaltandet av allt i den byggda miljön, vilket Malmö menar är stadsstrukturerna, bebyggelsen, stadsrummen och parkerna. Arkitekturstaden Malmö ska medverka till att förverkliga ”det övergripande målet att den byggda miljön i Malmö ska skapa goda förutsättningar för malmöbornas välmående och en positiv utveckling av staden – utan att äventyra kommande generationers möjligheter till fullgoda liv.” (ur Arkitekturstaden Malmö, sidan 6).

Arkitekturstaden Malmö är avsedd att vägleda inför beslut som berör fysisk planering och byggande inom hela kommunens organisation. Genom Arkitekturstaden Malmö åskådliggörs målkonflikter och avvägningar som uppstår för enskilda byggprojekt. Arkitekturstaden Malmö utgör på så sätt ett verktyg för att förverkliga ambitionerna i översiktsplanen.

De ståndpunkter som ställs upp i Arkitekturstaden Malmö gäller för hela kommunen, det vill säga staden Malmö och omkringliggande samhällen och byar. Arkitekturstaden Malmö lägger betoning på den täta staden eftersom det är i denna struktur som den största utvecklingen förväntas att ske.

Vägval som gjordes

Arkitekturstaden Malmö har genomgått en planprocess enligt plan- och bygglagen, PBL. Syftet med detta var att Arkitekturstaden Malmö ställningstaganden skulle få en politisk förankring. Tidigare Handlingsplan för arkitektur antogs också av politiken på högsta nivå, men inte som ett tillägg. Den breda förankring som ges genom att använda sig av planprocessen är bra. Dock ledde det till att arbetet drog ut lite på tiden eftersom strategiarbetet fick invänta processerna kring den kommunövergripande översiktsplanen.

Ambitionen var redan från början att ta fram något väldigt enkelt som alltid skulle ligga framme på skrivborden och användas direkt i det vardagliga arbetet. Strategin skulle göra konkret nytta och samtidigt väcka de viktiga frågorna. Det var också viktigt att den skulle hålla över tid och inte kännas daterad. Därför undveks mer konkreta och detaljerade beskrivningar och fokuset lades i stället på strategin som ett dialogverktyg.