Byggnader och publika rum

Utformningen av enskilda byggnader, platser eller stadsrum ska svara mot funktioner som antingen kan vara högst specifika, eller som kräver en mer flexibel utformning som kan förändras och anpassas till flera olika behov. Förutom sin rent faktiska uppgift som exempelvis bibliotek, torg, lekpark eller gångbro, ska de också utgöra rum för goda möten och upplevelser i en demokratisk, hälsosam och vacker miljö.

På denna nivå är egenvärden hos den enskilda byggnaden eller anläggningen i fokus. Utformningen och gestaltningen berättar om det värde vi har tillskrivit dess olika funktioner och de som ska använda den. Arkitekturens skala och perspektiv handlar här om relationen till den mänskliga skalan. Vi kan med kropp och sinnen uppfatta byggnaden eller platsen som välkomnande och tillgänglig eller som sluten och avvisande.

Skalor av arkitektur. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

Funktion och sinnesnära upplevelser

Materialval, konstruktion och utformning bidrar till byggnadens och platsens funktion och hållbarhet över tid men även till hur vi upplever den med våra sinnen och känslor. Våra sinnen stimuleras bland annat av relationer och konstraster mellan olika typer av byggnadsmaterial, som till exempel de mellan naturligt och konstgjort, hårt och mjukt, strävt och halt, varmt och kallt eller genomsiktligt och ogenomskinligt. Även i den publika utomhusmiljön har valen av material, ljussättning, möblering, offentlig konst, liksom de gröna inslagen stor betydelse för såväl upplevelsen av platsen som dess funktion.

Ett sätt att tillföra nya och samtidigt ta tillvara och utveckla värden som redan finns på en plats är att arbeta med offentlig konst. Den offentliga konsten i våra gemensamma rum kan bidra till att skapa en känsla av sammanhang och identitet. Konst kan också erbjuda en omsorgsfull gestaltning som lyfter taktila och sinnliga upplevelser. Vid all planering och gestaltning i kommunen är det viktigt att möjligheterna att arbeta med offentlig konst övervägs och diskuteras.

Ljusförhållanden, belysning och akustik inverkar på vår upplevelse av arkitekturen men också hur vi påverkas av värme, kyla, fukt och luftkvalitet inomhus och utomhus av sol, vindar och andra klimatförhållanden på platsen. Byggnader och vegetation kan skapa lä, skydd och skugga. Även vatten har betydelse för ett gott mikroklimat och träd bidrar till sänka temperaturen på en plats vid värmeböljor.

Vid gestaltning eller omgestaltning av en offentlig byggnad eller ett publikt stadsrum är det viktigt att ta hänsyn till behovet av en universell utformning, så att alla människor kan använda byggnaden eller stadsrummet på ett likvärdigt sätt. Om det sker tidigt i processen, kan den fysiska tillgängligheten bli en naturlig och tilltalande del av arkitekturen.

Vad är relevant för enskilda byggnader och platser?

Ni behöver prata om vilka värden som ny arkitektur ska uttrycka, i såväl vardagsarkitekturen och de offentliga byggnaderna som i mer kraftfulla signaturbyggnader. På vilka sätt ska exempelvis byggnader för viktiga funktioner som vård och skola utformas och gestaltas, så att de främjar hälsa och lärande och avspeglar sin centrala betydelse för samhällsbyggandet. Hur ni som kommun kan tillvarata och behålla värden och kvaliteter hos befintliga byggnader och platser i förändrings- och omvandlingsprocesser är andra viktiga frågor. Ni behöver även diskutera vilka värden och kvaliteter som tillkommande arkitektur ska tillföra platsen och hur den ska samspela med den existerande miljön, samt hur arkitektur, offentlig konst och kulturarv kan samverka och bidra till olika platsers och byggnaders identitet.

Diskutera hur ni vill att arkitekturen ska samverka med landskapet, topografin, vegetationen och markens naturliga förutsättningar för grundläggning och dagvattenhantering. Hur behöver byggnader, utemiljöer och platser utformas för att möta framtida klimat- och miljömässiga utmaningar?

I dag har många företag en speciell designmanual för sina byggnader för att uttrycka företagets varumärke och identitet. Även inom bostadsbyggandet används modulhus och koncepthus. Detta kan din kommun behöva förhålla sig till utifrån tanken att varje projekt ska bidra till platsens utveckling, samspela med helheten och uttrycka en arkitektonisk idé.
Ni behöver också betrakta utformningen av den enskilda byggnaden eller platsen ur ett tillgänglighetsperspektiv. Diskutera om den fysiska tillgängligheten bidrar till allas upplevelse av trygghet och delaktighet eller om det finns risk för att några grupper exkluderas. Skulle en tillämpning av principen om universell utformning kunna medverka till platsens gestaltningskvaliteter?

Ekonomiska perspektiv ni kan behöva lyfta är hur trivsamma och väl fungerande byggnader och platser kan skapas utan stora merkostnader med hjälp av omsorgsfull och genomtänkt gestaltning.

Exempel på frågor att ställa inför varje nytt projekt

• Bidrar utformning, konstruktion och materialval till att det som byggs håller länge, kan förvaltas hållbart, åldras vackert och kan ha en flexibel användning över tid?
• Ger utformningen en inbjudande och inkluderande känsla?
• Har byggnadens eller platsens utformning användarnas perspektiv i fokus?
• Bidrar arkitekturen till uttrycksfull gestaltning och långvariga skönhetsvärden?
• Bidrar utformningen och val av material att skapa en sund inom- och utomhusmiljö?
• Visas omsorg i valet och utformningen av detaljer?
• Bidrar material, detaljer och färgsättning till att byggnader, torg, gator och parker bildar vackra helheter som stärker platsens särart?
• Bidrar ljussättning och konst till att stärka platsers identitet och karaktär och öka trygghet och inkludering?
• Bidrar utformningen i samverkan med tekniken till god hushållning med energi och resurser eller andra ekonomiskt hållbara nyttor?
• Bidrar utformningen till att gröna miljöer ges goda förutsättningar att utvecklas, förvaltas och åldras med skönhet?