Hogslätts vänboende – Att skapa arkitektur tillsammans

En önskan om att kunna bo kvar i skärgårdsidyllen födde idén till Hogslätts vänboende. Starkt ideellt engagemang och gott samarbete med entreprenör och arkitekt gjorde den möjlig.

Bakgrund till byggprojektet

Hogslätts vänboende i Gerlesborg, som ligger i den södra delen av Tanums kommun i mellersta Bohuslän, är ett byggprojekt som startade då en grupp äldre i Gerlesborg började prata om framtida boende. En önskan om att kunna bo kvar i skärgårdsidyllen, med ett praktiskt och ekonomiskt genomförbart boende på ålderns höst, födde idén till projektet. Med inspiration från kollektivhusprojektet Tersen i Falun kunde idén om ett liknande byggprojekt med kooperativa hyresrätter realiseras.

Ideellt engagemang blev starten

En ideell förening bildades som kontaktade en erfaren lokal byggare och började titta efter lämplig mark. Föreningen kontaktade kommunen som erbjöd dem en bit detaljplanelagd mark i Gerlesborg. Tomten låg fint med gångavstånd till både konstskolan Gerlesborgsskolan och havet. Kommunen och det kommunala bostadsbolaget hade dessförinnan svarat nekande på frågan om de kunde tänka sig att bygga den typen av boende.

En byggemenskap i form av en ekonomisk förening (kooperativ hyresrättsförening) bildades, och genom en medlemsavgift visade enskilda sitt intresse att bo i det nya vänboendet. Föreningen skrev köpekontrakt och betalade handpenning på den kommunala marken. Byggemenskapen engagerade en arkitekt. En kvinna i föreningen, Lena Jarlöv, som var pensionerad arkitekt och forskare men också boende i trakten åtog sig att vara projektledare och byggherrerepresentant.

Jag hade tidigare erfarenhet av kollektivhusprojektet Tersen i Falun, och lång erfarenhet av olika utvecklingsprojekt. Jag åtog mig att ta på mig rollen som projektledare och byggherrerepresentant utan ersättning.

Lena Jarlöv, forskare och arkitekt.

Lena Jarlöv projektledare under arbetet med Hovslätts vänboende. Foto: Per Pixel

I stället för att upphandla bygget i konkurrens tillämpades förtroendeentreprenad, vilket innebar att projektledare, arkitekt och entreprenör regelbundet träffades och stämde av kostnaderna och olika frågor kring byggprojektet.

Ambitionen att bygga till rimlig prisnivå

Priserna på hus och bostadsrätter i trakten är mycket höga och hyresrätter finns bara i tätorterna.

Målet var att skapa bostäder till en mer rimlig prisnivå som inte skulle kunna utsättas för spekulation.

Lena Jarlöv, forskare och arkitekt.

Föreningen ville därför bygga så att man kunde hålla upplåtelseinsatsen och hyrorna så låga som möjligt. Upplåtelseinsatsen är den insats som man i en kooperativ hyresrätt betalar för sin bostad och som man får tillbaka när man lämnar lägenheten. För att få hjälp med finansieringen vände sig föreningen till Tanums kommun för att få en borgen på en del av banklånet och därmed kunna minska behovet av egeninsats. Efter att först ha nekat med hänvisning till att kommunen aldrig gjort så tidigare, ändrade kommunen sin policy. Detta innebar att kommunen kunde bevilja borgen till bolag som inte är helägda av kommunen om verksamheten bedöms vara till stor samhällsnytta. Föreningen fick en borgen på 2,5 miljoner på 20 år. Det statliga investeringsstödet till hyresrätter som regeringen infört var helt avgörande för projektets finansiering. I december 2016 beviljades lån till projektet av den lokala banken, Tanums Sparbank, och i juni 2018 stod huset klart.

Den totala kostnaden för projektet blev 16 miljoner kronor. Det blev 3 miljoner billigare än kalkylerat, vilket bland annat berodde på aktiv medverkan från föreningens medlemmar.

Kostnaderna i inledningsskedet, innan byggkreditivet var beviljat, cirka 300 000 kronor, finansierades med så kallad gräsrotsfinansiering. Enskilda föreningsmedlemmar och vänner lånade ut pengar till 3 procent ränta, som betalades tillbaka när banklånet var klart. Solcellerna på taket har också finansierats med lån på 10 år från enskilda till 2 procent ränta. Arkitekten väntade med delar av sitt arvode.

Boendekostnaderna klarade vi av att hålla nere. I dag kostar en lägenhet på 50 kvm 160 000 kronor i upplåtelseinsats. Insatsen får man tillbaka när man flyttar. Månadsavgiften ligger på 5 300 kronor i månaden, inklusive el, värme och fiber.

Lena Jarlöv, forskare och arkitekt.

Arkitekturen som samlande kraft

I dag står ett välbyggt bostadshus på plats med 12 lägenheter. Lägenheterna är ljusa och luftiga.

Vi kunde hålla nere boendekostnaderna genom att göra en del målningsarbeten och andra arbeten själva.

Lena Jarlöv, forskare och arkitekt.

Entreprenören Ulf Pagander har försökt hitta de mest prisvärda och samtidigt miljövänliga lösningarna och materialen. Eftersom byggrätten var mycket begränsad, 80 meter lång och cirka 15 meter bred, har det krävts stor skicklighet av arkitekten Hans Sörqvist för att få till vackra och bra lägenheter. Närheten till berget har krävt vissa speciallösningar för att inte skapa en instängd känsla. Samtliga bostäder har höga fönster mot berget och rumshöjd upp till taknocken i en del av lägenheten. I andra delen finns ett öppet loft, som används som sovrum av några och som gästrum eller förvaring av andra.

Totalt finns det tre lägenheter på 35 kvadratmeter, åtta på 50 kvadratmeter och en på 63 kvadratmeter. Därtill finns ett gemensamhetsrum. Tillgänglighetskraven har krävt lite pusslande. Solpaneler på taken och bergvärme bidrar till att skapa energieffektivitet. I dag är intresset stort för att få hyra en lägenhet här och kommunen har uttryckt sin vilja att samarbeta kring ytterligare ett vänboende.

Gerlesborg är en ort med stor sammanhållning i bygden. Konstskolan har blivit en sammanhållande länk som bidragit till att folk bor kvar. Butiken på orten lades ned för 20 år sedan och sedan dess har en kooperativ förening drivit en mindre livsmedelshandel. Kulturlivet och en stark föreningstradition skapar sammanhållning.

Tillit, gott samarbete, god gemenskap och engagemang har varit viktiga framgångsfaktorer för att få till stånd en förtroendefull byggprocess där de delaktiga drar åt samma håll. Ett stort personligt engagemang och att alla hade en stark känsla för bygden bidrog till ett framgångsrikt arbete. Vi tyckte om varandra och var lösningsfokuserade, lyhörda och prestigelösa.

Lena Jarlöv, forskare och arkitekt.

Hogslätts vänboende. Foto: Per Pixel