Motivering i beslut om lovföreläggande

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 9 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) krävs det bygglov för tillbyggnad.

Enligt 10 kap. 2 § första stycket 1 plan- och bygglagen ska, om annat inte särskilt anges [osv.]

Av 11 kap. 17 § plan- och bygglagen framgår att om en åtgärd som kräver bygglov [...] 

Skäl för beslutet

Bygglov beviljades den ”datum” för tillbyggnad av enbostadshus med ett förråd med en byggnadsarea om 15,5 m2. Enligt relationsritningarna som inkom till byggnadsnämnden den ”datum” har det uppförda förrådet en byggnadsarea om 19 m2 och fönster som avviker från det beviljade bygglovet.

Byggnadsnämnden bedömer att den utförda åtgärdens avvikelse är för stor för att rymmas inom det befintliga bygglovet. Ett nytt bygglov behöver därför sökas för den uppförda tillbyggnaden. Byggnadsnämnden bedömer vidare att det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. ”Namn” ska därför såsom fastighetsägare ges tillfälle att inom en viss tid ansöka om bygglov.

Byggnadsnämnden bedömer att en rimlig tidsfrist för att inkomma med en ny lovansökan är en månad från att detta beslut har fått laga kraft.

Motivering

Enbostadshuset på aktuell fastighet besöktes av byggnadsnämnden den ”datum”. Det konstaterades då att fönstren och entrédörren på framsidan av huset hade färgats om till vit kulör. Enligt en förklaring från den vid besöket närvarande fastighetsägaren ”namn” hade ommålningen gjorts av den tidigare fastighetsägaren år ”år”. Det är alltså klarlagt och ostridigt vilken åtgärd som har vidtagits och när.

Det krävs enligt 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen (2010:900) bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Enligt andra stycket samma bestämmelse gäller detta bara under förutsättning att byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. I detta ärende ligger det aktuella enbostadshuset inom detaljplanerat område.

Av 9 kap. 5 § plan- och bygglagen framgår att för en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 9 kap. 2 §, inte bygglov för att färga om, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Frågan som byggnadsnämnden har bedömt är om bytet av färg på fönster och entrédörr sett utifrån ovanstående bestämmelser kräver bygglov.

I kommunens kulturmiljöprogram beskrivs området som huset ligger i som ett mycket bra exempel på den terränganpassade låghusbebyggelse med en variation av hustyper som planerades på 1970-talet. Brunlaserade fönster och dörrar är ett tidstypiskt karaktärsdrag för sådan 70-talsbebyggelse som det här är fråga om. Byggnaden ingår därtill i ett radhusområde där enhetlighet pekas ut som ett tydligt karaktärsdrag i kulturmiljöprogrammet.

Byggnadsnämnden bedömer mot bakgrund av ovanstående att bytet från brunlaserade till vitfärgade fönster och entrédörr avsevärt påverkar byggnadens yttre och medför en väsentlig ändring av byggnadens karaktär. Ändringen kräver därför bygglov.

Av 11 kap. 17 § plan- och bygglagen framgår att om en åtgärd som kräver bygglov, har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. Byggnadsnämnden bedömer att det är sannolikt att bygglov kan ges för bytet av färg. Byggnadsnämnden ska därför ge ”namn” tillfälle att ansöka om bygglov för åtgärden och bedömer att en månad från att detta beslut har fått laga kraft är en rimlig tidsfrist.