Risker med enstegstätning

Enstegstätade lösningar ger ofta större fuktrisker än tvåstegstätade lösningar. Här får du veta mer om principerna för enstegstätning och tvåstegstätning oavsett om det gäller fasad, tak, genomföringar eller anslutningar mellan olika byggdelar. Du får också exempel på risker vid enstegstätade lösningar.

Principerna för enstegstätning och tvåstegstätning

Enstegstätad respektive tvåstegstätad putsad yttervägg. Illustration: Boverket/Altefur Development

På en enstegstätad fasad finns det bara en yttre tätningsnivå mot regn. Om vatten kommer innanför detta skikt är det inne i väggen och kan bara torka ut igen genom långsammare processer som avdunstning. 

Principen för en tvåstegstätad lösning är att det vatten som kommer förbi första skiktet ska kunna rinna ut igen via en andra tätningsnivå. Genom att skapa en ventilerad luftspalt bakom det yttre skiktet kan möjligheten för stora tryckfall över det yttre regnskyddet minskas vilket även minskar sannolikheten för att regn sugs in i väggen när det blåser och regnar samtidigt. Luftspalten kan också underlätta uttorkning av fukt som sugits upp av ytmaterialet eftersom det även kan torka mot luftspalten.  

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Risker vid enstegstätning

Att göra en fasad helt utan sprickor det kan tränga in vatten genom är svårt. Särskilt efterhand som fasaden åldras. Enstegstätning med hjälp av mjukfog har exempelvis visat sig kunna ha en relativt kort livslängd även väl utfört. 

Vad som kan hända när det kommer in vatten i väggen beror på hur väggen är utformad. Kan vattnet rinna vidare och fukta upp något längre bort, hur mycket fukt tål materialen och hur snabbt kan de torka ut igen.  

Risker med genomföringar i fasaden

Illustrationen visar (principiellt) ett exempel på en tvåstegstätning vid fönster. Illustration: Boverket/Altefur Development

Enstegstätning är inte ovanligt och fungerar oftast bra på ytor utan genomföringar. För att minska fuktriskerna är det inte ovanligt att enstegstätade fasader har tvåstegstätade detaljer på genomföringar. 

Även om hela fasaden har en tvåstegstätning som princip kan det vara svårt att fullt ut få en fungerande tvåstegslösning vid genomföringar som fönster och dörrar eller vid andra genomföringar som skär genom det andra tätskiktet. För fönster saknas exempelvis ofta vattenavledning i utrymmet mellan karm och omfattning, men idag finns både lösningar och material som kan åtgärda problemet. Ett exempel på en sådan lösning visas i bilden.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
• rostangrepp på metaller
• frostsprängning
• estetiska skador, som fuktfläckar i innertak och väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar som sedan kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• omfattningen av enstegstätade genomföringar i fasad och tak
• tryckskillnader över klimatskalet
• utformningen av tätning vid detaljer och genomföringar.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utred behovet av åtgärder som påverkar sannolikheten och konsekvensen och därmed minskar risken.
• Minska risken att vindtrycket driver in regnvatten i otätheter genom att projektera för tvåstegstätade fasader och tak.
• Minska risken för fuktskador genom att projektera för en tvåstegstätning vid detaljer och genomföringar.
• Om fasaden är enstegstätad kan risken för fuktskador ändå minskas om tvåstegstätning väljs för anslutningar och genomföringar.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

• Upprätta arbetsberedningar för känsliga detaljer vid genomföringar.
• Provbygg känsliga detaljer

När byggnaden förvaltas:

• Besiktiga utrymmen och konstruktioner regelbundet så att inläckage av regn upptäcks tidigt.
• Lokalisera eventuellt inläckage och täta.
• Värdera behovet av att förbättra konstruktionen vid konstaterad vatteninträngning.